2684490 GY0979 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:79 Onsdagen den 30 mars 2010/11 79 2011-03-30 00:00:00 Gymnasieskolan föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 89BD71D8-68A0-48D0-A51F-40D7BC4AF08B 114 JABAR AMIN (MP) MP Herr talman! Kunskap och utbildning utvecklar oss människor. I det moderna, kreativa och hållbara Sverige som Miljöpartiet vill bygga är skol- och utbildningspolitiken en självklar pusselbit. Men den borgerliga regeringen genomför nu, oftast i det tysta, förändring efter förändring som leder till uppdelning, sortering och återvändsgränder. Allt fler dörrar till vidareutbildningar stängs och sorteringen av elever kryper allt längre ned i åldrarna. De borgerliga utformar sin skolpolitik delvis för att straffa dem som inte gör rätt val vid rätt ålder. Det är ett tydligt ovanifrånperspektiv. Miljöpartiet vill i stället i varje läge uppmuntra och stödja den som vill gå längre eller utbilda sig mer oavsett när man i livet fattar det beslutet. Till sommaren sjösätts en ny gymnasieskola. Den innebär till största delen samma sak som förslaget för fyra år sedan. Den så kallade nya gymnasieskolan är i stort sett baserad på ett fyra år gammalt förslag som då aldrig genomfördes. Det är alltså inte särskilt nytt, förutom det att den tydligare delar upp elever och sorterar dem samt stänger dörren för vissa. Det är en metod som är allt annat än nytänkande, rent av gammalmodig. Miljöpartiet vill att alla elever ska mötas av höga förväntningar när de börjar gymnasieskolan. Historien visar att höga förväntningar leder till goda resultat. I dag går många av gymnasieskolans elever på ett yrkesprogram. På de flesta av dessa program når över 80 procent av eleverna grundläggande behörighet till högskolan. För dessa elever försvårar nu regeringen. Om dessa elever i framtiden vill få sådan behörighet måste de läsa ett utökat program. Det blir svårare, och det kräver allt fler avgörande val i tidigare ålder. För flera av yrkesprogrammen finns en naturlig fortsättning i utbildningen på högskolan, bland annat vård- och omsorgsutbildningar samt olika tekniska utbildningar. Den ålderdomliga föreställningen som motiverar skillnad mellan teoretiska och praktiska yrken gäller inte i framtidens samhälle. Det måste finnas en möjlighet för alla att läsa vidare om livet tar en annan vändning än den man tänkt sig. Alla nationella yrkesprogram, gymnasieprogram, borde därför leda till en gymnasieexamen, som ska omfatta en grundläggande behörighet till högskolan. Fru talman! Som jag nämnde alldeles nyss når över 80 procent i dag grundläggande behörighet på dessa program. Det borde den nya gymnasieskolan ta fasta på och utgå från, men i stället låter regeringen de 15 procenten som inte når behörighet i dag vara en anledning att stänga dörren. Det handlar inte om att vi i Miljöpartiet tycker att alla ska bli akademiker. Alla vill inte det, och alla behöver inte det. Men alla som vill borde ha en chans att prova på en kurs på universitetet eller högskolan och efter fem år på industrigolvet kanske läsa vidare till ingenjör. Att göra denna livsresa - karriär, om ni vill - blir svårare och kommer längre bort för många med regeringens politik. Det är den politiken som skapar det samhället. Tyvärr är det den politiken vi ser i dag och som Alliansen bedriver. Fru talman! Det är i gymnasieskolan som vi ser flest fristående skolor. De blir en alltmer självklar del av svenskt skolväsen. I slutet av förra året inledde vi tillsammans med Socialdemokraterna överläggningar med regeringen om att se över villkoren för de fristående skolorna. Det handlade framför allt om vinstfrågan. Vi noterade att det fanns en samsyn om många av de frågor som vi hade väckt. Vi kom överens om att fram till våren, det vill säga nu, försöka ta fram ett underlag som alla tre parter kunde se närmare på. Men snart hörde vår utbildningsminister Jan Björklund av sig och ville ha en parlamentarisk utredning i stället. Det verkade som att han inte hade fått mandat av de övriga i Alliansen att slutföra de redan inledda överläggningarna med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vi ansåg att det är helt okej med en parlamentarisk utredning, förutsatt en tidsplan som utgick från att direktiven kommer under våren och att utredningen slutförs kring årsskiftet. Vi har även flaggat för att vi anser att det är rimligt att Miljöpartiet ska vara med i framtagandet av direktiven. Vi har än i dag inte fått något svar. Än mindre finns det några direktiv till någon utredning. Här finns det risk för långbänk. Ett sådant tillvägagångssätt är inte förtroendeskapande. Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag självklart står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinning vill jag yrka bifall till följande reservationer: reservationerna 2, 4 och 9. 0849219210615 GY01UbU8 N 2011-03-30 21:07:52 277781 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0979/#anf114