<anforande>
<dok_hangar_id>2685919</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:83 Onsdagen den 6 april</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2011-04-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Läkemedelsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>79ACB594-0CCE-43E1-BE5A-86AB50C3C408</anforande_id>
<anforande_nummer>142</anforande_nummer>
<talare>ANDERS W JONSSON (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Sverige har en mycket stol tradition på läkemedelsområdet. Svensk medicinsk forskning har lagt grunden för en internationellt sett mycket framgångsrik läkemedelsindustri. Det har kommit de svenska patienterna till del eftersom de tidigt har fått dra nytta av nya läkemedel. 
I dag finns det moln på denna himmel. Den kliniska forskningen tappar mark. Det är svårt för den forskande läkemedelsindustrin att rekrytera ledande forskare till projekt i Sverige. Antalet kliniska läkemedelsprövningar har minskat med 45 procent sedan 2004. Dessa prövningar är en central del i den medicinska forskningen, och de läggs i ökande utsträckning i andra länder. Detta är en oroande utveckling. 
För att svenska patienter ska få ta del av moderna läkemedel krävs det bra förutsättningar för forskning i vården. Jag och Centerpartiet är mycket angelägna om att den kommande läkemedelsstrategin och andra initiativ som regeringen tar säkrar Sverige som läkemedelsnation och därmed förstås säkrar de svenska patienternas tillgång till de mest moderna läkemedlen. 
På läkemedelsområdet i övrigt är utvecklingen snabb och positiv. Det har tagits ett antal initiativ av alliansregeringen som nu börjar bära frukt. 
En läkemedelsstrategi kommer under året att presenteras. 
En nationell patientöversikt håller på att införas där patientens sammanhållna läkemedelsinformation, Pascal, är en viktig del. Den kommer att göra att varje läkare vid patientmötet har tillgång till patientens samlade läkemedelshistorik oavsett var och av vem läkemedlet har ordinerats.
En rad initiativ har också tagits inom EU-området som syftar just till en bättre läkemedelsanvändning.
Herr talman! I betänkandet finns fyra reservationer. Den första lyfter fram problematiken med att Sverige saknar ett centralt läkemedelsregister. Självfallet är detta ett allvarligt problem, och det är just därför alliansregeringen har sett till att ett sådant införs under kommande år.
Den andra reservationen är en variant på den första, men där hänvisas till att apoteksomregleringen leder till större problem med att patienter kan få ut stora mängder läkemedel än om vi hade haft kvar monopolet. Jag vill hävda att det sedan lång tid tillbaka i Sverige har varit ett problem att vissa patienter genom att besöka olika läkare och olika apotek har kunnat få ut stora mängder av beroendeframkallande läkemedel. Det har varken blivit bättre eller sämre som ett resultat av att monopolet avskaffades. Däremot kommer problemet närmare sin lösning när den nationella patientöversikten är på plats.
Den tredje reservationen berör ett område som ligger mig mycket varmt om hjärtat, nämligen bristen på barnstudier för läkemedel. Barbro Westerholm har på ett föredömligt sätt redovisat problematiken med detta. För reservanten, Miljöpartiet, finns en enkel lösning, nämligen att man bara skulle låta trycka upp en barn-Fass. Så enkelt är det tyvärr inte.
Ett viktigt steg mot att lösa problemet var när EU beslutade om barnförordningen som trädde i kraft under 2007. Den syftar till att förbättra hälsan hos barn genom förbättrad reglering av de läkemedel som används vid behandling av barn. Alla företag som har tillstånd att marknadsföra läkemedel fick tiden fram till den 26 januari 2008 på sig att rapportera in de läkemedel där det finns studier på användning för barn. De får sedan vissa förmåner i systemet. Tyvärr är det endast en liten del av de läkemedel som används för barn som är specifikt studerade på barn. Kännedomen om långtidskonsekvenser av läkemedel hos växande barn är därför mycket begränsad.
Fass är för övrigt inget som produceras av vare sig stat eller landsting utan en produkt som tas fram helt och hållet av läkemedelsindustrin via LIF.
Den sista reservationen berör frågan om läkemedel och miljö. Det är en fråga som är mycket viktig och som de senaste har veckorna fått en förnyad aktualitet med tanke på de skrämmande rapporter som har kommit från Indien. Här är ett omfattande arbete på gång. Även här handlar det inte minst om att få överenskommelser inom EU. Om Europa kan agera samlat och ställa krav på miljöhantering i förhållande till läkemedelsproduktion kommer det att ge resultat. Ett ensamt agerande från Sverige har inte den kraften gentemot den globala läkemedelsindustrin.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0229760896014</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01SoU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-04-07 12:27:45</systemdatum>
<systemnyckel>278213</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0983/#anf142</protokoll_url_www>
</anforande>
