2687098 GY0988 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:88 Torsdagen den 14 april 2010/11 88 2011-04-14 00:00:00 Familjerättsliga frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 155C0227-0889-4B72-AD11-F7DB1F152832 136 MARIANNE BERG (V) V Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 5 och 13 och vill också tydliggöra att jag ställer mig bakom reservationerna 6, 8 och 14. Fru talman! Om ett barn blir sjukt och är i stort behov av vård måste barnet naturligtvis få tillgång till hälso- och sjukvård. Något annat duger inte. Det ska inte kunna stoppas av den ena vårdnadshavaren, oftast en man. Det är på tiden att vi här och nu från alla partier verkligen ser till att vi har barnets bästa för ögonen. Men när det verkligen gäller hänvisar Alliansen alltid till att det pågår en beredning inom Regeringskansliet och att arbetet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Tänker Alliansen på barnets bästa eller är det vårdnadshavaren som ni stöttar? Regeringen måste nu på allvar ta initiativ till ett förslag till en lagstiftning som stärker barnets rätt till hälso- och sjukvård när vårdnadshavarna inte enas. Något annat är helt förödande för de drabbade barnen. Hur många barn ska drabbas av att den ene vårdnadshavaren blockerar vård eller behandling, som han oftast gör för att eventuellt hämnas på sin tidigare partner? Detta är sanslöst och ska inte få förekomma. Att stå upp för barnen är vår skyldighet som vuxna personer. Fru talman! Alla ungdomar bestämmer inte själva om, när eller med vem de ska gifta sig. Arrangerade äktenskap mot en parts vilja kan ha såväl kulturella som sociala och ekonomiska orsaker. Kvinnans sexualitet, familjebindning, äktenskap och skilsmässa kan i sådana sammanhang vara en kollektiv angelägenhet där ett litet eller inget utrymme ges för individens egna val. Både flickor och pojkar och kvinnor och män berörs, men flickor och kvinnor drabbas särskilt hårt. Konsekvenserna av att gå emot familjens tradition och önskemål från föräldrar och andra släktingar till den enskilda kvinnan eller mannen kan vara så kännbara att det i praktiken inte är ett möjligt alternativ. Ungdomsstyrelsen kom 2009 med en kartläggning av ungdomars situation vid namn Gift mot sin vilja , där det konstateras att omkring 70 000 ungdomar 16-25 år inte har möjlighet att fritt få välja vem de vill gifta sig med. 70 000 ungdomar är en enormt stor grupp. Ska något barn i Sverige mot sina vilja ingå äktenskap? Nej, svarar naturligtvis de flesta. Men det förekommer, och det kan vi inte acceptera. Länsstyrelsen utfärdar förvisso ett fåtal dispenser per år för personer under 18 år, men Vänsterpartiet anser att hur få de än må vara ska det inte få förekomma. När vi, fru talman, tillåter giftermål mot någons vilja, arrangerade eller under tvång, bryter vi mot artikel 16 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, där rätten att fritt ingå äktenskap och bilda familj slås fast. Fru talman! Jag vet att regeringen har tillsatt en utredning för att se över tvångsäktenskap och barnäktenskap. Jag anser dock inte att vi i denna kammare bara kan sitta still och vänta, utan jag menar att vi som ett första steg i dag tydligt ska peka ut att vi inte accepterar äktenskap mot någons vilja och att inga dispenser ska få förekomma för ungdomar under 18 år. Det är ett bra medskick. Fru talman! Det finns många fler familjekonstellationer än kärnfamiljen i dag, men lagstiftningen har tyvärr inte hängt med. För barnens bästa måste vi se till att få en lagstiftning som inte straffar barn som lever i andra familjebildningar än de traditionella. Ett viktigt steg är att införa en möjlighet för barn att ha fler än två vårdnadshavare. Dagens lagstiftning måste anpassas till dagens moderna familjebildningar. I dag finns det många familjer med mer än två föräldrar. Jag kan ta upp samma exempel som Jan Lindholm från Miljöpartiet tog upp, nämligen att ett par kvinnor har blivit föräldrar tillsammans med en eller två män - eller så har barnets ursprungliga två föräldrar separerat och fått nya partner som fungerar lika mycket som föräldrar som dem som var från början. Fru talman! Ett barn kan alltså ha sociala föräldrar som inte anses vara föräldrar eller vårdnadshavare enligt gällande lagstiftning. Att de personer som i verkligheten fungerar som barnets föräldrar inte är det i lagens mening skapar problem. Ett inte ovanligt exempel är att den skola barnet går i inte vill skicka ut information till någon annan än den juridiska vårdnadshavaren. Det kan tyckas vara ett litet problem, men det kan upplevas som kränkande och ledsamt både för barnet och för den sociala föräldern. Den största problematiken kan uppstå vid en separation. Med dagens lagstiftning kan den juridiska vårdnadshavaren frånta barnet rätten till umgänge och kontakt med den person som har fungerat som barnets förälder i praktiken sedan barnet föddes. Vänsterpartiet anser att barnet ska ha rätt till umgänge med sina sociala föräldrar som i dag inte kan bli vårdnadshavare. Det ska inte vara upp till vårdnadshavarens goda vilja. Det är förödande för många barn att mer eller mindre eller helt klippas bort från en eller flera personer de levt ihop med sedan födseln eller under många år under sin uppväxt. Ur ett barnperspektiv kan vi inte acceptera det. Vänsterpartiet anser vidare att det verkligen är på tiden att lagstiftningen anpassas till det faktum att många barn växer upp med fler än två vuxna som tar gemensamt ansvar för barnets uppväxt på alla områden. Därför, fru talman, anser Vänsterpartiet att barn ska kunna ha fler än två juridiska vårdnadshavare. Vårt budskap till regeringen är att på allvar ta tag i frågan och skyndsamt utreda den. 0679667648714 GY01CU18 N 2011-04-15 05:12:18 278943 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0988/#anf136