<anforande>
<dok_hangar_id>2689420</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0992</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:92 Onsdagen den 27 april</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>92</dok_nummer>
<dok_datum>2011-04-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Tryck- och yttrandefrihet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3983BBC4-3A66-4513-B5FC-8F017B936BF4</anforande_id>
<anforande_nummer>219</anforande_nummer>
<talare>TUVE SKÅNBERG (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Tidigare representanter för allianspartierna har motiverat majoritetens ställningstagande ur olika aspekter när det gäller motioner som betänkandet tar upp, exempelvis meddelarskyddet. Det är så långt vi har kommit i dag. Vi får se hur långt vi kommer i framtiden. Vi vill att frågan ska belysas och bearbetas ytterligare.
Jag vill fokusera på en fråga som vi inte har talat så mycket om i den här debatten. Det är Vänsterpartiets motion om en lagändring som innebär att könsidentitet, det vi i dagligt tal kallar för transpersoner, skulle inkluderas i 7 kap. 4 § i tryckfrihetsförordningen om hets mot folkgrupp.
Vi i utskottsmajoriteten avslår motionen. De personer som ingår i beteckningen transpersoner är givetvis lika skyddsvärda som alla andra människor. Även om det förekommer hetspropaganda mot transpersoner som grupp är det nu inte visat att sådan hets skulle ha skett på ett sådant sätt och i sådan omfattning att det motiverar ytterligare begränsningar i yttrandefriheten. Förslaget handlar ju om att begränsa yttrandefriheten. Att begränsa yttrandefriheten är en grannlaga uppgift. Skälen måste vara överväldigande för att man ska vilja göra det. Vi har ännu inte kommit så långt att vi ser att det är absolut nödvändigt.
En ny diskrimineringslag som trädde i kraft den 1 januari 2009 skyddar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Där inkluderas transpersoner.
En viktig skillnad är att diskrimineringslagen handlar om diskriminering av enskilda personer, medan hetslagstiftningen handlar om hets mot grupper, alltså kollektivt bestämda folkgrupper. Yttrandefrihetskommitténs arbete pågår. Vi tror och hoppas att det är möjligt att frågan om hets mot transpersoner kan få belysning genom kommitténs arbete. Det är med den motiveringen som det inte är aktuellt att nu tillmötesgå motionens krav.
</anforandetext>
<intressent_id>0161597857912</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01KU22</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-04-28 05:19:40</systemdatum>
<systemnyckel>279319</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0992/#anf219</protokoll_url_www>
</anforande>
