2788169 GZ09108 Riksdagens protokoll 2011/12:108 Torsdagen den 3 maj 2011/12 108 2012-05-03 00:00:00 Kulturskaparnas villkor och kultur i det offentliga rummet föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 5BE9A605-17D2-4023-8D15-B6294C7E27D0 4 ANNE MARIE BRODÉN (M) M Herr talman! Detta är ett betänkande som handlar om kulturskaparnas villkor. Jag tänkte ändå börja med att läsa ett litet stycke från regeringsförklaringen. Jag misstänker att oppositionen inte riktigt har läst det, så jag tänkte påminna om vad som står där. Där står: "Vi vill att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och oberoende kraft med yttrandefriheten som grund. Med utgångspunkt i kulturens frihet och egenvärde ska vi stärka dess betydelse i samhället och verka för att den kommer fler människor till del, oavsett bakgrund och förutsättningar." Detta är från regeringsförklaringen 2010. När man har hört oppositionens företrädare känner man att de kanske har missat lite av vad som sades där av statsministern. Herr talman! Vi ska tala om kulturskaparnas villkor. Detta är en tid då kulturen verkligen debatteras och där kulturen också har kommit in på väldigt många olika områden. Det fanns tidigare en kulturpolitisk portalparagraf om att kulturen ska motverka kommersialismens skadeverkningar. Det känns lite som ett vingslag från en svunnen tid. Man bör ändå påminna sig om att det var först 2009 som denna formulering togs bort. Riksdagens beslutade 2009 att ställa sig bakom propositionen Tid för kultur . Genom detta beslut lades grunden för en ny och modern kulturpolitik. Vi ska också komma ihåg att det var 35 år sedan vi senast hade en kulturproposition av den omfattning som Tid för kultur visade sig ha. Nu handlar debatten alltmer om kulturens roll i ett öppet demokratiskt samhälle och hur en fri och obunden kultur kan bidra till tillväxt och välfärd. Vi moderater anser att kulturen ska ta plats, ta mer plats och finnas överallt i samhället. Det innebär inte att vi inte tycker, precis som i regeringsförklaringen, att kulturen också ska vara fri och obunden och gärna utmanande. Man kan heller inte diskutera kulturskaparnas villkor i Sverige utan att tala om just denna nya kulturpolitik. Den är en del av den proposition som jag nämnde där vi också har samlingsnamnet aspektpolitik. Det finns de som är kritiker till detta och hävdar att det påverkar det fria kulturlivet. Men när vi lyssnar runt och talar med inte minst de som arbetar inom kulturen visar det på en helt annan bild av detta. Det ger nya arbetstillfällen. Det ger möjlighet att vara med i de regionala kultursamverkansmodellerna och kulturplanerna. Flera av de saker som är nämnda här ingår i de kulturplaner som finns på den regionala nivån. Låt mig ta två exempel för att visa lite på kulturpolitikens båda sidor. Det ena exemplet hämtar jag från en av våra mer kända kulturkommuner, Sunne. Selma Lagerlöfs magnifika författarskap och spännande liv lockar varje år tiotusentals turister till Sunne kommun. De besöker Mårbacka, Berättarladan och graven vid Östra Ämterviks kyrka. Karaktärerna i författarinnans böcker och hennes liv, där hon i smått och stort bröt mot dåtidens sociala konventioner, fascinerar oavbrutet. Alla dessa besökare äter, dricker, bor och handlar i Sunne, vilket skapar arbetstillfällen och tillväxt. Det andra exemplet är en skådespelare som spelar en samhällskritisk pjäs på en mindre scen tre föreställningar i veckan. Övrig tid arbetar han som dramapedagog inom ramen för regeringens stora reform Skapande skola. Som ni alla vet satsar vi 150 miljoner om året på reformen Skapande skola. Skådespelaren bidrar på scenen till att ifrågasätta och peka på orimligheter i vårt samhälle. Det är en central och viktig uppgift för kulturen. Samtidigt bidrar han i sitt arbete i skolan till en bättre skolmiljö och att barn och ungdomar får växa upp genom att lära sig att uttrycka sig på scen. Min poäng med detta är att