<anforande>
<dok_hangar_id>2686958</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:87 Onsdagen den 13 april</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>2011-04-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riksbankens förvaltning 2010</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>val</kammaraktivitet>
<anforande_id>EAEF5190-C757-42E0-96DE-A2D708E164BD</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>JONAS ERIKSSON (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Fru talman! I detta betänkande återkommer vi till ett par frågor som har debatterats i kammaren flera gånger tidigare. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har gemensamt i finansutskottets betänkande 23 lämnat reservationer till förmån för motioner som lyfter fram Sveriges förhållande till euron samt till en motion om skatt på valutatransaktioner.
Motionernas resonemang och förslag är fortfarande högst aktuella, inte minst mot bakgrund av den globala finanskris som vi, förhoppningsvis, lever i efterdyningarna av och utifrån de nödvändiga åtgärder och investeringar som måste till för att begränsa vår klimatpåverkan och klimatförändringarna.
Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 där vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin ställning att regeringen ska ta initiativ till förhandlingar med EU om ett formellt bindande juridiskt undantag för Sverige från EMU:s tredje steg.
För drygt sju år sedan hölls folkomröstningen i Sverige om införandet av euron, det vill säga ja eller nej till införandet av det tredje steget i EMU. Omröstningen resulterade i en överväldigande majoritet för att Sverige ska behålla den svenska kronan och makten över den nationella valuta- och penningpolitiken.
Vi har inte haft någon anledning att ångra detta beslut. I finanskrisens spår kan vi se hur svårt det är att hantera ekonomier i Europa med skilda förutsättningar med en gemensam valuta- och penningpolitik.
Fru talman! Vi ser också hur euroländerna i sina försök att rädda EMU-samarbetet drivs mot en allt större finanspolitisk likriktning och överstatlig samordning på områden som Miljöpartiet anser vara frågor för de nationella parlamenten. Det är en utveckling som vi anser är olycklig.
Miljöpartiet anser att folkomröstningsresultatet måste föranleda att Sverige ges ett faktiskt formellt bindande juridiskt undantag från EMU:s tredje steg - något vi saknar i dag.
Den andra reservationen, som jag också yrkar bifall till, rör frågan om Sveriges hållning till denna diskussion och till det arbete som pågår både inom Europeiska unionen och G20-gruppen när det gäller olika typer av transaktionsskatter. Miljöpartiet är positivt till en transaktionsskatt och anser att Sverige aktivt ska verka för och stödja införandet av en sådan.
En transaktionsskatt skulle verka hämmande på kortsiktig handel med valutor, derivat och andra spekulativa instrument som inte bidrar till finansiell stabilitet eller verkliga investeringar. Den skulle dock på en låg nivå vara obetydlig för handel mellan länder och långsiktiga investeringar. En transaktionsskatt skulle också kunna utgöra en finansiell grund för fattigdomsbekämpning och nödvändiga miljö- och klimatinvesteringar.
</anforandetext>
<intressent_id>0157062733618</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01FiU23</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-04-14 05:27:22</systemdatum>
<systemnyckel>278574</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0987/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
