<anforande>
<dok_hangar_id>2686958</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:87 Onsdagen den 13 april</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>2011-04-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Våldsbrott och brottsoffer</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9ED96E1B-3A29-444E-BC27-98B2F5166981</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>LENA OLSSON (V) replik</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Ja, det finns ju viss statistik, Johan Linander, som visar på ett bättre utfall. När det gäller uppklaringsprocenten för våldsbrott och våldtäkter ser det inte lika bra ut.
I vår reservation 2 har vi förslaget om en granskningskommission för våldtäktsärenden. I Amnestys rapport 
Fallet nedlagt
 2008 förordar de att man ska inrätta en sådan för att hitta brister i förundersökningar och föreslå åtgärder. De tycker också att den ska vara oberoende från polis- och åklagarväsendet, även om de tycker ett samarbete är nödvändigt.
Jag skulle vilja fråga, eftersom vi får ett ganska abrupt avslag på motionerna och reservationerna: Skulle det inte vara väldigt bra att tillsätta en granskningskommission som studerar det här närmare? Då skulle det här jobbet också flyta på lite snabbare. Jag skulle vilja veta av dig, Johan Linander: Varför säger ni nej till en granskningskommission?
</anforandetext>
<intressent_id>0615338062910</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01JuU11</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2011-04-14 05:27:22</systemdatum>
<systemnyckel>278601</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0987/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
