<anforande>
<dok_hangar_id>2685919</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:83 Onsdagen den 6 april</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2011-04-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 15 §) Hälso- och sjukvårdsfrågor och tandvårdsfrågor (forts. SoU9)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>021000A6-F3F4-4C95-94BE-E7652C06F5F7</anforande_id>
<anforande_nummer>123</anforande_nummer>
<talare>AGNETA LUTTROPP (MP) replik</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Den är utredningen har hållit på sedan 2007, så det är beklagligt att man inte har kommit fram till någon form av ståndpunkt.
När det gäller barnens rätt till bägge föräldrarna vore det ju väl om vårt samhälle såg ut så, men vi har massor av barn som lever med en förälder. Precis som Barbro Westerholm tidigare sade: Det man har sett är att de barn som vi nu pratar om inte på något sätt har det sämre än andra barn.
Det tycker jag är att ta hänsyn till barnets perspektiv.
Självklart är det bra, eller bäst, med två föräldrar, men det ska då vara två fungerande föräldrar. En femtedel av barnen i Sverige i dag, där väldigt många lever med två föräldrar, har det eländigt på grund av att de inte har föräldrar som tar hand om dem.
Var sätter vi gränsen?
</anforandetext>
<intressent_id>0919433006307</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01SoU9</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2011-04-07 12:27:45</systemdatum>
<systemnyckel>278194</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0983/#anf123</protokoll_url_www>
</anforande>
