2790461 GZ09120 Riksdagens protokoll 2011/12:120 Onsdagen den 30 maj 2011/12 120 2012-05-30 00:00:00 Anhöriginvandring föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 2B3BBC27-6095-4875-859C-CF594FAC11F3 102 EMMA HENRIKSSON (KD) KD Fru talman! Familjen är samhällets viktigaste byggsten. Det är i familjen vi kan få den ovillkorliga kärleken. Det är där grunden för tryggheten läggs. Det gäller självfallet alla de barn som föds här i vårt land, och det ska också gälla de barn som föds i andra länder. Därför är vårt regelverk för anhöriginvandring otroligt viktigt. De som söker sitt skydd i vårt land undan förföljelse och förtryck, de som flyr ifrån krig med risk för sitt eget liv och sin hälsa ska också få möjlighet att förenas med sina närmaste. Vi kristdemokrater har arbetat hårt för att lösa den otroligt problematiska situation som inte minst somaliska flyktingar har utsatts för därför att de inte kan bevisa sin identitet. De har inte någon möjlighet att göra det. Jag kan hålla med om att det är bra i de fall vi känner till identiteten på en person, men det finns något som står över det, nämligen den mänskliga rättigheten för barn att få vara tillsammans med sina föräldrar och för föräldrar att få vara tillsammans med sina barn. Migrationsöverdomstolens beslut löser en del av den problematiken. När det gäller föräldrar och barn som har biologiska band och därmed kan styrka att de har ett släktskap menar Migrationsöverdomstolen att finns skäl att göra avsteg från att vi inte kan bevisa identiteten. Men det är inte tillräckligt för oss kristdemokrater. Vi vet hur familjerna ser ut. Familjer är inte bara föräldrar och biologiska barn. Vi vet hur det ser ut i Sverige. Ganska många som uppfattas som helt vanliga familjer är helt vanliga familjer, men det är inte helt och hållet biologiska familjer. Det är likväl familjer, men här har vi papper på att en adoption har skett. Här går det att bevisa. Här är det tydligt vem som är förälder, eftersom vi har våra rutiner för hur en sådan familj ska se ut för att vara lagligt giltig. Den möjligheten finns inte för de här familjerna, men det gör inte familjen till mindre av en familj. I ungefär var fjärde somalisk familj finns ett barn som inte är ett biologiskt barn. Situationen för dem måste också förbättras. Vi kristdemokrater har sagt att vi är beredda att också förändra i lagstiftningen om det behövs. På en direkt fråga till Migrationsöverdomstolen har de sagt att de tittar på att hitta fall att pröva som rör familjer som inte har de biologiska banden. Så var det med den prövning som de gjorde i början av året. Jag hoppas för min del att den ytterligare prövningen kommer att visa att lagstiftning inte blir nödvändigt eftersom vi vet att lagstiftning tar lång tid. Tidigare i debatten har vi också hört om det som vi kristdemokrater har kämpat för sedan 2006 när man ändrade lagstiftningen, nämligen anhöriginvandring för dem som är det man brukar kalla för sista länken. Det är människor som inte har några andra anhöriga kvar i livet. Vi sade redan från början när lagstiftningen förändrades att det skulle bli problem och att det skulle innebära att ensamma äldre inte skulle kunna återförenas med sina anhöriga här i Sverige. Nu har vi sett att det har blivit så. Ända sedan dess har vi arbetat för att man ska förändra anhöriginvandringen så att det finns en sista-länken-bestämmelse. Den som har sin gamla mamma i något annat land ska ha samma möjlighet som jag förhoppningsvis kommer att ha den dagen min mamma ska ta sina sista andetag att sitta där och hålla hennes hand i den stunden. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för att en sista-länken-bestämmelse ska införas. Fru talman! Jag önskar att jag inte behövde bli så förvånad. Kanske borde jag inte bli det, men när jag lyssnar på Sverigedemokraternas David Lång kan jag inte säga annat än att jag blir förvånad. Det är ofattbart hur man kan ha den synen på sina medmänniskor. David Lång sade i sitt anförande att han finner det motbjudande att vi har en segregation och att det kan få som konsekvens att vissa svenskar får bo bland dem som han menar inte lever upp till kriterierna för att kvalificeras som svensk. Jag tycker att det är motbjudande med en människosyn som degraderar människor utifrån vad de har för ursprung och som degraderar mänskliga rättigheter och gör dem beroende av vilka förutsättningar som man föddes med till den här världen. Sverigedemokraterna efterfrågar selektion och vill att vi ska ha mer av det. Vi har selektion. Det är, skulle jag vilja säga, ett nödvändigt ont. Vi har inte förutsättningar för att ha en helt fri invandring, utan vi har en reglerad invandring. Jag tittade på statistiken för de fyra första månaderna i år. 10 922 asylansökningar har prövats. 26 procent av dem har beviljats. Det är en selektion. De övriga 74 procenten består av en hel del människor som har ett stort skyddsbehov men som inte passerar den ganska smala öppning som vi har erbjudit för människor att få sitt skydd här därför att vi menar att det finns bättre förutsättningar för dem att få sitt skydd någon annanstans. Men det är fortfarande människor som i väldigt stor omfattning är i behov av skydd. Det är inte människor som lever de fria liv som vi har förmånen att få leva här i vårt land. Sverigedemokraterna säger att vi borde stänga dörren för dem som är svårintegrerade. Ska vi degradera människovärdet på det sättet? Ska människor få komma hit om vi tycker att det är enkelt att ta emot dem - människor som redan har gått ut från de bästa utbildningarna med de bästa betygen? Är det vad som ska avgöra vilket människovärde och vilken rätt man ska ha enligt de internationella konventionerna att leva sitt liv i trygghet och frihet? Så ser inte Kristdemokraterna på människovärdet. Sverigedemokraterna målar upp en bild av ett Sverige fullt av spöken. Men man ser spöken på ljusan dag. Vi vet hur det brukar vara med spöken som man ser på dagtid. De är ofta klädda i vita svepningar med en liten strut uppåt. Det är inte någon massinvandring vi har i Sverige. Vi har en invandring som är reglerad. Vi har tagit vårt medmänskliga ansvar att erbjuda de allra mest utsatta människorna skydd i vårt land. Det är någonting som jag är stolt över att vi i Sverige gör och något som vi självklart fortsätter att arbeta för att fler i vår omgivning - våra grannländer, våra vänner i Europa - ska ta ett större ansvar för precis så som vi gör. Vi ska inte ställa oss frågan: Vad har vi att vinna på att människor kommer hit? Vi ska ställa oss frågan: Vad har vi för skyldigheter för att leva upp till de mänskliga rättigheterna? Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet. 0788526088220 GZ01SfU12 N 2012-10-31 02:40:26 304948 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09120/#anf102