<anforande>
<dok_hangar_id>2684490</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0979</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:79 Onsdagen den 30 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>79</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Grundskolan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9B132BBC-9D69-48C6-BECB-EB970FD78360</anforande_id>
<anforande_nummer>105</anforande_nummer>
<talare>ULRIKA CARLSSON i Skövde (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! En riktigt bra skola för alla barn och elever, det är det väl ingen som säger emot?
Den här veckan inleddes med den kommunala skolriksdagen här i Stockholm. Jag tycker att det var oerhört spännande och inspirerande med de diskussioner som vi riksdagsledamöter fick ha med våra kommunala företrädare. Vi har faktiskt en gemensam utmaning, att skapa en riktigt bra skola för alla barn och elever. Det är vårt gemensamma uppdrag. 
En skola i tiden var temat för konferensen, och ett antal av de motioner som vi har med i betänkandet på olika sätt lyfter fram de framtidsutmaningar som finns för den svenska skolan. 
Det har varit en stor diskussion om skolans kvalitet under de senaste åren. Mycket har handlat om bristande kvalitet, men alltmer handlar det om vilka möjligheter vi har att skapa en skola för framtiden. Många av alliansregeringens reformer handlar om att långsiktigt säkra kvaliteten i den svenska skolan. Då vill jag, precis som Margareta Pålsson, räkna upp ett antal av de reformer som genomförts under den förra mandatperioden men också under denna.
Det handlar om den nya skollagen. Det är många gånger som vi politiker pratar om skollagen. Jag kan inte säga att den var riktigt så närvarande för lärare i skolan. Det kanske var en del andra styrdokument som kändes mer relevanta. Men när man satt sig in i skollagen som styrdokument och vilken möjlighet den ger till kommuner men också till rektorer och så vidare tycker man att det är en ganska spännande läsning.
Det handlar om den nya lärarutbildningen, Lärarlyftet, lärarlegitimation, speciallärarutbildning, förtydligande av målen och Skolinspektionen, som ju är ett viktigt instrument för ökad kvalitet.
Men i de reformer som alliansregeringen genomfört finns ett tydligt individ- och tydligt elevfokus. Alla elevers rätt till kunskap och rätt till stöd för att nå målen är ett viktigt fokus att ha även om vi ännu inte har vänt trenden, och oavsett när den vändningen kommer är det viktigt att hela tiden ha det fokuset tillsammans med en nationell och lokal nivå.
Andra delar som alliansregeringen har lyft fram på olika sätt och som Centerpartiet anser viktiga när det gäller ett individ- och elevfokus handlar om utredningen om möjligheten för elever att överklaga betyg, det vi talar om som lex Sarah motsvarande för skolan och som vi väntar på resultatet av. Vidare gäller det de satsningar på skolhälsovården som det finns att läsa om i betänkandet och som är en del av det tillkännagivande som vi vill ha.
Tillbaka till det som en del har nämnt redan: Det är ett motionsbetänkande från allmänna motionstiden vi hanterar i dag och inte en proposition från regeringen om något specifikt stort område som är genombearbetat. Det är på ett sätt en härlig blandning av vad vi riksdagsledamöter väljer att lyfta fram. Det är inget fel med det, men det kan göra debatten lite svår att följa. Man undrar: Var finns stringensen? Det gör också att en del för skolan mycket viktiga frågor inte finns med. Det föreslås avslag på ett antal motioner, och det finns ingen större diskussion om frågor. Det kan handla om något vi tidigare har beslutat och diskuterat, bland annat står det inte speciellt mycket om lärarna i det här betänkandet. Det betyder inte att det inte är en viktig fråga, men det har inte skrivits så många motioner om det just nu. 
Herr talman! Det är spännande att läsa Socialdemokraternas motioner, både partimotioner och enskilda. Man har lagt sig mycket nära Alliansens utbildningspolitik på en del områden, och det kanske inte är så konstigt eftersom man vill markera ett avstånd, kan jag tänka mig, från den tidigare förda politiken och i väntan på det partiets egna interna arbete. Många av förslagen ligger nära det som Centerpartiet har arbetat med under ett antal år, till exempel en lex Sarah för skolan. En tioårig grundskola nämns, något som vi har jobbat mycket med. 
Det märks ändå stora skillnader inom oppositionen utom på en fråga, nämligen den som är en del av tillkännagivandet och där vi har en gemensam reservation från allianspartierna, att man ska tillsätta en utredning för att utreda de senaste årens skolpolitiska reformer. Så nämner man tre olika områden. Jag tycker att det blir lite fattigt, det blir lite som att slå in öppna dörrar när Alliansen har talat om att 2012 ska vi tillsätta en utredningsfunktion som kan titta mycket mer långsiktigt, som kan lyfta in fler olika perspektiv än vad som nämns i motionen. Därför förvånade det mig en hel del.
