<anforande>
<dok_hangar_id>2787520</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09104</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:104 Torsdagen den 26 april</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>104</dok_nummer>
<dok_datum>2012-04-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ersättningsrätt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D9D70CD3-A24B-4B2B-9C1C-BD7A1F7B3EA2</anforande_id>
<anforande_nummer>17</anforande_nummer>
<talare>JESSIKA VILHELMSSON (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I civilutskottets betänkande 
Ersättningsrätt
, CU18, behandlas tolv motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Jag ska som representant för Alliansen beröra två saker, nämligen barnförsäkringar och handläggningen i trafikskadeärenden.
Barnförsäkringar som de ser ut i dag skapades i Sverige i mitten av 80-talet. I en internationell jämförelse är detta relativt unikt. Det är någonting som vi ska vara glada över att erbjudas i Sverige. Det som försäkringsbolagen erbjuder är just en kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring, och flera av bolagen erbjuder sedan att försäkringen övergår till en sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna från det att de är 25 år.
Som Hillevi Larsson har nämnt har i dag 70-75 procent av alla barn en barnförsäkring. Det är bra. Men det är viktigt att komma ihåg att det är ett komplement till socialförsäkringen som samhället erbjuder. Men det är ett viktigt komplement, precis som Hillevi Larsson sade, och det var av just den anledningen som den så kallade kontraheringsplikten infördes som innebär att försäkringsbolag inte får vägra en konsument att teckna en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten om det inte finns särskilda skäl för att vägra. Här gör försäkringsbolaget en riskbedömning, som vi har varit inne på.
Herr talman! I motion nr C366 anges att 75 procent av ansökningarna om barnförsäkring beviljas. Jag vet inte varifrån denna siffra kommer och inte heller från vilket år. Enligt de uppgifter jag har fått från försäkringsbolag beviljas 75 procent av de ansökningar som kommer in direkt på ansökningshandlingen. Därefter kan det begäras kompletteringar. Som vi vet har riksdagen för mer än ett år sedan beslutat om ett så kallat stärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang. Sedan dess får försäkringsbolagen inte begära in journaler redan i ansökningshandlingen, utan det måste finnas skäl för det. Detta har haft betydelse, särskilt för barnförsäkringen.
Men i vissa fall har de rätt att begära in journaler, och de kan också ställa kompletterande frågor. Då görs en ny prövning eller fattas ett nytt beslut om huruvida barnet ska få en försäkring eller inte. Många fler än 75 procent får då försäkring.
Civilutskottet gav i februari i år uppdrag till riksdagens utredningstjänst att göra en övergripande inventering av hur försäkringsbolagen hanterar ansökningar om barnförsäkring och bolagens praxis på området. Bakgrunden är just att utskottet känner till de problem som har funnits. Men jag menar att när man ser ett problem ska man undersöka det och sedan komma med förslag på åtgärder. Reservanterna från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet föregår då denna utredning, vilket jag tycker är tråkigt.
Jag vill också tillägga att utifrån de uppgifter jag har fått från försäkringsbolag har mycket hänt sedan siffran 75 procent figurerade. I reservationen anges att 7 procent inte kan få barnförsäkring. Riksdagens utredningstjänst kommer att redovisa sin utredning i december i år, och vi hoppas då få svar på frågan. Men de uppgifter vi har fått är att det generellt sett har skett en minskning av antalet avslag. Det är bra.
Jag vill också nämna att Konsumentombudsmannen nu driver ett mål vid Stockholms tingsrätt just rörande barnförsäkring och kontraheringsplikten. Det handlar om en för tidigt född flicka som nekades barnförsäkring. Det kanske inte var samma flicka som Hillevi Larsson pratade om, men det är ett liknande ärende. Det är ju så att om man inte är nöjd med avslagsbeslutet finns möjligheten att få beslutet prövat i domstol.
För övrigt påstås att regeringen inte gör någonting. Då vill jag hävda att justitieministern har meddelat att under mandatperioden kommer hela kontraheringsplikten att ses över. Syftet med en sådan utvärdering är just att se huruvida de sociala skyddsaspekterna som åsyftades med kontraheringsplikten uppfylls av bolagen. Det är bra.
Sammanfattningsvis finns det flera skäl att avvakta, dels utskottets egen utredning, dels den övergripande översynen av kontraheringsplikten men kanske också processen i Stockholms tingsrätt.
Innan jag övergår till trafikskador, herr talman, vill jag kort kommentera det som anfördes både i talarstolen och i motionen om bvc och journalanteckningar. Jag har försökt undersöka om det stämmer, men jag tror inte att det stämmer. De uppgifter jag har fått är att det inte stämmer, att man inte skulle vilja föra in saker i journalerna bara för att lättare få försäkring. Det finns också en upplysningsplikt, och har man undanhållit information riskerar man att försäkringen inte gäller. Därtill har sjukvårdspersonal skyldighet att föra journaler enligt patientjournallagen.
Jag tycker att det är tråkigt att diskussionen handlar om saker som kanske inte stämmer. Jag tycker att frågan om barnförsäkringar är viktigare än att vi ska fara med uppgifter som inte är korrekta.
Herr talman! Vad gäller handläggningen av trafikskadeärenden har Jan Lindholm gett en bister och mörk syn på hur prövningen i Trafikskadenämnden går till. Jag delar inte den uppfattningen.
Trafikförsäkringsutredningen lämnade sitt betänkande 2010. Den utredningen tittade i och för sig inte på själva tvistelösningen i trafikförsäkringen men angav ändå att ordningen med möjlighet till den alternativa tvistelösningen i Trafikskadenämnden tillgodoser på ett rimligt sätt de rättssäkerhetskrav som vi har. Den här utredningen har nu lämnats till den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen, och det pågår alltså utredning fortfarande. Det är i sig ett skäl till att inte föregripa det arbetet. Ett annat skäl är, enligt min uppfattning - det vill säga inte den mörka bild som Jan Lindholm beskriver - att prövningen i Trafikskadenämnden är kostnadseffektiv och ett bra sätt för den skadelidande att få sin sak prövad. Dels har den skadelidande i den prövningen oftast juridiskt biträde kostnadsfritt - någonting som Jan Lindholm kanske glömde bort när han jämförde med det brottmål som han tog upp. Dels finns det möjlighet för den som inte är nöjd med beslutet i Trafikskadenämnden att få sin sak prövad i domstol.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till riksdagsbeslut och avslag på samtliga motioner.
</anforandetext>
<intressent_id>0718034011110</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01CU18</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 20:28:35</systemdatum>
<systemnyckel>303452</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09104/#anf17</protokoll_url_www>
</anforande>
