2686958 GY0987 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:87 Onsdagen den 13 april 2010/11 87 2011-04-13 00:00:00 Trafiksäkerhet föredragning av utskottsärende med eventuell debatt EC59BEC0-F570-4350-9C68-01ECF5EE3591 188 ELIZA ROSZKOWSKA ÖBERG (M) M Herr talman! Nästan alla bilälskare har drömt om att någon gång få köra en Formel 1-bil. Men det ställs höga krav, både mentala och fysiska, på en Formel 1-förare. Medelpulsen ligger på över 160-170. Speciella datorprogram används för att förbättra den perifera synförmågan. Med all säkerhetsutrustning, hjälm och brandsäkra kläder och överväldigande G-krafter finns det inte mycket utrymme - mentalt eller fysiskt - för förare att göra någonting annat än att fokusera på att köra. Herr talman! I dag debatterar vi trafiksäkerhet. Som ledamot i riksdagens trafikutskott och som bilförare tycker jag att trafiksäkerhet är oerhört viktig. Det handlar om att rädda liv. Vår vision är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt inom vägtransportsystemet. Delmålet innebär högst 220 dödade i trafiken år 2020. Och vi är på väg dit. Tack vare det ständigt ökande trafikarbetet minskade antalet dödade i trafiken med 20 procent under förra året. Det är inget undantag. Under alliansregeringens tid har antalet omkomna i trafiken minskat varje år från 471 år 2007, till 397, 358 och 289 till år 2010. Jag vet att det är mycket siffror; dock måste de nämnas. Bakom varje siffra döljer sig liv som tragiskt släckts. Bakom varje siffra döljer sig någons nära vän, en anhörig eller en kollega. Det är glädjande nog att siffran sjunker. Trafiksäkerhet beror på tre saker: en säker trafikmiljö, ett säkert fordon och - sist men absolut inte minst - en säker och ansvarsfull förare. Transportsystemet bör utformas enligt människors förutsättningar, och man måste ta hänsyn till alla trafikantgruppers säkerhet. Trafikverket är den aktör som ansvarar för detta. Fordon - som är andra länken i trafiksäkerhetsarbetet - utvecklas ständigt och blir bättre och bättre. Och då kommer vi till den mest avgörande faktorn för trafiksäkerheten: föraren. Här finns det stor förbättringspotential bland annat när det gäller hastigheter, alkohol, droger och trötthet i samband med körning och distraktion. Drygt hälften av alla bilförare kör fortare än enligt gällande hastighetsgränser, och cirka var femte kör över 10 kilometer per timme för fort. Ännu mer skrämmande ser det ut på lastbilssidan. Enligt Trafikverkets hastighetsindex är det bara 40 procent av alla lastbilar med släp som håller rätt hastighet, alltså 80 kilometer i timmen, på 90-vägar, och bara 20 procent håller rätt hastighet på 110-vägar. Om ingenting görs åt detta kommer vi inte nå målet 2020, och många människor kommer att mista sina liv på vägarna. Vi i utskottet kommer att följa upp frågan i en särskild studie som ska presenteras nästa år. Ett annat problem är alkohol, droger och trötthet i trafiken. Trots att bara 0,2 procent av förare i trafiken utgörs av alkoholpåverkade förare, alltså 2 av 1 000, utgör de den största risken och orsakar olyckor. Ungefär var fjärde femte person som dödas i trafiken har alkohol i kroppen. Även droger är ett stort problem i trafiken. Under 2009 utgjordes ca 40 procent av de misstänkta rattfylleribrottslingarna av drograttfyllerister, men det finns sannolikt ett stort mörkertal eftersom polisen inte får rutinmässigt kontrollera om förare är drogpåverkade. Trötthet är den tysta boven som enligt VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är orsaken till nästan var tredje trafikolycka. Man jämför ofta risker som skapas av sömniga förare med risker vid rattfylleri. Vid fordonskörning är förarens koncentration en av de viktigaste faktorerna för att undvika olyckor. Distraktion är en stor utmaning för en förare. Det kan vara en ringande mobil, ett skrikande barn eller spillt kaffe. Andra distraktionsmoment kan vara att ställa om gps:en som ständigt tjatar om att göra en U-sväng, att sminka sig, alltifrån läppstift till mascara, att äta saftiga hamburgare eller hitta den perfekta låten i sin mp3-spelare. Hur ska man då lösa alla de här problemen? Lösningen