2684490 GY0979 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:79 Onsdagen den 30 mars 2010/11 79 2011-03-30 00:00:00 Grundskolan föredragning av utskottsärende med eventuell debatt A40C5B1A-82B3-46A1-AED7-02EE4A489883 98 MIKAEL DAMBERG (S) S Herr talman! I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande UbU7 om grundskolan. Det är ett betänkande som omfattar 160 olika motionsyrkanden om grundskolan från den allmänna motionstiden 2010. I betänkandet finns allt från stort till smått. Svensk grundskola står inför stora utmaningar. Några av de viktigaste utmaningarna för svensk skola är att kunskapsresultaten faller och att likvärdigheten i den svenska skolan håller på att kapsejsa. Jag ska tala lite om detta. Jag ska också tala om de två tillkännagivanden som riksdagens utskott gör till regeringen i och med detta betänkande, vilket är spännande. Jag ska börja med det positiva. När jag besöker skolor runt om i Sverige träffar jag lärare och skolledare som brinner för sitt arbete. De möter varje dag elever som växer i kunskaper och självförtroende och som trivs och mår bra i skolan. Denna positiva bild av svensk skola och alla de lärare som arbetar där kommer inte alltid ut i debatten. Men man blir stolt som skolpolitiker när man träffar lärare och rektorer som brinner så mycket för att hjälpa dessa barn till vuxenlivet och till en bättre framtid. Men det finns också problem i skolan. Jag brukar säga att det är ett jätteproblem att 14 000 skolelever lämnade grundskolan senast utan behörighet till gymnasieskolan. Det är den högsta siffra som någonsin har uppvisats i det svenska skolsystemet. Det jobbiga med siffran är att den är ett bevis på att kunskapsresultatet sjunker. Men när man tittar närmare på vilka elever det handlar om ser man också tydligt att likvärdigheten håller på att gå förlorad. Sverige, som tidigare var ett land som utmärkte sig därför att skolsystemet höll ihop och gav eleverna likvärdiga chanser i livet, börjar nu få ett skolsystem där barn till akademiker och välutbildade föräldrar klarar sig bättre i skolan medan barn till föräldrar som inte har någon utbildning klarar sig allt sämre. Klyftorna och segregationen i skolsystemet breder ut sig. Det är intressant att lyssna till Skolverket, som gör analysen att den bristande likvärdigheten och den ökande skolsegregationen är en av huvudförklaringarna till de sjunkande kunskapsresultaten. Detta borde få en att dra öronen åt sig. Man borde fundera på vad det är som håller på att gå snett. Vilka åtgärder vidtar vi nu för att öka likvärdigheten och garantera alla elever rätt till en riktigt bra utbildning? Jag måste säga att jag är besviken på regeringen. Den gör inte tillräckligt mycket för att garantera en likvärdig skola. När Skolverket säger att de flesta kommuner i dag fördelar pengar utifrån någon form av pengsystem, mer eller mindre lika för alla, säger Skolverket att systemet bidrar till att öka ojämställdheten i den svenska skolan. Vi säger då - vi har föreslagit det många gånger och vi skriver det i vår första reservation - att vi tycker att man ska vara tydlig med att kommunerna måste fördela pengar till skolor och elever efter deras behov. En öppen fråga som har lyfts fram många gånger i denna kammare är: Varför är regeringen så rädd att från riksdagen säga att kommunerna måste fördela pengar till skolor efter skolornas och elevernas behov? Det är obegripligt. Vi visar i reservationen att vi också i vår budgetmotion har tilldelat skolan öronmärkta pengar för att vända trenden. Vi tror att man måste våga specialdestinera statsbidrag och rikta pengar till skolan för att vända trenden. Så kan man ge lärarna större möjligheter att se och utmana varje elev och göra skillnad i klassrummet. Det räcker inte med skolreformer som handlar om styrdokument och målsättningar. Det handlar också om att göra skillnad i klassrummet. Ingen kan påstå att det inte gör någon skillnad för läraren om det är 29 eller 24 elever i klassrummet. Det är klart att läraren har olika tid och möjlighet att utmana, stimulera och jobba med eleverna om man ser det på detta