<anforande>
<dok_hangar_id>2791941</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09125</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:125 Torsdagen den 7 juni</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>125</dok_nummer>
<dok_datum>2012-06-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>It- och postfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4195117A-70B4-455A-BB51-385A23C199A5</anforande_id>
<anforande_nummer>147</anforande_nummer>
<talare>SIV HOLMA (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Fru talman! En av de frågor i detta betänkande som har diskuterats mest i samhället är Telia Soneras pågående förändringar i det fasta telefoninätet, det så kallade teknikskiftet.
När teknikskiftet bedrevs i full skala under 2011 kunde Post- och telestyrelsen konstatera att det inte fungerat enligt de krav som PTS angivit plus de utfästelser som Telia Sonera själv gjort. Telia Sonera fick krav på sig att förbättra situationen för de berörda abonnenterna.
Det handlar om att när teknikskiftet görs måste abonnenterna få en tydlig och framför allt begriplig information om vad som gäller i frågor som rör vilka rättigheter som abonnenterna har.
Det har också varit problem med den installerade ersättningslösningen som getts. Kundbemötandet och felavhjälpningen har inte heller varit tillfredsställande.
Utskottsmajoriteten gör en välvillig bedömning av de åtgärder som presenterats. De säger att Telia Soneras teknikskifte har dragits med en del problem men menar: "Utskottet bedömer dock att rådliga åtgärder vidtagits, inte minst av PTS, för att tillförsäkra tillgången till en fungerande telefonitjänst för berörda hushåll och företag."
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4, teknikskifte i delar av det fasta telefonnätet. Det är en reservation som förutom Vänsterpartiet även Miljöpartiet och Socialdemokraterna står bakom.
Under en femårsperiod kommer mer än 50 000 hushåll i 200 kommuner att beröras. De ersättningslösningar som erbjudits har visat sig inte fungera på ett tillfredsställande sätt. Bland annat har det nya systemet klarat åska dåligt. Såväl småföretagare som enskilda kunder har blivit lidande på grund av långa avbrott i telekommunikationerna. Det är naturligtvis oacceptabelt.
Det är en självklarhet, men i detta sammanhang måste det upprepas: Rätten till en väl fungerande telefoni måste säkerställas i hela landet. Det gäller också trygghetslarm som är anpassade till det traditionella fasta telefonnätet. Det räcker inte med att, som it-ministern Hatt, hänvisa till att det är ett kommunalt ansvar att följa upp och utveckla trygghetslarm.
Kommunernas trygghetslarm är i grunden beroende av befintligt telefonnät. De är precis som alla andra kunder beroende av att teknikskiftet erbjuder alternativ infrastruktur innan Telia Sonera ersätter kopparnätet med annan teknik. På samma sätt måste även de hörselskadades möjligheter att använda texttelefonin säkerställas innan teknikskiftet genomförs. Regeringen har det yttersta ansvaret för att teknikskiftet fungerar för medborgarna. De uppkomna problemen med teknikskiftet är ett konkret resultat av it-ministerns och regeringens marknadsfundamentalism. Regeringen måste våga ställa tydliga krav och begära samrådsplikt med berörda myndigheter för att minimera effekterna för den enskilde. Regeringen måste ändra fokus från företags rätt att konkurrera till individers rätt att få grundläggande samhällsservice.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 8, It och miljön, som förutom Vänsterpartiet även Miljöpartiet står bakom.
It-sektorn kan på många sätt användas för att minska miljöpåverkan. Med utgångspunkt från transporthierarkin blir det tydligt redan vid den första frågan, det vill säga om man över huvud taget behöver förflytta sig eller inte. Vi står inför stora utmaningar när det gäller klimatet och miljön. Utsläppen av växthusgaser måste minska radikalt. Det finns möjligheter att med ett ökat användande av informationsteknologin skapa förutsättningar för ett mer resurseffektivt samhälle. Världsnaturfonden har i en rapport visat att it-sektorn snabbt kan minska koldioxidutsläppen i EU-länderna med 50 miljoner ton genom relativt enkla it-lösningar. Man har räknat ut att om hälften av alla anställda i EU skulle ersätta ett enda fysiskt möte med telefonkonferens skulle utsläppen av koldioxid minska med drygt 2 miljoner ton.
It-sektorn kan på många sätt användas för att minska miljöpåverkan samtidigt som tillgängligheten kan öka. Med exempelvis videokonferenser, telefonkonferenser och distansarbeten minskar behovet av fysiska transporter, och därmed minskas miljöbelastningen.
