2697937 GY0996 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:96 Onsdagen den 4 maj 2010/11 96 2011-05-04 00:00:00 Avfall och kretslopp föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 8426DB45-5CD0-426A-B009-60294A4DF02F 2 SUZANNE SVENSSON (S) S Fru talman! Stora mängder avfall är vardag i det moderna samhället. Detta har en stor påverkan på vår miljö. För att minska konsekvenserna måste vi arbeta på flera plan. Det handlar om att minska mängden avfall i sig, exempelvis genom att använda produkter tillverkade av mindre mängd material och förlänga produkternas livslängd, att minska avfallets farlighet, återanvända produkter och ta hand om det avfall som inte går att använda på ett säkert sätt. Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. Ett exempel är förordningen om producentansvar för förpackningar. Syftet är att stimulera producenterna att utveckla förpackningar så att utsläpp av skadliga ämnen minimeras vid återvinning. Samtidigt avser förordningen att driva på utvecklingen av mindre och lättare förpackningar så att avfallsmängden på detta sätt minskar. De berörda parterna har en överenskommelse som ska ge en ökad återvinning i hela landet. I överenskommelsen ingick 200 nya återvinningsstationer som skulle etableras, och man skulle ha en beredskap för ytterligare 200. Avfallshanteringens parter lovade att löpande utvärdera sin service. Om och när graden av källsortering minskade i ett område skulle informationen till medborgarna genast förbättras. Trots att det finns en överenskommelse mellan de olika parterna har inte detta fungerat de senaste åren. Det har inte varit lönsamt att hämta visst material eller så har man valt att hämta i mindre omfattning, vilket har inneburit att återvinningsstationer i kommunerna har varit överhopade. Kommunerna har själva fått ta hand om det avfall som inte har varit lönsamt att hämta för förpackningsindustrin. Eftersom detta blivit ett sanitärt problem har kommunerna också fått öka städningen runt återvinningsstationerna. Konsekvensen har blivit att kommunerna själva har tagit över eller håller på att ta över hanteringen av förpackningsmaterialet. Nu när hjulen börjar snurra i Sverige igen och industrin börjar bli intresserad av sitt återvinningsmaterial finns till exempel inte det papper som industrin behöver. Man får gå ut på marknaden och handla upp återvinningspapper för en dyrare peng än om man hade tagit hand om det såsom överenskommelsen var från början. Producentansvaret måste fungera. Konsumenternas vilja att källsortera sina sopor ska mötas med respekt från kommuner, förpackningsproducenter och avfallsentreprenörer. Det ska vara enkelt att sortera och lätt att göra rätt. Detta är endast en av många frågor när det gäller avfall. På så väl detta som andra avfallsområden återstår mycket att göra. Vi socialdemokrater vill driva på utvecklingen av teknik och system för tillverkning, insamling och återvinning. Vi vill utreda möjligheterna att samla in avfall i materialströmmar och öka fokus på att förebygga uppkomst av förpackningsavfall. Fru talman! Vi anser att det är dags att Sverige på allvar tar sig an uppgiften att ta vara på resurserna i avfallet, inte bara som energi utan också ett steg högre upp i avfallshierarkin, på materialnivå. För detta kan det behövas både regeländringar och ekonomiska styrmedel så att man kan komma ifrån deponeringen av de stora mängderna hushållsavfall. Vi anser att man måste utveckla pantsystem för att minska råvarubehovet, materialsvinnet, nedskräpningen, miljöförstöringen, energiförbrukningen och belastningen på ekosystemen. Exempel på nya pantsystem är system för inbyggda batterier i presentartiklar, som tyvärr ofta hamnar i fel avfallsfraktion, och för hushållselektronik, som har blivit en snabbt växande del av våra sopor som lätt hanteras fel. Den ökade tillgängligheten till kontinenten och möjlighet till handel skapar också ett stort problem vad gäller aluminiumburkar. De tomma burkarna hamnar ofta i soporna eller, ännu värre, i vår natur. Burkarna utgör ett stort nedskräpnings- och miljöproblem eftersom aluminium inte bryts ned. Burkarna är också energikrävande att framställa, och de bör därför återanvändas eller återvinnas för att vi ska kunna spara energi. Därför anser vi att det behövs ett gemensamt pantsystem för aluminiumburkar inom EU och att regeringen på EU-nivå bör driva frågan om ett gemensamt pantsystem för aluminiumburkar i hela Europa. Fru talman! I dag finns det inga regler som hindrar båtar och fartyg från att släppa ut avfallsvatten rakt ut i havet när de befinner sig på internationellt vatten. I stället är det upp till de olika rederiernas eget samvete att välja vad de släpper ut eller inte. Men de frivilliga åtagandena är inte tillräckliga. Parlamentariska Östersjökonferensen i augusti 2007 beslutade att rekommendera alla Östersjöstaters regeringar och Helcom att omedelbart initiera åtgärder för att minska avfallsutsläpp från alla båtar i Östersjön för att minska försurningen i havet. Det är viktigt att Sverige som föregångsland driver frågan om minskat utsläpp från båtar och fartyg i förhandlingarna om Helcoms aktionsplan för Östersjön. En väg att gå kan vara att kräva obligatorisk avfallshantering i hamnarna och att erbjuda gratis tömning av tankar, exempelvis finansierat via hamnavgiften. Exporten av farligt avfall till fattiga länder är ett allvarligt miljö- och rättviseproblem. Att fattiga länder tar hand om de rikas farligaste sopor kan vi aldrig acceptera. Exporten av miljöfarligt avfall till fattiga länder måste upphöra. Vi vill därför skärpa producentansvaret i EU vad gäller miljöfarligt avfall som elektronikavfall eller avfall som innehåller tungmetaller. Sådant miljöfarligt avfall ska tas om hand inom EU och ska inte få exporteras till länder utanför unionen utan särskilt tillstånd. Tillståndet ska förutsätta att avfallet kan tas om hand på ett sätt som inte innebär miljörisker. I Sverige återvinner vi i dag 96 procent av allt vårt totala hushållsavfall. Vi är därmed en av de främsta återvinnarna i världen. Trots det förutspås att vårt sopberg 2050 kommer att vara fem gånger större än i dag. Mellan 10 och 50 procent av all vår mat äter vi inte upp, och den totala mängden onödigt matavfall från svenska hushåll beräknas till 900 000 ton per år. Vi anser att matavfall från våra hushåll behöver tas om hand på ett bättre sätt än vad som sker i dag så att vi kan utnyttja den potential som avfallet har. Matrester kan till exempel omvandlas till biogas och biogödsel. Vi förespråkar klimatinvesteringar lokalt till stöd för produktion av biogas från organiskt avfall. Kombinationen av avfallsförbränning med kraftvärme, biogasproduktion och kompostering är en bra mix för att minska utsläpp, vilket människa och miljö är i stort behov av. Fru talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 5. (Applåder) 0916608741910 GY01MJU17 N 2011-05-04 20:48:23 279531 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0996/#anf2