sätt. En annan fråga, som inte alls diskuteras så mycket i svensk skoldebatt som den borde, är frågan om alla de barn som går till skolan med en klump i magen. De är oroliga för att träffa sina kamrater som mobbar dem. Jag har träffat elever - och jag är säker på att också ni har träffat dem - som vittnar om hur de hade de i skolan. De berättar hur kränkta de var, hur oroliga de var och hur dåligt de mådde under sin studietid. Jag är helt övertygad om att vi gemensamt är överens om att detta är någonting riktigt allvarligt. Vi vet att de elever som blir kränkta i skolan inte heller kommer att kunna prestera ett skolresultat. Det är alltid så: En kränkt elev klarar inte på samma sätt som andra elever av att lära sig och att fokusera på skolarbetet. Det är en plikt att gå i grundskolan. Det ställer ännu högre krav på rektor och skola att organisera en verksamhet som är helt fri från mobbning och trakasserier. Eleverna ska känna sig trygga i skolan. Därför välkomnar jag att riksdagen nu gör ett tillkännagivande som säger att man ska studera både tillgängligheten och kvaliteten i elevhälsan. Det är någonting som dessa elever ofta upplever inte fanns där när de behövde det. De blev inte bemötta med tillräcklig respekt när de först slog larm och sade: Jag mår inte bra! Det är ett stort steg för ett litet barn att gå till en vuxen och säga: Det här är inte bra. Jag mår inte bra. Kompisarna behandlar mig illa! Då är det oerhört viktigt att elevhälsan och andra vuxna reagerar mycket snabbt. Det ska finnas en bredd i elevhälsan så att den kan jobba både med de fysiska och de psykiska problemen i skolan. Det är ett viktigt tillkännagivande som riksdagen nu gör till regeringen om att göra en sådan här kartläggning. Jag ser verkligen fram mot resultatet så att vi kan få en mer seriös debatt om vad svensk skola måste göra för att bemöta dessa elever med den respekt som de förtjänar. Det andra tillkännagivandet handlar om att vi måste lära av våra misstag. Margareta Pålsson var i sitt anförande inne på att regeringen vill studera effekten av kommunaliseringen. Samtidigt säger Moderaterna att vi inte ska göra om kommunaliseringen utan att det kommunala huvudmannaskapet ska vara kvar. Jag har full respekt för denna politiska uppfattning. Men det blir lite obegripligt när de borgerliga partierna nu yrkar avslag på begäran att titta på alla de stora skolreformer vi har haft under de senaste 15 åren för att förstå vad det är som gör att svenska kunskapsresultat faller och att den svenska likvärdigheten i skolan brister. Varför gör man det? Det är som att på förhand säga att det bara finns ett problem som har lett till detta, och att det är kommunaliseringen. Men Moderaterna säger från början att vi inte ska göra någonting åt kommunaliseringen. Det är ett bakvänt resonemang. I stället borde man fråga sig: Vilka skolreformer har genomförts under de senaste 15 åren? Vilken effekt har de haft på det svenska skolsystemet? Sedan får man lära av det och dra slutsatser av det för att kunna titta framåt och kunna förbättra det svenska skolsystemet. Jag delar Moderaternas uppfattning. Jag tror inte att vi ska gå tillbaka till en uppfattning som innebär att vi nu ska förstatliga svensk skola. Jag tror inte på det. Däremot har jag flera reservationer här som pekar på hur man kan ta ett större statligt ansvar för en likvärdig skola, till exempel genom resursfördelningen. Det är viktigt att staten tar ett ansvar för en likvärdig skola, men jag är inte rädd för att låta forskarna titta på de beslut som har genomförts i Sverige. På så sätt kan vi lära oss mer och fatta klokare beslut i framtiden. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att vi inte har en enig riksdag som ställer sig bakom kravet att med de allvarliga skolresultat vi nu har titta på alla de reformer som har genomförts för att dra slutsatser om vad vi kan göra bättre. Herr talman! Jag står bakom alla socialdemokratiska reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1. 014744660015 GY01UbU7 N 2011-03-30 21:07:52 277765 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0979/#anf98