<anforande>
<dok_hangar_id>2685919</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:83 Onsdagen den 6 april</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2011-04-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Samhällets krisberedskap</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E871A6BC-ED98-4962-B45E-794DBCBBA1FC</anforande_id>
<anforande_nummer>167</anforande_nummer>
<talare>ALLAN WIDMAN (FP)</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i försvarsutskottets betänkande och avslag på de reservationer som redovisas i ärendet.
Samnyttjande av befintliga helikopterresurser är i sanning en mycket god sak. Det innebär inte bara ett samhällsekonomiskt effektivt resursutnyttjande, utan det leder också till att de helikopterresurser vi förfogar över blir bättre beredda och mer operativa. En gång kunde även Försvarsmaktens helikoptrar flyga patienter för landstingens räkning, och detta krav på att ständigt fungera ledde enligt min mening också till ett mer välfungerande helikoptervapen i det svenska försvaret.
Ansvaret för patienttransporter ligger mycket riktigt på landstingen. Och det är väl bra att man nu på olika sätt ser över möjligheten att åstadkomma ett bättre samnyttjande.
De reservationer som finns i ärendet gäller bland annat ett krav på utredning om långsiktig livsmedelsförsörjning. Jag är lite osäker på om detta på ett tydligt sätt kan kopplas till just Sveriges inträde i Europeiska unionen. Jag vill mer minnas att det handlade om ett slut på det kalla kriget och en tillnyktring när man blickade över de beredskapsproblem som Sverige hade.
I det här fallet är det viktigt att understryka att den frågan har utretts under 2009, och enligt regeringen kommer det att bli en lagrådsremiss under sommaren. Det innebär att vi har ett mycket aktuellt beredningsläge, och vi har en stark beredskap för att gå vidare med förslag. Mot den bakgrunden skulle oppositionen möjligen ha kunnat spara en smula på det politiska krutet.
Jag vill inte fördjupa diskussionen om hur en plötslig oljebrist kommer att slå mot den svenska jordbruksproduktionen eller livsmedelsproduktionen, men de flesta bedömare är överens om att ett allt högre oljepris kommer att fasa ut fossila bränslen, inte bara ur jordbruket utan också ur stora delar av transportsektorn och industrin.
Sverigedemokraterna har en reservation som gäller vatten och avlopp. Man oroar sig för möjliga kommande klimatförändringar och för vad det kan innebära för våra möjligheter att tillhandahålla rent dricksvatten och omhänderta samhällets avloppsvatten.
Det är viktigt att samhället alltid har en bra beredskap för de oväntade händelserna, för de riktigt svåra situationerna och för naturkatastroferna. Jag kan konstatera att försvarsutskottet under hela 2000-talet har understött en bättre svensk beredskap på det här området. Men jag vill, fru talman, ändå varna för de ganska långtgående skrivningar som finns i Sverigedemokraternas reservation. Intrycket är egentligen inte att det här ska handla om extraordinära situationer och att det där finns ett utrymme för ett statligt ansvar, utan intrycket är nästan att man håller på att omfördela ansvaret mellan det som är kommunernas sak att hantera och det som staten ska svara för.
(Applåder)
I detta anförande instämde Abdirizak Waberi (M).
</anforandetext>
<intressent_id>0446541913415</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01FöU2</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-04-07 12:27:45</systemdatum>
<systemnyckel>278238</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0983/#anf167</protokoll_url_www>
</anforande>
