<anforande>
<dok_hangar_id>2787978</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09107</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:107 Onsdagen den 2 maj</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>107</dok_nummer>
<dok_datum>2012-05-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kemikaliekontroll</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C13656E1-4A29-410B-8200-89F55F308407</anforande_id>
<anforande_nummer>93</anforande_nummer>
<talare>ROGER TIEFENSEE (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Ledamöter och åhörare! Vi skriver 2012, och 2012 är lite av ett jubileumsår för miljöfrågor. Förra veckan hade vi en konferens som hette Stockholm + 40. Vi lyfte fram vikten av Stockholmskonferensen 1972 som var den första stora FN-konferensen där miljöfrågor lyftes fram. 
Det är också 50 år sedan som Rachel Carson skrev sin bok 
Tyst vår
. Den handlade om just det som vi debatterar i dag, nämligen kemikaliefrågor. Vi debatterar kemikaliekontroll utifrån 36 motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Men frågan är mycket större än så. Rachel Carson lyfte fram frågan om användningen av kemikalier som gjorde att småfåglarna dog. Det var tyst på våren. Jag bor själv på landsbygden, det är vårbruk, och det låter. Det är inte tyst. Vi har kommit någon vart. 
Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag, vilket är lite tråkigt. Det är inte för att de är oviktiga. Det är mycket viktiga frågor. Men frågorna bereds i andra sammanhang. Ibland slår man in öppna dörrar, och ibland känns det som handlingskraftigt att fatta beslut här i riksdagen. Men dessa frågor bereds lite mer grundligt till exempel i Miljömålsberedningen, i regeringen, i Kemikalieinspektionen eller inom EU. Det låter lite tråkigt, men så är det. Vi har beredningskrav i riksdagen, och många gånger blir besluten när de väl fattas mycket bättre och mycket kraftfullare. 
Herr talman! Jag ska ge ett exempel. Den 12 april fattade regeringen ett antal beslut för att kartlägga åtgärder när det gäller det hormonstörande ämnet bisfenol A. Det har varit uppe lite grann i debatten tidigare. Det handlar bland annat om att förbjuda bisfenol A i förpackningar för livsmedel avsedda för barn under tre år. Det är aktuellt framför allt när det gäller lock till barnmatsburkar. 
Därutöver gav regeringen Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda ett förbud mot användning av bisfenol A i kvitton och biljetter. Jag talade nyligen med en taxichaufför om detta. Han var helt ovetande om att det finns bisfenol A i vissa kvitton. Jag kunde inte svara på om det fanns bisfenol i hans kvitton i taxibilen. Men Kemikalieinspektionen har fått regeringens uppdrag just att kartlägga hur man kan införa ett sådant förbud. Vi har inte kommit så långt än att vi kan säga att vi ska förbjuda. Men Kemikalieinspektionen har fått detta uppdrag. 
Det har också gått ett uppdrag till olika myndigheter att kartlägga användning av bisfenol A i dricksvattensrör, i leksaker och i barnartiklar. Regeringen har alltså kortsiktigt infört förbud mot bisfenol A i livsmedelsförpackningar för barnmat och gett ett antal ytterligare uppdrag. Vi är alltså inte färdiga. Vi måste ha kunskap innan vi kan stifta lag. 
Herr talman! Kemikalieinspektionen jobbar på regeringens uppdrag med en handlingsplan för en giftfri vardag. I debatten här har behovet av ett barnperspektiv lyfts fram. Som av en händelse har Kemikalieinspektionen just ett barnperspektiv. Det är en särskilt viktig aspekt i arbetet med en giftfri vardag för att minska barns och ungas utsatthet för skadliga kemikalier. 
Kemikalieinspektionen håller på med detta arbete och har delredovisat det. Man har utgått från vardagsvaror som många dagligen kommer i kontakt med. Man har särskilt pekat ut fyra områden när det gäller vardagsvaror: byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, kläder och skor, vilket har varit uppe i debatten, och leksaker och andra produkter avsedda för barn. Arbete pågår alltså. Det är lite tråkigt, men så är det. 
Herr talman! Miljömålsberedningen, som jag själv har glädjen och äran att sitta i, jobbar just nu med ett betänkande om en strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. Miljömålet en giftfri miljö är ett av de svåraste att nå. Det har varit svårt för tidigare regeringar, och det är svårt för den här regeringen. Därför är det ett gemensamt viktigt uppdrag i Miljömålsberedningen att öka takten och att jobba smartare. 
Ett sätt att jobba smartare är att ta greppet att göra Reach, den europeiska kemikalielagstiftningen, bättre. Det blev inte på det sättet som var den ursprungliga tanken med Reach. Det finns barnsjukdomar, om jag får använda det uttrycket när vi diskuterar kemikalier och barn, också i  Reach. Det är därför som Reach ska revideras. Då är min ingång som centerpartist i Miljömålsberedningen att Reach vid revideringen borde bli mer innovationsdrivande. 
Det finns mycket diskussion både i samhället och här i debatten om enskilda ämnen. Men jag tror att det skulle vara viktigt att kunna pröva ämnen i grupp utifrån deras egenskaper och användningsområden. Då får vi mer driv, och det blir lättare både för företag och för konsumenter, och vi får snabbare fram beslut. Framför allt behöver substitutionsprincipen stärkas. Det har varit uppe i debatten, och det är någonting som jag hoppas att Miljömålsberedningen kan föreslå regeringen att sedan driva i EU-sammanhang.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0959102638818</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01MJU18</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 21:28:39</systemdatum>
<systemnyckel>303709</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09107/#anf93</protokoll_url_www>
</anforande>
