2791941 GZ09125 Riksdagens protokoll 2011/12:125 Torsdagen den 7 juni 2011/12 125 2012-06-07 00:00:00 It- och postfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt B51E82B2-A874-45A5-B255-43615DFEA1AA 162 CHRISTER AKEJ (M) M Fru talman! Vi debatterar nu ett motionsbetänkande om it- och postfrågor med 44 motioner från den allmänna motionstiden. Jag kommer i mitt inlägg att helt fokusera på betal- och posttjänster. Övriga delar har tidigare, som vi hört, på ett förtjänstfullt sätt debatterats av min partikollega Eliza Roszkowska Öberg. Att sända meddelanden och information mellan olika personer är en uppfinning som har funnits länge. Det finns inga säkra uppgifter om när eller var det första postväsendet fanns. Vissa källor talar om att det var i Persien 500 f.Kr. medan andra säger att det var i Assyrien så långt tillbaka som 1 700 år f.Kr. Post är franska och innebär organiserad försändelse av brev och paket. Det som vi med säkerhet vet är att det svenska postverket skapades 1636 på förslag av Axel Oxenstierna, och vi fick enhetsporto 1855. Posten som aktiebolag bildades 1994. År 1993 avreglerades postmarknaden. Tidigare hade det funnits brevmonopol och posten hade haft ansvaret för all utdelning. Nu öppnades marknaden upp och det blev fritt även för andra operatörer att gå in och sköta posthanteringen. Det har sedan dess tillkommit ett antal operatörer i vårt land, men fortfarande är Posten väldigt dominerande med en marknadsandel på över 90 procent. Den största konkurrenten är Citymail. Fru talman! Det är Post- och telestyrelsen, PTS, som ger tillstånd till och har tillsyn över de olika postoperatörerna och ytterst reglerar verksamheten via postlagen. De olika operatörerna verkar under samma villkor med ett undantag. Posten är den enda operatören som har ett rikstäckande ansvar. Organisatoriskt var Posten fram till 2009 helägd av svenska staten. Nu ingår Posten tillsammans med Post Danmark i en svensk-dansk koncern, Postnord, som till 40 procent ägs av danska staten och till 60 procent av svenska staten. Röstfördelningen i koncernen är dock 50-50. Posten gjorde omfattande förändringar i sitt servicenät i början av 2000-talet. De traditionella postkontoren lades ned och ersattes av företagscenter och postombud. Många livsmedelsaffärer och bensinstationer blev postombud. Från att det tidigare funnits 1 800 traditionella postkontor öppnades 3 000 nya serviceställen över hela landet årsskiftet 2002/03. Det blev alltså nästan en fördubbling. Utvecklingen med ny teknik för överföring av kommunikation har gjort att brevantalet minskat rejält de senaste åren. Minskningen är runt 20 procent sedan år 2000. Fortfarande är det dock en imponerande mängd försändelser som skickas. Det handlar om uppemot 25 miljoner försändelser per dag, av vilka 20 miljoner är brev. Fru talman! Vi kan glädja oss åt att Posten redovisar mycket höga kvalitetssiffror. Runt 95 procent av försändelserna kommer fram inom föreskriven tid. Trots att vi är ett så heterogent land med mycket varierande förutsättningar är det i dag mindre än 1 000 hushåll i hela landet som inte har femdagarsutdelning av post. Beträffande portosättningen är den reglerad genom en pristakskonstruktion för försändelser upp till 500 gram. Höjningen för dessa får motsvara högst ändringen i konsumentprisindex. För paket och övriga försändelser råder fri prissättning. PTS har utformat allmänna råd för utdelning av post. I tätort delas i normalfallet posten ut vid tomtgräns eller i lådsamling längs postutdelarens färdväg. Utanför tätort delas post normalt ut i lådsamling längs brevbärarens färdväg. Det nämns att det kan vara upp till 200 meter mellan postmottagaren och lådsamlingen. Det sägs också att om det finns minst två postmottagare stadigvarande bosatta på en sidoväg ska försändelserna delas ut där. Det anges även att den som på grund av ålder eller funktionshinder