Selma Lagerlöfs författarskap och skådespelarens kulturella gärning varken blir mindre relevant, mindre viktig eller sämre bara för att vi också ser och talar om kulturutövarnas möjligheter att påverka hälsan, tillväxten eller välfärden. Herr talman! Det är bra att påminna sig om detta när enskilda politiker talar om kulturpolitiken som att den är på väg utför. Då glömmer man alla de satsningar som regeringen har gjort. Den har dessutom värnat kulturpolitiken under två ekonomiskt tuffa kriser. Andra länder har halverat sin kulturbudget. Vi har inte bara bevakat och bevarat utan också ökat anslaget med 12 procent sedan 2006. Det är naturligtvis oerhört viktigt med de saker som är nämnda när det gäller en breddad arbetsmarknad och kulturskaparnas villkor. Det är mycket som pekar på att kulturskaparna vill vara med och diskutera, och så har det också varit. Jag förstår att Lars Ohly inte riktigt kände till alla våra utvärderingar och rapporter som vi i majoriteten och också hela utskottet har tagit fram. Det finns två viktiga saker som jag ska nämna där. Det ena är pensionsfrågan, som är nämnd här. Där finns det ett tillkännagivande. Jag tror att det var Christina Zedell som nämnde det. Ett enigt utskott tillkännagav att det till budgeten 2013 ska komma ett förslag på det området. Jag ledde det arbetet. Vi har verkligen borrat ordentligt. Man kan konstatera att inte bara denna regering utan också förra regeringen verkligen har misslyckats med att lösa frågan. Det är en uppgift framför oss att ta tag i för att lösa ut frågan. Det finns bra förslag i utvärderingen, och jag hänvisar till att läsa mer om det. Det andra som vi har tittat på är scenkonstallianserna. Där var vi helt eniga i förslaget i utskottet om vad som är bra och vad som är mindre bra. Där har det skett en ordentlig förstärkning med pengar till allianserna. Det är också en viktig politisk sak som regeringen och Alliansen har drivit på. Det är imponerande att gå från 10 till 62 miljoner på cirka tio tolv år. Herr talman! Det handlar också om att debattera det regionala kulturarbetet genom kultursamverkansmodellen. Jag, regeringen och vi alla i Alliansen tycker att det är oerhört lyckat och bra. Jag vet att det fanns mycket motstånd i början. Men allt fler inser att det betyder att kulturen får ta mer plats. Det har visat sig att det fungerar väl och att man i kulturplanerna för in inte minst avtal. Vi har här talat om MU-avtalet. Man för också in andra goda exempel på hur man ska arbeta så att kulturen ska få ta större plats. Herr talman! Debatten om kulturskaparnas villkor handlar om att vara företagare och entreprenör. Men det handlar också om att söka svaren på hur framtidens välfärd ska kunna se ut. Vi talar om kreativa näringar. Jag nämnde Skapande skola, Kultur och hälsa, Kultur på recept och Kultur för äldre. Att detta är områden som regeringen har satsat på och fortsatt kommer att satsa på. Till slut vill jag nämna enprocentsregeln. Vi har tagit upp detta med SKL:s beredning när vi träffade den, och vi har på olika sätt lyft fram frågan med SKL. Det är givet att vi alla tycker att det är en bra fråga. Vi kommer att jobba vidare med att påverka kommuner och landsting där frågan ligger. Man kan gå tillbaka och titta på den kartläggning som nu kommer att ske. När vi kikade på det såg vi att det är ganska många som lever upp till detta. Men det skulle kunna vara ännu fler. Jag är övertygad om att om ni går hem till era egna län och kommuner kan ni säkert lyfta upp frågan på nytt också där. När man läser oppositionens motioner och förslag till beslut i betänkandet ser man att det handlar väldigt mycket om det som redan sker, är på gång eller förbereds. Då är det naturligt att jag och vi i majoriteten yrkar avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag i betänkandet. (Applåder) 0181478122414 GZ01KrU6 N 2012-10-30 21:50:02 303766 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09108/#anf4