är, herr talman, att inte ge upp utan ständigt arbeta för ökad trafiksäkerhet. I den strävan krävs det långsiktiga och teknikneutrala regler. Vi måste fokusera på ökad regelefterlevnad och understryka förarens ansvar. Vad innebär detta för de problem som jag precis nämnt? Hastighetsgränserna ska vara väl avvägda så att de uppfattas som relevanta och accepteras, för då ökar regelefterlevnaden. Därför har vi infört möjligheten att använda mindre intervaller för hastighetsgränser, och nu finns det tio steg i intervallet 30 till 120 kilometer per timme. Det är också intressant med flexibla hastighetsgränser som automatiskt anpassar sig till trafiksituationen och vädret. Kommunerna har också en roll i hastighetsfrågan. Som exempel kan jag ange min hemkommun Österåker, där man utgår ifrån att rätt hastighetsgräns skapar ett säkrare och mer attraktivt samhälle. En hastighetsplan har tagits fram där hastigheter höjs eller sänks beroende på gatuutrymmets karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet, buller och avgaser. Regelefterlevnaden brukar också öka med flera synliga poliser i trafiken. I arbetet med hastigheter är det avgörande att förarna respekterar de begränsningar som sätts upp. Om medelhastigheten minskar med bara 5 kilometer per timme beräknas den årliga effekten bli ca 90 färre dödade. Därför är det viktigt med rätt utbildning och att arbeta med attityder, och detta görs bland annat under de obligatoriska riskutbildningar som vi har infört enligt alliansregeringens förslag. Riskutbildningarna tar även upp frågor som rör alkohol, droger och trötthet i trafiken. Och jag är mycket glad att programmet om körkort villkorat av alkolås gjordes permanent. På så sätt kan vi nå den mest utsatta gruppen, därför att många av de förare som dömts för rattfylleri är alkoholberoende eller har osunda alkoholvanor. Det är viktigt att polisen fortsätter sitt arbete med att drogtesta förare vid trafikolyckor och i trafikkontroller, men vi måste fortsätta arbeta med förarnas attityder till droger och alkohol i samband med körning för att långsiktigt minska förekomsten av rattfylleri. För att minska antalet olyckor och dödade i trafiken på grund av trötthet krävs det att föraren helt enkelt inser att det är farligt och att han eller hon vet vad som ska göras när man märker ett första tecken på trötthet. Det bästa sättet är att stanna bilen och sova en stund. Men tyvärr är det väldigt få förare som väljer denna åtgärd och i stället försöker med ineffektiva och kortvariga metoder som att sätta på radion eller veva ned rutan. Olika förarstödssystem i fordon och räfflor i kanten eller i mitten av vägen kan hjälpa till i kritiska situationer, men ingenting kan ersätta det sunda förnuftet att tolka en sådan varning som en signal att nu är det dags för en paus. Interna spärrar och ansvarstagande bör också förhindra förarna att göra onödigt distraherande saker under körning. Det finns redan regler som säger att det inte är tillåtet att framföra sitt fordon på ett vårdslöst sätt, vilket inkluderar att man är distraherad. Dock är det inte alla som följer reglerna. Med hjälp av bra körkortsutbildningar och informationsinsatser från myndigheter och trafiksäkerhetsorganisationer kan flera förstå att när man kör bil ska man fokusera på att köra bil. Utskottet riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör beakta den forskning som gjorts och görs på området för att sedan återkomma till riksdagen senast under 2012 med förslag till åtgärder som kan erfordras eller redovisa vidtagna åtgärder när det gäller mobiltelefonanvändande vid bilkörning. Herr talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till betänkandets förslag till beslut och avslag på alla reservationer. Och som en av många bilälskare fortsätter jag att drömma om att någon gång få köra en Formel 1-bil. Jag hoppas att fler ska försöka att känna sig som en Formel 1-förare även under vanlig bilkörning, och då menar jag inte hastigheten utan att man ska fokusera på att köra bil när man kör bil. (Applåder) 0844246115721 GY01TU18 N 2011-04-14 05:27:22 278761 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0987/#anf188