<anforande>
<dok_hangar_id>2689420</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0992</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:92 Onsdagen den 27 april</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>92</dok_nummer>
<dok_datum>2011-04-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Tryck- och yttrandefrihet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0B140CEF-0C04-46CC-83DB-4C7E542A69AC</anforande_id>
<anforande_nummer>218</anforande_nummer>
<talare>PER-INGVAR JOHNSSON (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Tryck- och yttrandefrihet har och ska ha en stark ställning i svensk lagstiftning. Teknik- och organisationsförändringar har skapat ett behov av översyn av lagstiftningen. I oktober 2010 avlämnade Yttrandefrihetskommittén sitt delbetänkande 
Ny yttrandefrihetsgrundlag
? En viktig del i detta är att skapa ett mer teknikoberoende grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten. Förslaget innehåller tre alternativa modeller till den nuvarande lagstiftningen. 
Kommittén vill stimulera till en bred diskussion om det framtida skyddet för tryck- och yttrandefriheten. Kommittén kommer att fortsätta sitt arbete. Vi i Centerpartiet kommer att aktivt delta i arbetet för att slå vakt om tryck- och yttrandefriheten.
Det betänkande vi nu behandlar gäller motioner från den allmänna motionstiden i höstas inom området tryck- och yttrandefrihet. Meddelarfriheten och förbud mot repressalier mot dem som i offentlig verksamhet lämnar ut uppgifter har i svensk rätt en stark ställning. Detta gäller också för dem som i privatdriven verksamhet arbetar med myndighetsutövning. När det gäller motionsyrkanden om meddelarfrihet för anställda inom offentligfinansierad privatdriven verksamhet hänvisar vi i konstitutionsutskottet till det fortsatta arbete som pågår i Yttrandefrihetskommittén. Vi öppnar på detta sätt för att skapa en lagstiftning om meddelarfrihet också i offentligfinansierade privatdrivna verksamheter.
Liksom några motionärer har jag vid ett antal tillfällen reagerat mot att uppgifter från sekretessbelagda förundersökningar i brottmål har läckt ut och publicerats i medier. I vissa fall har det varit på ett sådant sätt att det kan bedömas påverka rättsprocessen. Människor kan i en del fall ha känt sig dömda i förväg på grund av dessa läckor. Konstitutionsutskottet konstaterar att meddelarfriheten i de fallen inte är begränsad - annat än i vissa speciella fall. Det finns ett så kallat rakt skaderekvisit som innebär att meddelarfrihet gäller om det inte visats att syftet med läckan varit att vålla någon form av skada. Konstitutionsutskottet har nöjt sig med det konstaterandet i betänkandet.
Jag vill också kommentera motionen om förstärkt valfrihet när det gäller tv-utbud via kabel. Här har vi redan en lagstiftning på gång genom en proposition om ett tillägg i lagen om elektronisk kommunikation. Den föreslås träda i kraft den 1 juli i år. Det skulle innebära att en operatör kan förpliktas att mot ersättning ge en annan operatör gemensamt utnyttjande av ledningar i ett kommunikationsnät. Syftet är att skapa den förbättrade valfrihet mellan olika kabelföretag och operatörer som efterlyses i motionen. Konstitutionsutskottet har avstyrkt motionen eftersom vi ser att syftet är på väg att uppfyllas.
Slutligen vill jag yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande om tryck- och yttrandefrihet.
</anforandetext>
<intressent_id>0256743155204</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01KU22</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-04-28 05:19:40</systemdatum>
<systemnyckel>279318</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0992/#anf218</protokoll_url_www>
</anforande>
