<anforande>
<dok_hangar_id>2787364</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09103</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:103 Onsdagen den 25 april</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>103</dok_nummer>
<dok_datum>2012-04-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Fiskeripolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C45DA60E-9DB7-491F-9CB9-E09074450742</anforande_id>
<anforande_nummer>93</anforande_nummer>
<talare>IRENE OSKARSSON (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Vi behandlar ett motionsbetänkande och diskuterar ett brett spann av frågor - ett helt stim, skulle man kunna säga. Det är en diskussion som inte är lättfångad då det går åt mycket selektivitet för att hitta rätt i vad som skiljer oss åt politiskt.
Alla i denna kammare, utom möjligtvis Sverigedemokraterna som mig veterligt inte ens är här just nu, är intresserade av denna debatt och tar den på största allvar. Vi har alla sagt från våra respektive partier det som Jan-Olof Larsson tangerade, nämligen att vi i kammaren faktiskt i det stora hela är överens om en hållbarhet och selektivitet där vi inte tar ut mer resurser ur havet än vad det ger i ränta och att det görs på ett sätt så att näring och förädlare kan fortsätta att ha en utkomst av vad fisket ger.
Att förvalta en gemensam resurs kräver speciella regler och ett speciellt förhållningssätt. Inte minst gäller det planer och regelverk för långsiktighet både i tid och i rum. Fisken känner inga nationsgränser. Därför måste förvaltningen ske på gemensam basis. Förvaltningen måste ha en struktur som stämmer överens med fiskens utbredningsområde.
I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att förvaltarskapet fungerar så att det regionala ansvarstagandet och den regionala delaktigheten stärks. Därför är det glädjande att se att så sker i det förslag till ny fiskepolitik på gemenskapsnivå som nu föreligger och att man i större utsträckning och tydligare följer de forskningsrapporter som kommer. Även här tas steg i rätt riktning. Sveriges regering och Eskil Erlandsson har varit pådrivande i dessa diskussioner.
Fru talman! Det är som sagt viktigt att vi hanterar våra gemensamma resurser ansvarsfullt. Det är också viktigt att vi får införa ett nationellt kvotsystem på överlåtbara kvoter. Det skapar också en långsiktighet och ett ansvarstagande hos den enskilde fiskaren. Hur långa dessa kvotperioder ska vara kan diskuteras, och den diskussionen pågår. Det finns för- och nackdelar med att förlänga dem på 10-15 års sikt. Låt oss se vad diskussionen ger, men det ska vara nationell rådighet över dessa beslut.
Äntligen får vi ett utkastförbud. Nu gäller det att hitta formerna så att det inte ger ekonomisk vinning att plocka upp det som måste upp. Samtidigt ska så lite som möjligt landas. Alltså krävs det större fokus på selektivitet och nya redskap. Lars Tysklind har redan berört att den nya havs- och fiskerifonden kommer att kunna användas till detta. Sverige har här drivit på för en restriktivitet så att resurserna inte ska kunna användas till att förmera ett fiske som inte är hållbart.
Fru talman! Så kommer vi till det som har berörts av de flesta talarna, nämligen EU:s avtal med tredjeland. Sverige och fiskeministern har varit pådrivande i diskussionerna för att se till att vi får avtal som är hållbara ur ett perspektiv som är viktigt för mig som kristdemokrat, nämligen att de mänskliga rättigheterna och ett hållbart förvaltarskap måste gå hand i hand.
Då är det viktigt att Sverige finns med och för dessa diskussioner och tillsammans med parlamentariker från partier i denna sal driver EU i rätt riktning. Om vi lämnar rummet eller sätter oss tysta i ett hörn, vem för då denna talan? Fisken skulle då fiskas upp på ett sätt som inte är hållbart, utan regelverk över huvud taget.
Vi måste också se att det finns en punkt då vi måste säga stopp, men där är vi inte än. Vi måste se vad avtalen kan ge innan vi säger nej.
Lars Tysklind berörde ålen och utvecklingen där. Jag vill, fru talman, påpeka det som utskottets utvärderingsgrupp tog upp i sin rapport, nämligen att näringsidkarna på detta område, alltså våra kraftbolag, stora som små, har en central roll i att se till att detta fungerar. 
Som ett led i detta arbete har det tillsatts en utredning där både miljö- och jordbruksutskottet och civilutskottet kommer att vara djupt involverade. Det kommer kanske att ges möjlighet till studieresor och annat för att på plats se vad det ger och hur vi skulle kunna utveckla en bättre teknik och ett bättre sätt att möjliggöra att de få ålar och yngel som fortfarande finns kan vandra utan att hamna i kraftturbinerna.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har fått ett uppdrag att föra dessa dialogsamtal. Jag ser fram emot att följa vad de kommer fram till.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0743081365718</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01MJU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 20:07:12</systemdatum>
<systemnyckel>303427</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09103/#anf93</protokoll_url_www>
</anforande>