Även om regeringen i sin digitala agenda tar upp it:s potential att bidra till ett miljöanpassat samhälle tenderar det att bli rekommendationer och önsketänkande. Regeringens agenda saknar därför fokusering på konkreta insatser. Det behövs en tydlig e-strategi för it-sektorn. Det behövs mål i en sådan strategi och konkretisering av vilka medel som ska användas för att nå de uppsatta målen. Enligt Vänsterpartiets mening måste Sverige även verka för att ett liknande arbete genomförs på EU-nivå. Det handlar om att gå från ord till praktisk handling.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2, Tillgång till elektroniska kommunikationer. Förutom Vänsterpartiet står även Socialdemokraterna bakom den.
Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från en person som väntat i tolv år på att få internetuppkoppling. Han bor norr om Kiruna i en banvaktarbostad i Bergfors längs järnvägen till Narvik. Han berättade att där han bor hade Trafikverket grävt ned en optokabel 35 meter från hans bostad på den ena sidan av vägen. På den andra sidan hade kommunen grävt ned en liknande kabel. Han hade frågat båda aktörer om han kunde bli ansluten men fått avslag. Vidare berättade han att Telia Sonera hade annonserat om att de hade teknik för att kunna surfa på internet i fjällen. Mannen hade naturligtvis köpt erbjudandet. Men även här fick han tji, för man höll inte vad man lovade i annonsen.
Mannen berättade vidare att han har varit i kontakt med olika myndigheter, bland annat PTS. Nu är han med på en lista som har överlämnats till Net 4 Mobility HB, till vilka regeringen har anslagit ett belopp på upp till 300 miljoner kronor för att de skulle se till att de som saknade tillgång till bredband skulle få detta. Men mannen var fortfarande förtvivlad och frustrerad. Nu berättade han att han ville veta när hans ärende skulle bli åtgärdat. När jag talade med honom hade han ännu inte fått besked om när hans efterlängtade uppkoppling skulle förverkligas. Det var tydligen upp till företaget att bestämma när, vilket också regeringen har bekräftat.
Mannens berättelse visar på att tillgången till it många gånger är en klassfråga i Sverige. Tillgången och hastigheten på nätet varierar stort över landet, vilket bland annat tydligt framgår av Post- och telestyrelsens senaste kartläggning av bredbandstillgången. Tillgången till bredband och mobiltelefoni är särskilt viktig i glesbygd på grund av de långa avstånden till samhällets service och borde vara en självklar del av den svenska infrastrukturen. Så är det uppenbarligen inte.
Utgångspunkten för regeringens politik är att marknaden ska tillhandahålla säkra och goda elektroniska kommunikationer. Marknaden kan bevisligen inte klara av att förse alla med bredband och mobiltelefoni. Regeringens övertro på marknadens krafter har därför inneburit att Sverige har glidit isär. Vänsterpartiet anser att politiken inte ska eller kan abdikera från ansvaret för att alla ska få tillgång till den nya tekniken och att det sker på likvärdiga villkor över hela landet.
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 1, Delaktighet i informationssamhället. Informationssamhället är i dag en grundläggande del av vårt samhälle och en förutsättning för att fullt ut kunna medverka i samhällsutvecklingen liksom för att kunna ta del av tjänster på olika hemsidor.
Stiftelsen för internetinfrastruktur, Punkt SE, konstaterar i rapporten 
Svenskarna och Internet
 2012 att 1,33 miljoner svenskar fortfarande inte använder internet i vardagen. Vänsterpartiet anser att arbetet måste intensifieras med utbildningsprojekt riktade till människor som av olika anledningar inte använder sig av internet.
I betänkandet radar utskottsmajoriteten upp en rad åtgärder som regeringen har initierat. Det handlar dock mycket om statistik och problembeskrivning. Vi efterlyser mer av konkreta åtgärder, till exempel konkreta satsningar i skolan och i folkbildnings- och biblioteksverksamheten med mera. Det räcker inte heller att hänvisa till att Sverige är bättre än övriga länder i en internationell jämförelse. Fokus måste flyttas till konkreta åtgärder riktade till människor som befinner sig i ett it-utanförskap.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0395416536118</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01TU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-31 04:21:03</systemdatum>
<systemnyckel>305383</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09125/#anf147</protokoll_url_www>
</anforande>