inte kan hämta sin post i lådsamling eller fastighetsbox har rätt att få posten utdelad vid tomtgräns eller i lägenhetsdörr. En fråga som diskuteras flitigt är om det ska krävas fastighetsboxar i flerfamiljshus, alltså att posten delas ut samlat vid ingången där var och en av de boende sedan själv får hämta sin post. I dag finns inget sådant krav. Dock pågår en diskussion och en strävan att i ökad omfattning övergå till denna utformning. Det kan emellertid vara svårt att i alla äldre fastigheter rent praktiskt lösa detta. I nybebyggelse måste det däremot självklart vara en ambition att skapa denna utformning. En bakgrund till detta är givetvis omsorgen om brevbärarnas hälsa och att de ska slippa springa i trappor, vilket visat sig ge många förslitningsskador. Fru talman! Jag vill beträffande postsidan ge lite faktasiffror som kan vara intressanta. Det är en omfattande verksamhet. I landet finns 38 000 postlådor som är gula eller blå. Brevbärarna som är basen i verksamheten är runt 12 000 till antalet. Varje dag får 4,2 miljoner hushåll och 500 000 företag sin post. Varje dag kör brevbärarna 28 000 mil, vilket motsvarar sju varv runt jordklotet. Jag ska fortsätta med att diskutera de grundläggande betaltjänsterna. Med detta avses att kunna betala sina räkningar, göra kontantuttag och sätta in dagskassor. I grunden är detta en fråga för marknaden att lösa, men på vissa ställen finns inte en fungerande marknad. Då får det offentliga gå in och stödja så att det finns tillgång till dessa tjänster. I takt med att samhället blir alltmer datoriserat och att allt fler tjänster kan skötas på egen hand via datornätet blir underlaget för banker och olika betaltjänstinstitut mindre på orter med låga invånarantal. Det är främst på dessa orter som det offentliga får övervaka så att det finns fungerande betaltjänster för alla. I samband med att Svensk Kassaservice avvecklades 2008 fick PTS i uppdrag att upphandla grundläggande betaltjänster på orter och landsbygd där marknaden inte erbjöd dessa tjänster. Resultatet av upphandlingen blev att PTS slöt avtal med Icabanken och Kuponginlösen. Dessa fick uppdraget i 73 glesbygdsområden och på 15 orter. Länsstyrelsen har i uppdrag att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. Särskilt ingår att bedöma tillgängligheten till tjänsterna för äldre och personer med funktionshinder. Fru talman! Regeringen har också under 2010 givit i uppdrag åt PTS att kartlägga och analysera behovet av grundläggande betaltjänster och att lämna förslag på och förbereda nödvändiga statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012. Uppdraget ska delredovisas till regeringen och har så gjorts under utredningens gång. PTS har också fått i uppdrag att främja en marknadsdriven hantering av dagskassor. Det är ur konkurrenssynpunkt viktigt att varje näring får bära sina egna kostnader. I första hand är denna del en uppgift för marknaden att sköta. Tillväxtverket har intervjuat företag i gles- och landsbygd om hur deras behov av service ser ut. Det konstateras då att behovet av tillgång till dagskassehantering varierar kraftigt mellan olika branscher. Det är inget generellt problem. PTS har också inlett diskussioner med Tillväxtverket om hur man genom samverkan kan stödja frivilliga dagskasselösningar. Ett sätt är att sprida goda exempel på samverkan mellan lokala intressenter och kommersiella aktörer inom bank- och betaltjänstbranschen. Det är givetvis av största vikt att alla i vårt land har tillgång till grundläggande betaltjänster. Regeringen har, som jag här berört, tagit frågan på största allvar och gjort en rad insatser för att se till så att detta är uppfyllt. Fru talman! Jag yrkar avslutningsvis bifall till utskottets förslag i betänkandet. (Applåder) 0538777624511 GZ01TU16 N 2012-10-31 04:21:03 305398 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09125/#anf162