<anforande>
<dok_hangar_id>2684490</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0979</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:79 Onsdagen den 30 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>79</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Gymnasieskolan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>48D052EB-1E48-47A9-9684-B525DAE74EC5</anforande_id>
<anforande_nummer>127</anforande_nummer>
<talare>ROSSANA DINAMARCA (V) replik</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Matematik kan inte ha varit Roger Haddads starkaste ämne i skolan. Yrkeseleverna får 100 poäng engelska, de studieförberedande 200. Yrkeseleverna får 100 poäng matte, de andra 200. Yrkeseleverna får 100 poäng svenska, de andra 300. Yrkeseleverna får 50 poäng samhällskunskap, de andra 100 respektive 200 poäng. Kan Roger Haddad förklara för mig på vilket sätt detta är precis samma sak?
I samma veva skulle jag vilja att Roger Haddad förklarade för mig varför det är mindre viktigt för yrkeseleverna att kunna svenska och ha kännedom om litteratur. Vi vet att om man själv läser som vuxen tenderar man att också läsa för sina barn, och det spelar oerhört stor roll för läsutvecklingen, skrivutvecklingen och språkutvecklingen, vilket den nuvarande regeringen talat ganska mycket om och lagt stor vikt vid.
Vad tror Roger Haddad händer om man gör som det föreslås?
</anforandetext>
<intressent_id>0321885416125</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01UbU8</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2011-03-30 21:07:52</systemdatum>
<systemnyckel>277794</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0979/#anf127</protokoll_url_www>
</anforande>
