<anforande>
<dok_hangar_id>2786380</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:100 Torsdagen den 19 april</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>2012-04-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Konsumenträtt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4ED12CD9-68DE-49DE-A4D1-7D126B81187A</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>OTTO VON ARNOLD (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Här har sagts många kloka ord, åtminstone av mina allianskolleger.
Vi kan väl notera att vi kan se klara skiljelinjer mellan Alliansen och oppositionen. Oppositionen kräver lagstiftning, lagstiftning, lagstiftning. Det är det som gäller. De vill ha mer lagstiftning, de litar inte på marknaden, de vill ha en ökad byråkrati och kanske mer improduktiv sysselsättning i samhället.
Detta är genomgående i det här betänkandet. Jag tillstyrker förslaget i betänkandet och yrkar avslag på samtliga reservationer.
Bluffakturor är något som vi har pratat mycket om. Det är ett stort problem, och vi måste bekämpa det och göra vårt yttersta för att få bort den här bölden i samhället som drabbar många småföretag. På den eminenta hearing vi hade konstaterade vi att här finns en lagstiftning på plats. Frågan är bara hur den ska användas på ett effektivt sätt. Vi har brottsbalken som straffar bedrägeri. Det ska göras en utredning kring det här; det tycker jag är bra. I den civilrättsliga lagstiftningen har vi svek. Vi har avtalslagen, och vi har marknadsföringslagen. Även inkassolagen har sanktionsregler när det gäller otillåten påtryckning eller otillbörlig inkasso.
Utbildning är oerhört viktigt. Vi ska veta vilken lagstiftning som finns och vilka rättigheter vi har som medborgare och som företagare. Därför är det viktigt att man kan bemöta de här bluffmakarna när de kommer in. Men det är inte lätt, vilket vi också har konstaterat.
Därför krävs det en hel del åtgärder från samhället. Kronofogdemyndigheten har ett ansvar att inte notera betalningsanmärkningar när det är blufföretag som har ställt ut fakturan. Vi har inkassolagen som kan förbättras, och jag har skrivit en artikel om att Datainspektionen kan ha bättre och starkare kontroll över vilka företag som blir inkassoföretag. Polisen, ibland lite saktfärdig, kan göra mycket mer. Det har man också lagt fram en strategi för. Rikspolisstyrelsen tar sig nu an dessa brott. Det är väldigt bra. Regeringen har en ordentlig uppföljning, och riksdagen följer givetvis också det här.
Det har kommit två förslag, dels om ångervecka, dels om skriftliga avtal. Jag måste få bemöta detta lite grann. Båda dessa förslag skulle komma in i den befintliga lagstiftningen. Mycket av denna lagstiftning är utvecklad tillsammans med andra länder, både EU-lagstiftning och nordisk lagstiftning som grupp. Det här innebär att Sverige skulle ha en egen lagstiftning kring dessa saker. Hur effektivt skulle det bli om en dansk säljer saker till Sverige, och så säger svensken att du får vänta 14 dagar tills jag har beslutat mig. Eller också säger han: Jag ska ha skriftligt på allting. Det blir inte mycket business då.
Det här faller på sin omöjlighet. Det kanske kan vara så att vissa av de partier som står bakom det här förslaget ser det som ett sätt att automatiskt få oss uteslutna ur EU.
Nåväl, det är glädjande att regeringen gör mycket kring det hela, och vi ser fram emot de förslag som kommer.
När det gäller lagstiftningen om könsdiskriminerande reklam är vi helt överens här i kammaren om att det inte är något som vi vill ha. Det är inget som ökar jämställdheten. Det cementerar stereotypa och föråldrade könsuppfattningar.
Frågeställningen från oppositionen har rört sig lite grann kring det utredningsförslag som lades fram 2008. Det vi har sett från regeringens sida är att man lade den här utredningen i runda arkivet, mycket beroende på att förslaget stred både mot tryckfrihetslagstiftningen och mot yttrandefrihetsgrundlagen. Framför allt den vägen är det väldigt besvärligt att komma fram.
Sedan har ju Reklamombudsmannen en självsanerande funktion. Det kan jag nog säga att under alla mina år har vi sett en betydlig förbättring på den här sidan. Vi ser mindre sexualiserande reklam ute och det är ju positivt.
Vi har också en fråga om lagstiftning. Om man skulle lagstifta hade man varit tvungen att lagstifta om etiska värderingar och det är ingen lätt sak. Bara på den saken faller det. Däremot kan Reklamombudsmannen hantera det här inom branschen på ett tämligen effektivt sätt.
Den sista frågan handlar om leksakers säkerhet. Här säger oppositionen att regeringen inte gör någonting, att den är passiv, att det här inte räcker till och så vidare. Det här är i och för sig en allomfattande lagstiftning där lagtexten gäller hela EU, men vi får inte glömma bort att där faktiskt finns ett antal bilagor som kan hanteras direkt. I dem anges vilka krav man ställer på de olika gränsvärdena och de olika ämnena. Det är viktigt. Där agerar faktiskt Kemikalieinspektionen och det går mycket snabbare än om vi ska gå in och ändra lagstiftningen i Sverige. Där har vi en direkt, effektiv metod att ändra, och vi kan påverka EU. Då får det framför allt den effekten att det blir gällande i hela EU. 
Lagstiftning löser inte alla problem utan det är viktigt att vi har ett samspel mellan myndigheter och företagsorganisationer.
</anforandetext>
<intressent_id>0241675049710</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01CU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 19:04:09</systemdatum>
<systemnyckel>303183</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09100/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
