2687098 GY0988 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:88 Torsdagen den 14 april 2010/11 88 2011-04-14 00:00:00 (forts. från 12 §) Vuxenutbildning (forts. UbU9) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 575ECAAF-8DFA-46DF-A993-06E0E645FC29 129 PER LODENIUS (C) C Herr talman! För Centerpartiet har vuxenutbildningen en central funktion i det livslånga lärandet. Den utgör en viktig grund för att människor under olika perioder i livet ska kunna läsa in högskolebehörighet, komplettera sina studier eller satsa på mer yrkesinriktade utbildningar. Många satsningar har också gjorts på vuxenutbildningen. Jag tänker inte minst på satsningarna på yrkesutbildning inom vuxenutbildningen, som yrkesvux och lärlingsutbildningar. I sammanhanget får vi inte heller glömma yrkeshögskolan. Arbetsmarknaden ändras snabbt, och det är viktigt att det finns rätt kompetens när företag söker efter ny arbetskraft. Men den som satsar på en utbildning måste också garanteras en hög kvalitet på utbildningen. Vi får inte glömma att vuxenutbildningen inte minst är viktig just för individen. Att få en möjlighet att utveckla sitt yrkeskunnande eller komplettera det man missat under sin grundskole- eller gymnasietid, för att kunna gå vidare till ett arbete eller vidareutbildning, är vuxenutbildningens kärna. Komvuxutbildningen ska i första hand vara för den som har ett reellt behov av en komplettering av sin utbildning. En kvalitativ vuxenutbildning och en rätt att läsa in gymnasiekompetens är en modell för en god fortsättning av grundskolan och av gymnasiet. När detta nu också har kompletterats med en yrkeshögskola ges mycket goda möjligheter just till ett livslångt lärande. Viktigt att poängtera är kommunernas eget ansvar att prioritera och anpassa utbudet av utbildning efter den efterfrågan som finns. Det är viktigt att ta vara på det lokala behovet och den lokala kunskapen om vilka möjligheter man kan se i utbildningen och på arbetsmarknaden. Möjligheten till ett nära samarbete mellan kommunen, näringsliv, arbetsliv och utbildning, som yrkesvux, lärlingsutbildning och yrkeshögskolan ger, är otroligt viktig. Här finns också tydliga kopplingar till gymnasiereformen med satsningarna på yrkesprogrammen. Inom yrkesutbildningen på alla nivåer har vi också en stor andel kommande entreprenörer. Just entreprenörskapet kan vi bli ännu bättre på att lyfta fram, inte minst i vuxenutbildningen. Här tycker jag att det finns en stor potential. Herr talman! Centerpartiet har en stor tilltro till valfrihet i välfärdssystemen. Valfrihet borde också gälla inom vuxenutbildningen. Genom att låta fler aktörer erbjuda utbildning och därmed öka mångfalden och möjligheten att välja skulle vi också höja kvaliteten i vuxenutbildningen och stärka inte minst valfriheten för de studerande. Inom utbildningen i svenska för invandrare har vi försiktigt börjat med en ökad valfrihet. Det har vi gjort genom att ge möjlighet för den studerande att välja mellan den av kommunen anordnade sfi-undervisningen och en folkhögskola. Nu väntar jag på att denna valfrihet utökas, inte bara inom sfi utan också inom annan vuxenutbildning. Jag ser fram emot en frivuxreform. Möjligheten för folkhögskolor att anordna utbildning i svenska för invandrare är inte den enda reform som genomförts inom sfi under den senaste mandatperioden. Sfi har fått utstå mycket kritik, och den är inte helt ogrundad. Sfi-lyftet som inleddes 2008, med syfte att få en bättre kvalitet och högre krav inom sfi, var behövlig. Genom sfi-lyftet har till exempel nationella slutprov på samtliga studievägar inom sfi och tydliga mål i kursplanen införts liksom lärarlyft för sfi-lärare. En förstärkt inspektion av sfi har också genomförts av Skolinspektionen. En annan skolform inom vuxenutbildningen som utvecklas är den särskilda utbildningen för vuxna, tidigare kallad särvux. Också här har satsningar gjorts på yrkesutbildning med yrkesvux och lärlingsutbildning inom den särskilda utbildningen för vuxna. Dessutom har Myndigheten för yrkeshögskolan fått i uppdrag av regeringen att kartlägga vilka utbildningar inom yrkeshögskolan som kan anpassas för personer med funktionsnedsättning, alltså de som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade -LSS - och i vissa fall socialtjänstlagen. Det handlar alltså bland annat om personer som har gått i särskolan. Jag har länge jobbat för att den som gått i särskola ska ha en möjlighet att kunna vidareutbilda sig på en eftergymnasial nivå. Så är inte riktigt fallet i dag. Möjligheten att kunna studera inom yrkeshögskolan ser jag som ett första steg mot en bredare möjlighet för den som har en utvecklingstörning att kunna studera vidare och få möjlighet till ett livslångt lärande på samma villkor som den som har gått i den så kallade vanliga skolan. Med det, herr talman, avslutar jag mitt anförande och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. 0363721826713 GY01UbU9 N 2011-04-15 05:12:18 278936 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0988/#anf129