<anforande>
<dok_hangar_id>2786380</dok_hangar_id>
<dok_id>GZ09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2011/12:100 Torsdagen den 19 april</dok_titel>
<dok_rm>2011/12</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>2012-04-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Konsumenträtt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B87635CA-DD6A-45A5-893B-12FF61B231E7</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>YILMAZ KERIMO (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Vi ska nu debattera civilutskottets motionsbetänkande nr 15 om konsumenträtt. För tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 1 om bluffakturor och reservation nr 8 om reklam riktad till barn, men jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer.
För många småföretagare är oseriösa telefonförsäljare ett stort problem. Ofta saknar de småföretagare som drabbas den kunskap och de resurser som krävs för att bemöta felaktiga krav från telefonförsäljare. Deras situation är i många avseenden jämförbar med enskilda konsumenters. En konsument som köper en vara via telefon, internet eller postorder har enligt distans- och hemförsäljningslagen 14 dagars ångerrätt. Någon motsvarande lagreglerad ångerrätt finns inte för näringsidkare. Det kan för en småföretagare handla om stora utgifter. För många småföretagare är blotta tanken att hamna hos ett inkassoföretag rena skräcken varför de ofta betalar. Det är därför inte heller någon slump att det är just småföretagare och föreningar som dessa oseriösa försäljare kontaktar.
I dag finns det stora brister i lagstiftningen och ofta ett otillräckligt skydd för enskilda människor och småföretag som drabbas av komplicerade avtal och otydliga regler om vad man tackat ja till via telefon. En del upplever oklarheter vid telefonförsäljning som ett problem.
Många människor finner det väldigt svårt att ta sig ur olika situationer, och det kan vara svårt att veta vad som exakt har sagts. Det kan till och med vara så oklart att det är svårt och skrämmande att driva ett ärende mot ett företag. En del kanske till och med betalar för att slippa dra ärendet i långbänk, och en del blir även skrämda.
Denna osäkerhet utnyttjas i dag av kriminella blufföretag. Det har lett till att problemet med bluffakturor är större än någonsin för Sveriges företagare. Tusentals svenska småföretag drabbas av dessa försök till svindel varje år. Svensk Handel räknar med att bedrägerierna omsätter ca 1,2 miljarder kronor per år. Det är rädda småföretagare som utnyttjas. De är livrädda för att få betalningsanmärkningar.
Allt fler väljer att starta eget företag i Sverige. Det är bra för Sverige, men många enskilda företagare hamnar i kläm och får inte det stöd de behöver i gällande lagstiftning. Svensk lagstiftning klumpar ihop alla företag. Små enmansföretag behandlas på samma sätt som stora företag. Småföretagares situation är i många avseenden jämförbar med enskilda konsumenters. Ofta saknar de den kunskap och de resurser som krävs för att bemöta felaktiga krav från exempelvis telefonförsäljare.
Det är mycket angeläget att våra småföretagare känner sig trygga med lagstiftningen. De måste känna sig trygga i att bestrida en faktura på något som de bevisligen inte beställt utan att riskera betalningsanmärkningar.
Herr talman! Vi socialdemokrater är beredda att diskutera ångervecka för små företag och krav på skriftlig bekräftelse vid telefon- och distansköp, det vill säga ett liknande skydd som redan finns för konsumenter.
Skräcken hos företagen när det gäller att betala bluffakturor grundar sig i att de kan få sänkt kreditvärdighet hos kronofogden bara genom att få en notering om att en falsk faktura inte har blivit betald.
Enligt vår mening bör det göras en översyn av lagstiftningen på området för att komma åt de problem som många drabbas av. Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning för att se om införandet av ett skriftlighetskrav för avtal som ingås på distans kan vara ett alternativ för att öka skyddet. Lagstiftningen måste bli mer tillämpbar för småföretag. Det är avgörande för den svenska tillväxten där varje företag och varje arbetad timme är viktig.
Herr talman! Vi har också märkt att marknadsföring som vänder sig till barn blir allt aggressivare och mer omfattande. På olika sätt smygs det in reklam för olika varor och tjänster riktade till barn. I sin marknadsföring till barn använder sig företag ofta av säljfrämjande åtgärder som utdelning av leksaker, gratiserbjudanden, tidningsutskick, utfärdande av så kallade medlemskort och pysselaktiviteter. Ofta har förpackningarna figurer och färgsättningar som riktar sig just till barn. Reklamen i tv och tidningar och på affischer ute på stan påverkar barns och ungdomars uppfattning om sitt utseende och skapar en orealistisk självbild för många barn och ungdomar.
Herr talman! Enligt vår mening bör regeringen utreda möjligheten att införa en regel i marknadsföringslagen som ålägger näringsidkare att beakta barns allmänna utsatthet i kommersiella sammanhang. Vi anser även att regeringen bör ge Konsumentverket eller någon annan lämplig myndighet i uppdrag att fortlöpande följa upp reklam som riktar sig till barn samt att övervaka att lagar och riktlinjer följs vid marknadsföring som riktar sig just till barn.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0515990253512</intressent_id>
<rel_dok_id>GZ01CU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2012-10-30 19:04:09</systemdatum>
<systemnyckel>303156</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GZ09100/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
