<anforande>
<dok_hangar_id>2686958</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:87 Onsdagen den 13 april</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>2011-04-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riksbankens förvaltning 2010</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>val</kammaraktivitet>
<anforande_id>6B18ACEE-D690-415E-9C3B-20E659B7AB00</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>JÖRGEN HELLMAN (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Under 2009 präglades Riksbankens verksamhet av finanskrisen och nedgången i den svenska ekonomin. I spåren av den snabba och kraftiga konjunkturnedgången sänktes reporäntan ned till 0,25 procent, och Riksbanken genomförde extraordinära krisåtgärder.
I 2010 års verksamhet och årsredovisning som vi behandlar i dag ser vi att balansomslutningen kraftigt minskat i takt med att Riksbanken har avvecklat de extraordinära krisåtgärderna. Sammantaget sjönk balansräkningens omslutning med 382 miljarder kronor - från 709 miljarder kronor i slutet av 2009 till 327 miljarder kronor i slutet av 2010.
Värdet på utelöpande sedlar och mynt i samhället minskade med nästan 5,3 miljarder kronor under 2010, vilket framgår av balansräkningens skuldsida. Det är tredje året i rad som värdet minskar. Det skulle i framtiden vara intressant att få en noggrannare analys från Riksbanken av dessa förändringar.
Fru talman! Riksbanken har fått riksdagens uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsen. Riksbankens roll i det centrala betalningssystemet är helt avgörande för att vårt land ska ha ett fungerande finansiellt system. Själva det centrala betalningssystemet, det så kallade RIX-systemet, har stor betydelse för det svenska finansiella systemet.
Under 2009 tillsatte Riksbanken en utredning om RIX. Syftet med utredningen var bland annat att analysera om Riksbanken skulle fortsätta att tillhandahålla systemet eller om någon annan extern aktör skulle ta över.
Vi socialdemokrater har vid flera tillfällen poängterat våra farhågor om effekterna av att det inte är Riksbanken utan någon extern operatör som ska tillhandahålla systemet. Det är svårt att tydligt definiera ansvarsförhållanden, och enligt vår mening har Riksbanken ett vidsträckt ansvar för ett fungerande betalningssystem.
Fru talman! Det är då glädjande att under hösten 2010 beslutade Riksbankens direktionen att i fortsättningen tillhandahålla RIX och svara för den funktionella driften. Däremot fattade Riksbanken i januari 2011 ett inriktningsbeslut om att anlita en extern operatör för den tekniska driften av systemet. Detta anser vi måste följas upp och utvärderas. Vi ser inte RIX bara som ett datasystem utan som ett system med kritisk betydelse för att det finansiella systemet ska fungera väl. Det är väsentligt och bör tillhöra Riksbankens kärnuppgifter även i fortsättningen. Misstag kan bli dyrt för hela samhällsekonomin.
Fru talman! Riksbanken har tidigare lämnat in en framställning till riksdagen om utredningsbehov med anledning av finanskrisen. Detta har även vi socialdemokrater gjort. Nu har regeringen tillsatt en utredning. Det är tyvärr ingen parlamentarisk utredning, och än så länge är vi oinformerade om utredningsarbetet.
Översynen är viktig för den kommande lagstiftningen, Finansinspektionens roll, Riksbankens upplåning till valutareserven, storleken på valutareserven och ansvarsfördelningen mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret.
Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag.
</anforandetext>
<intressent_id>0781520322912</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01FiU23</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-04-14 05:27:22</systemdatum>
<systemnyckel>278576</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0987/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
