<anforande>
<dok_hangar_id>2792549</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09127</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:127 Måndagen den 11 juni</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>127</dok_nummer>
<dok_datum>2012-06-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Litteratur, språk, läsande och bibliotek</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>90098681-5DED-4538-A778-973BB4CC50E4</anforande_id>
<anforande_nummer>80</anforande_nummer>
<talare>PER LODENIUS (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Genom litteraturen speglas vårt samhälle, samtidigt som det också bevaras för framtida historiebeskrivning. Litteraturen kan roa och oroa, skapa frågor och ge svar. Litteraturen är en viktig samhällsbärare. 
För Centerpartiet är det därför väsentligt att alla har möjlighet att få tillgång till litteratur. Biblioteken, med sin fria utlåning av böcker, är en mycket viktig del i vårt demokratiska samhälle. 
År 1997 fick vi en bibliotekslag som garanterade den avgiftsfria utlåningen av böcker. Men sedan 1997 har mycket hänt, inte minst inom litteraturen och genom den snabba tekniska utvecklingen i vårt informationssamhälle. 
Det förslag till ny bibliotekslag som nu är ute på remiss känns därför angelägen, bland annat genom att den föreslås vara teknikneutral och att det särskilt anges att folkbiblioteken ska främja användningen av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande.
Tillgängligheten av e-böcker på biblioteken är en mycket angelägen fråga. Här har biblioteken i vårt land kommit olika långt. Det behöver vara möjligt för biblioteken att erbjuda ett smidigt system för ett digitalt bibliotek som ett komplement till det ska vi säga klassiska biblioteket. Även här finns det goda exempel ute i landet.
Genom en ökad möjlighet till digitalisering och med ökad kunskap inom området kan då också biblioteket än mer fungera som ett kompetenscentrum för mediekonsumtion. Här finns många möjligheter att utveckla nya tjänster. 
Herr talman! Nyttan av bibliotek kan inte bara mätas i antal utlånade böcker eller antalet besökare. Biblioteket fyller en mycket större funktion än så.
Biblioteket kan vara ett kommunalt informationscenter eller en lokal för andra kulturella yttringar än just litteratur. Det kan finnas samarbete med föreningar och folkbildningen, med studiecirklar och kulturevenemang. På många orter är biblioteket det självklara kulturcentret i vid bemärkelse.
Vårt språk bär våra minnen och mycket av vår kultur. Därför är det centralt att främja språkkunskaper, inte bara i svenska utan även i andra språk. Stöd till minoritetsspråk är här en viktig del. Biblioteket är en viktig resurs i det arbetet. Därför är det bra att detta uppdrag förtydligas i förslaget till den nya bibliotekslagen. 
I lagen förtydligas också att särskild uppmärksamhet ska ägnas barn och ungdomar och att folkbiblioteken även ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. 
För Centerpartiet är detta viktiga prioriteringar som än mer visar på vikten av ett bibliotek med en bred och utvecklande verksamhet.
I förslaget till ny bibliotekslag tas också upp att man bland annat ska erbjuda litteratur på lättläst svenska. Jag har själv vid flera tillfällen motionerat om vikten av lättläst litteratur och också varit med och arrangerat en kurs i att skriva lättläst här på riksdagen. Det är bra och viktigt att man nu också i lagen förtydligar vikten av att göra text tillgänglig för fler.
Herr talman! Biblioteken är i första hand en kommunal samhällsresurs, och så ska det också fortsätta att vara. Det är inom kommunen, på orten där biblioteket finns, som man ska utveckla sitt bibliotek. 
Det kan handla om nya och moderna sätt att göra biblioteket tillgängligt - kanske flytta ut en del av tjänsterna utanför bibliotekens fysiska väggar, samverka med omgivningen på nya sätt och kanske samverka med företag och föreningar.
Många exempel finns i vårt land där man ser på biblioteket och använder det som en resurs och samhällsutvecklare. Jag är övertygad om att de flesta av dessa goda exempel inte hade kommit fram om biblioteken hade setts som en statlig angelägenhet.
För att biblioteket ska var den samhällsresurs det borde vara, vara en del i en långsiktig och hållbar utveckling av det samhälle det verkar i, måste biblioteket också i fortsättningen vara en kommunal angelägenhet. Principen om det kommunala självstyret är här viktigt att bevara. 
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0363721826713</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01KrU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-31 05:11:42</systemdatum>
<systemnyckel>305545</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09127/#anf80</protokoll_url_www>
</anforande>
