<anforande>
<dok_hangar_id>2786380</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:100 Torsdagen den 19 april</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>2012-04-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Konsumenträtt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>EABB3097-E70F-4EF7-8DBB-8F96139B7156</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>CARINA HERRSTEDT (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 2, 5, 7 och 11.
Konsumentpolitik är något som berör oss alla på ett eller annat sätt och är därför en viktig fråga. Det gäller att hitta en bra balans mellan att skydda konsumenten och att inte inskränka alltför mycket på näringsidkarnas utrymme.
I dag tar vi ställning till motioner som berör en hel del olika ämnen, bland annat bluffakturor och leksakers säkerhet. Konsumentpolitik spänner över många områden, och det är svårt att omfatta alla.
När det gäller bluffakturor har utskottet som bekant haft en hearing i ämnet på initiativ av Alliansen. Det visar att vi tar problemet på allvar och att vi alla är villiga att hitta lösningar.
För egenföretagare kan oseriösa telefonförsäljare vara ett stort problem eftersom lagstiftningen inte ger samma skydd för dem som för vanliga konsumenter. Avtalstvister mellan företag avgörs i tingsrätten, och att driva ett sådant ärende blir både kostsamt och en långdragen process. Därför betalar många bluffakturorna i stället för att bestrida dem.
Konsumenter som köper varor via telefon, postorder eller internet har enligt lag 14 dagars ångerrätt. Jag anser att en motsvarande lagreglerad ångerrätt bör finnas även för egenföretagare. I stället för att de ska gå igenom dyra och tidskrävande processer måste vi se till att tillvaron för småföretagarna blir både tryggare och mer rättssäker. Detta löser så klart inte hela problematiken, men det underlättar absolut för de utsatta.
Bluffakturor är ett växande problem, och det drabbar framför allt företagare och små föreningar. Som vi har hört innan utnyttjas också denna verksamhet av den organiserade brottsligheten. Under de senaste tio åren har antalet bedrägeribrott ökat med 163 procent. Det är en stor och oacceptabel ökning. Hela 29 procent av de anmälda bedrägeribrotten 2011 var bedrägerier med hjälp av bluffakturor. Det ger i genomsnitt ca 47 anmälningar av bluffakturebrott per dag. Naturligtvis är inte 14 dagars ångerrätt ensamt lösningen på problematiken, men man kommer en bra bit på väg.
Enligt Malmöpolisens uppgifter kan flera av de brott som chockat Malmö på senare tid kopplas till just blufföretag. Ekonomisk brottslighet har blivit ett sätt för kriminella att tjäna snabba pengar utan att utsätta sig för någon större risk. Det är en skrämmande utveckling på området, och den går i helt fel riktning. Naturligtvis måste det till många olika insatser i frågan.
Herr talman! Jag vill också nämna några ord om leksakers säkerhet. Direktivet som genomförts genom den nya lagen om leksakers säkerhet tillåter bland annat att CMR-ämnen och allergiframkallande doftämnen med mera får förekomma i leksaker. Det borde vara en självklarhet för oss att våra barns leksaker ska vara helt fria från giftiga och farliga ämnen. Därför står jag fast vid min ståndpunkt att de skadliga ämnena helt bör förbjudas i leksaker. Det handlar trots allt om våra barns säkerhet.
Jag är fullt medveten om att direktivet är ett fullharmoniseringsdirektiv och att det i sin tur innebär att Sverige i princip inte får vidta några åtgärder som kan utgöra hinder i den fria rörligheten för leksaker som överensstämmer med direktivets krav. Vi har således släppt i väg självbestämmanderätten i en fråga som gäller våra barns säkerhet. Hur jag känner inför det är ingen större hemlighet.
Att värna våra barns säkerhet och att sträva efter att efterlämna ett giftfritt samhälle till kommande generationer borde egentligen stå högre på dagordningen än EU:s regler om en fungerande inre marknad.
Från Sverigedemokraternas sida sätter vi våra barns säkerhet väldigt högt och menar att det är olyckligt att direktivet inte redan från början innehöll ett totalförbud. Därför menar vi också att om det finns minsta möjlighet att kringgå direktivet på ett korrekt sätt ska vi naturligtvis gripa efter detta halmstrå.
Finns möjligheten att göra den tolkning som Kemikalieinspektionen skriver i sitt remissyttrande angående den nya lagen, att det inte är en självklarhet att det är förbjudet enligt direktivet att ha nationella krav om vi kan motivera dem med miljöhänsyn, ska vi naturligtvis genast se över den möjligheten och parallellt initiera förhandlingar inom EU i syfte att förbjuda skadliga ämnen, kemikalier, metaller och doftämnen i våra leksaker.
</anforandetext>
<intressent_id>0603753860213</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01CU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 19:04:09</systemdatum>
<systemnyckel>303158</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09100/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
