<anforande>
<dok_hangar_id>2790697</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09121</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:121 Torsdagen den 31 maj</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>121</dok_nummer>
<dok_datum>2012-05-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skuldsanering, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6C95DE10-8110-4FF0-886A-2DB10274A3A8</anforande_id>
<anforande_nummer>149</anforande_nummer>
<talare>OLA JOHANSSON (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Tack, Hillevi Larsson, för den utmärkta redogörelsen för den politik som vi i Alliansen företräder och för det som till stor del också är innehållet i Jan Ertsborns utredning!
Jag yrkar bifall till reservation 1 och avslag på utskottets förslag under punkt 1 om skuldsanering, och jag yrkar bifall till övriga punkter i betänkandet och därmed avslag på reservationerna 2 och 3.
Att regeringen nu släpper sargkanten i denna fråga är glädjande, särskilt för oss i Centerpartiet som har drivit frågan om att underlätta skuldsanering hårt. Det gjordes långt före min tid. Bland annat den nyutnämnde landshövdingen i Värmland, Kenneth Johansson, och även min företrädare i civilutskottet Lennart Pettersson har menat att det är viktigt att vi ger fler människor möjlighet att bli skuldfria.
Ska vi i vårt samhälle främja företagande och entreprenörskap måste vi också kunna visa på en väg tillbaka för dem som vågar och som misslyckas. Om vi har en solidarisk syn på människan är det en del i trygghetssystemet att det finns ett sätt för den som vill det att komma ur sin ekonomiska skuld, oavsett hur den har uppkommit.
Jan Ertsborn föreslog i sin utredning som presenterades 2008 två viktiga förändringar. Den ena var att skuldernas ålder inte skulle ha någon betydelse. Den andra handlade om sättet att bestämma hur stor en skuld ska vara för att räknas som kvalificerad insolvens och därmed ge Kronofogdemyndigheten skäl till att gå med på skuldsanering.
En person som har dragit på sig skulder ska inte behöva dras ned i passivitet och depression under många år i avvaktan på att skulden ska bli så gammal att den kvalificerar till skuldsanering eller så stor att man inte inom överskådlig tid ska kunna betala av den. Det leder bara till att problem skjuts på framtiden medan skulden växer ännu mer.
Detta blev åtminstone till en del regeringens politik när den nya skuldsaneringslagen klubbades 2011.
När det gäller den andra frågan, vad som ska räknas som kvalificerad insolvens, blev det svårare. Frågan om att kunna eller inte kunna betala av sina skulder inom överskådlig framtid har aktualiserats i ett rättsfall där en person trots mycket höga skulder inte beviljades skuldsanering. Det gjorde att Kronofogdemyndigheten slog larm när de såg hela det stora isberget guppa under vattenytan i det kalla skuldhavet.
Är ambitionen att fler och inte färre ska få möjlighet till skuldsanering menar Centerpartiet att det är viktigt att också den här delen i Ertsborns utredning kan genomföras.
Att människor får möjlighet att betala av sina skulder till borgenärerna, alltså de som de har skulden till, är något alla vinner på. Den som är skuldsatt och inom rimlig tid kan göra sig skuldfri är mer motiverad att ta tag i sina möjligheter att börja om och göra rätt för sig.
Ingen är betjänt av att gäldenären står i evig skuld. Samtidigt kan borgenären, det vill säga den som ligger ute med pengarna, glömma att någonsin få tillbaka sina pengar. Skuldsanering är också ett sätt att främja småföretagarintressen.
Fru talman! Centerpartiet har hela tiden stått bakom tankarna att man dels ska kunna bli av med sina skulder relativt kort efter det att man ådragit sig dem, dels att de inte ska tillåtas bli så stora att man måste ägna de bästa av sina yrkesverksamma och aktiva år åt att betala av dem. Det är två viktiga faktorer för att människor över huvud taget ska vara intresserade av att göra rätt för sig i stället för att ge upp.
En annan kanske ännu viktigare fråga är den som EU-minister Birgitta Ohlsson tillsatt en utredning om och som ska gå på djupet i överskuldsättningens orsaker och konsekvenser för den enskilde, för företagen och för samhället i stort. Varför är det så kallt i vattnet att isbergen bildas?
Vi lever i ett konsumtionssamhälle, och det är väldigt lätt att låta sig ledas in i tron att ekonomin klarar av mer än den gör. Vi förleds gärna att tro det av dem som vill sälja och låna ut. Ju fler det är som drar på sig skulder, desto större kostnad blir det för samhället att reda ut de problem som uppstår för personerna som drabbas och deras närmaste.
Ett problem är att det är många som inte ansöker om skuldsanering. Det finns ett mörkertal, men det finns också hopp om en ljusning förutsatt att vi kommer till botten med orsakerna och kan arbeta förebyggande.
Det är alltså två mycket bra initiativ och utredningar som har kommit från regeringen helt nyligen. Centerpartiet är därför mycket nöjt med att regeringen nu ger Justitiedepartementet i uppdrag att på nytt utreda skuldsanering för evighetsgäldenärer och att man gör det samtidigt som man också låter utreda hur man framöver ska kunna motverka överskuldsättningen.
Det är förvånande att oppositionspartierna inte låter sig nöjas med det utan propsar på att sätta en snävare tidsram än den som är drygt ett år och sträcker sig till den 1 oktober 2013 för de här båda var för sig och tillsammans mycket viktiga utredningarna.
Som någon av företrädarna för oppositionen mycket riktigt har påpekat tidigare är det ingen som tjänar på att detta hastas fram. Resultatet av en snabbutredning blir sämre, och de förslag om lagändringar som ska komma ut av det här måste gå hand i hand.
Med möjligheten att kunna bilda en oppositionsmajoritet kring detta har frestelsen blivit stark att knäppa regeringen på näsan. Må så vara. Jag har ingen anledning att känna mig missnöjd med det sätt som Alliansen har hanterat den här frågan. Skulle vi falla på detta i kammaren nästa vecka gör vi inte det med svansen mellan benen utan med flaggan i topp.
Är man otålig från oppositionens sida skulle det vara intressant att veta vilka det är som vinner på några månaders tidigareläggning. Varför är ni så angelägna om att förslag ska kunna läggas fram före valet 2014? Är tilltron till Alliansens regeringsduglighet så stark att ni inte vågar vänta till efter valet?
Fru talman! Att det finns en brottslig verksamhet som är kopplad till begreppet fordonsmålvakter blev jag personligen varse häromåret när jag privat skulle sälja en relativt ny bil på blocket. Jag blev ganska snabbt kontaktad via mejl av sådana intressen som förutsatte att jag utan den nödvändiga pappersexercisen skulle låta bilen skeppas i väg någonstans till utlandet mot att jag skulle få betalt via Paypal. För den oinvigde behövdes det inte så många telefonsamtal - ring en vän - för att förstå att syftet var att jag som säljare skulle bli målvakt till min egen bil.
Jag tycker att det är bra att den här brottsligheten uppmärksammas, och det är flera som har skrivit motioner i ärendet. Regeringen har under lång tid varit aktiv i frågan och förväntas komma med förslag, och det är bra. Jag välkomnar det.
</anforandetext>
<intressent_id>0934639939611</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01CU19</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-31 02:59:43</systemdatum>
<systemnyckel>305188</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09121/#anf149</protokoll_url_www>
</anforande>
