2689420 GY0992 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:92 Onsdagen den 27 april 2010/11 92 2011-04-27 00:00:00 Djurskydd föredragning av utskottsärende med eventuell debatt A1E88D61-E1B6-47A0-8F12-E24305DAED76 62 PER ÅSLING (C) C Herr talman! Djur ska ha det bra och skötas väl. Sverige är ett av de länder i världen som har bäst skydd för djur. Centerpartiet och alliansregeringen jobbar för att vi ska ha samma goda djurskydd i hela EU. En ko utanför Madrid ska ha det lika bra som en ko utanför Mariefred. Det är av stor vikt att Sverige fortsätter driva djurskyddsfrågan i EU och håller efter så att andra länder följer överenskomna beslut. Som föregångsland är det värdefullt att Sverige har ett så starkt djurskydd i alla led, både när det gäller lagstiftning, branschpraxis och i utövandet på enskilda gårdar. Sverige ska i alla sammanhang och inom EU arbeta för att de svenska ambitionerna ska vara riktmärke för övriga länder. Ett starkare djurskydd i andra länder utjämnar den nu snedvridna konkurrensen. För att behålla och öka den svenska djurproduktionen är det angeläget att svensk lag inte inför ytterligare pålagor för en redan hårt utsatt näring. Vi måste värna den svenska djurproduktionen så att inte fler gårdar slås ut, för då blir följden att importen ökar av kött och mjölk från djur som har haft det sämre. Jag ställer frågan: Vad har vi då vunnit? En sådan risk föreligger med det tillkännagivande som oppositionen nu enats om och som gäller ett nationellt förbud mot kastrering av smågrisar utan bedövning. Om det skulle ha undgått oppositionspartierna kan jag meddela att svensk grisnäring går på knäna. Statistik från Svenska Djurhälsovården, som samlar en stor del av landets grisuppfödare, visar att 10 procent av organisationens medlemmar lagt ned sin verksamhet under årets första tre månader. Det motsvarar ett grisföretag per dag. Herr talman! I kölvattnet av den tyska dioxinskandalen får jag nästan dagligen ta emot telefonsamtal från förtvivlade bönder med en enda uppmaning: Gör något! Det vore djupt olyckligt om en lag mot kastrering blev riksdagens svar. Att lägga ännu mer sten på bördan gör inte saken bättre. Avvecklingen av svensk grisnäring är ett allvarligt hot mot jobben, tillväxten på landsbygden och mot svenska konsumenters möjlighet att hitta svenskt kött i kyldiskarna. Herr talman! Låg mig göra kammaren observant på att EU-kommissionen tillsammans med grisnäringen i Europa redan skapat ett frivilligt avtal med målet att all kastrering genom operation av grisar ska upphöra 2018 och att ett delmål är att kastrering ska utföras med bedövning från och med 2012. Det är en frivillig överenskommelse som vi i Centerpartiet välkomnar. Låt oss invänta resultatet från denna gränsöverskridande överenskommelse innan vi går fram med ett ensidigt nationellt förbud. Sedan får vi återkomma till riksdagen om det skulle visa sig att den frivilliga överenskommelsen inte får önskad effekt. Vad gäller tillkännagivandet om att regeringen ska ta initiativ för att korta djurtransporterna är det något som regeringen redan arbetar aktivt med. Men det är frustrerande att beslutsprocessen inom EU tar så lång tid. Därför är det angeläget att frågorna har fortsatt hög prioritet. Det måste ändå konstateras att svenska regeringar sedan 1990-talet har arbetat föredömligt gentemot övriga EU-länder för att driva frågor om djurtransporter och god djurhållning. Margareta Winberg satte som jordbruksminister dessa viktiga frågor på den europeiska dagordningen. Det har börjat röra på sig i Bryssel, och det är den rörelsen vi behöver hjälpas åt att förstärka. Jag är övertygad om att det är näst intill konsensus mellan partierna i den här kammaren i dessa frågor, vare sig det handlar om transporttider, viloperioder eller utrymme. Herr talman! Den svenska regeringen har också tydligt deklarerat att den tänker arbeta för bättre djurskyddsregler vid transporter i kommande förhandlingar. Landsbygdsministern brukar ofta framhålla att det är bättre att transportera kött än levande djur. I det sammanhanget vill jag särskilt lyfta fram regeringens satsning för att främja utvecklingen av lokala små slakterier. Under fyra år har 48 miljoner kronor satsats på detta. Bland annat har köttkontrollavgiften subventionerats. Vidare har godkännandeavgiften på 36 000 kronor för slakterier slopats. Dessa insatser har lett till att Livsmedelsverket sedan 2007 har godkänt 18 nya slakterier. Detta är mer än hälften av de småskaliga slakterier som i dag är i gång. För närvarande behandlas ytterligare 14 nya ansökningar om godkännande. Denna utveckling bidrar till att förbättra djurens välfärd och skapar nya arbetstillfällen, fler företag och därmed lokal utveckling på den svenska landsbygden. Dessutom svarar det upp till konsumenternas ökande efterfrågan på närproducerad mat. 0679228585116 GY01MJU20 N 2011-04-28 05:19:40 279162 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0992/#anf62