Herr talman! Låt mig göra ett par nedslag i de frågor som betänkandet berör. I den första delen, som handlar om kvalitet och resurser, vill jag understryka att enligt den nya skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och den stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina behov och förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Därför ska särskilt stöd ges till de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen. 
En faktor som vi tar upp i betänkandet handlar om jämställdhet. Det var en fråga som vi diskuterade mycket på Centerpartiets gruppmöte på den kommunala skolriksdagen i går. Under förra mandatperioden men också under den här mandatperioden har jämställdhetspolitiken fått betydligt ökade resurser. Det genomförs utbildningar, konferenser och projekt. Delegationen för jämställdhet i skolan, som har nämnts tidigare, lämnade sitt slutbetänkande i januari i år. Där pekar man på ett antal viktiga områden att arbeta vidare med. Det är klart att vi inte är klara, men det känns samtidigt stärkande att vi är på rätt spår. En del man lyfter fram när det gäller jämställdhetspolitiken för att säkra den långsiktiga utvecklingen handlar om alla elevers möjligheter att läsa, både flickors och pojkars. Det är någonting som vi har börjat jobba med, men det är klart att vi inte på klara på det området när det gäller läsa-skriva-räkna-satsningen.
En annan del som delegationen nämner handlar om att det behövs en forskningsbaserad kunskap om hur olika undervisningsmetoder fungerar för olika grupper av elever. Jag ser mycket fram emot det som handlar om de forskningssatsningar som har gjorts både inom Lärarlyftet och som kommer att göras med forskarskolor framöver och där man kommer att titta på det skolnära arbetet.
En annan del av betänkandet handlar om diskriminering och kränkande behandling. Vi har i Centerpartiet arbetat länge för att stärka det arbetet bland annat genom en lag motsvarande lex Sarah i skolan. Inget barn, precis som tidigare nämnts, ska behöva utsättas för mobbning eller annan kränkande behandling, inget barn. Därför är det förebyggande arbetet så oerhört viktigt. Men i de fall där det ändå inträffar måste man sätta till alla krafter man har. Och då ska det gå fort!
Jag hade för ett tag sedan förmånen att göra ett studiebesök i Götene kommun där man blivit kallad till Barnombudsmannen och fått den stora möjligheten att berätta om sitt framgångsrika arbete när det gäller att motverka och förebygga mobbning men också hur man tar hand om det när det dyker upp. Det man talar om som så viktigt handlar om hur vi som beslutsfattare, som politiker på nationell och lokal nivå, väljer att lyfta upp den frågan på dagordningen. Tjänstemännen säger att de känner att de har det politiska stödet för att verkligen prioritera den frågan.
Också här pekar Delegationen för jämställdhet i skolan tydligt på att det förebyggande arbetet behöver förstärkas.
En annan del handlar om IT i skolan, och det pågår fantastiskt mycket ute i den svenska skolan. PIM, ett projekt som handlar om praktisk IT- och mediekompetens, har lett till ett stort utvecklingsarbete. Sedan gäller diskussionen den motion som har skrivits om en gemensam IT-strategi för hela Sverige. Jag tror att det är oerhört viktigt att säkra kompetensen ute i den svenska skolan, för vi vill motarbeta det som man skulle kunna kalla ett digitalt utanförskap om inte alla barn får möjlighet att ta del av den här utvecklingen på olika sätt.
Friskolorna har redan nämnts av mina allianskolleger, så jag ska inte gå in så mycket på dem. Men jag tror att det är oerhört viktigt när det gäller de lika villkoren. Jag ser fram emot den parlamentariska utredning som nu tillsätts om villkoren för friskolor. Vinstutdelningen är en problematik som redan har lyfts upp.
Till sist vill jag säga någonting om elevhälsan. I skollagen vidgas och förtydligas elevhälsans uppdrag. Man föreslår från olika håll att det ska tas fram allmänna råd och riktlinjer för hur man tidigt kan möta och stödja flickor och pojkar med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter. Precis som tidigare nämnts föreslår utskottet regeringen att det ska göras en nationell översyn av tillgängligheten till och kvaliteten på elevhälsan. Det är viktigt.
Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 4 under punkt 2 och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Camilla Waltersson Grönwall (M) samt Yvonne Andersson och Annika Eclund (båda KD).
</anforandetext>
<intressent_id>0836001490919</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01UbU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-03-30 21:07:52</systemdatum>
<systemnyckel>277772</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0979/#anf105</protokoll_url_www>
</anforande>
