2459069 GY0974 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:74 Torsdagen den 17 mars 2010/11 74 2011-03-17 00:00:00 (forts. från 9 §) Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (forts. SkU22) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt EF2BA859-BD91-4CD0-A3E6-2250B48FFE78 94 ULF BERG (M) M Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkande nr 22 som behandlar motioner om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Jag kan konstatera att det finns ungefär 75 motioner som utskottet - i vanlig ordning höll jag på att säga - avstyrker. Hela 60 motioner, av totalt drygt 75, har väckts av Alliansens ledamöter, och i ungefär hälften av dessa 60 motioner är det moderater som föreslår förbättringar, förändringar och liknande. Det är med andra ord bra motioner. Alliansmajoriteten kan dock konstatera att regeringen redan beslutat om en företagsskatteutredning, och den ser vi naturligtvis an med stor tillförsikt. Utredningen ska främst se över beskattningen utifrån perspektivet att strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör mötas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige. När jag och mina alliansvänner reser runt och gör våra besök i verkligheten pekar många på att det finns bekymmer i deras vardag som företagare upplever. Många motionärer har också motionerat om förslag på förbättringar, bland annat när det gäller riskkapital. Flera småföretagare som jag träffar när jag är ute lyfter upp problematiken med att hitta medel till investeringar. Många gånger går det att hitta investeringsmedlen genom att sätta sin egen villa i pant ända upp till skorstenen, kanske för att investera i den hyvelmaskin som man behöver och som kanske kostar runt en miljon. Sedan vet vi vad som händer om det blir sämre tider. Kanske banken knackar på dörren och säger: Nu vill vi ha tillbaka lånet. Det kan sluta i att inte bara företaget hamnar på obestånd utan att man till och med får gå från hus och hem. Jag tycker det är väldigt bra att man tittar över vilka möjligheter som finns i första benet som utredningen kommer att titta på, nämligen lämna förslag på skatteincitament för att stimulera tillgången till riskkapital, antingen på bolagsnivå eller ägarnivå. Det ska komma ett delbetänkande den 31 januari 2012. Det finns sådant jag verkligen, fru talman, tycker är värt att poängtera. Jag kan som exempel ta den lilla ledstångsfabriken i Rättvik, som beskriver just denna hyvelmaskin, som kanske kostar 1 miljon. Kan företaget jobba ihop och se till att göra den investeringen och lågkonjunkturen sedan kommer, då vi inte behöver så mycket ledstänger, eftersom vi inte behöver så många trappor och produktionen kanske går ned tillfälligtvis, då är det tryggt att veta att hyvelmaskinen står där och är betald och klar i och med att företaget har kunnat göra denna investering och man har fått fram ett beskattat kapital för att göra det. Det tror jag kan vara en bra drivpunkt för att få starka, speciellt mindre företag, att ordna sin kapitalförsörjning. Vi ser som sagt fram emot den 31 januari 2012, då det första betänkandet kommer. Det kommer ett annat delbetänkande som vi får vänta med spänning på till den 1 oktober 2012. Där ska man titta på hur man ska förbättra förutsättningarna för forskning och innovation som kan generera tillväxt. Jag hoppas mycket på den delen. Om vi tittar internationellt vet vi att man där har betydligt bättre regler för att avsätta pengar för forskning och utveckling. Det betänkandet kommer som sagt den 1 oktober 2012. Sedan finns det ett tredje ben. Man får hålla på lite längre med den frågan. Kommittén ska lämna förslag på ett mer heltäckande system som om möjligt kan ersätta de nuvarande ränteavdragsbegränsningarna och minska diskrimineringen av eget kapital. Utredningen ska också ompröva regelverken för koncernbidrag och underprisöverlåtelser. Reglerna är utformade för att fungera i en sluten ekonomi, det vill säga har sin utgångspunkt i nationella förhållanden. Den ökande internationaliseringen och de EU-rättsliga kraven försvårar möjligheten att förhindra en urholkning av skattebasen. Regelverket ska därmed omprövas i syfte att finna alternativa lösningar. Här ska vi få se ett resultat den 1 november 2013. Fru talman! Jag ska också beröra tonnageskatten. I Sveriges riksdag är vi överens om att man behöver titta närmare på den. Det har riksdagen sagt tidigare i tillkännagivanden. Skatteutskottet har också varit klar över det. Sverige utmärker sig gentemot andra sjöfartsnationer inom EU genom att inte ge sjöfartsnäringen möjlighet att betala tonnageskatt som alternativ till vanlig inkomstskatt. Det är ingen tvekan om att det är som tidigare talare har sagt. Utskottet inser självfallet att regeringen vid en beredning av en lagstiftning om tonnageskatt behöver bedöma närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar, bland annat vad gäller hur det nuvarande sjöfartsstödet påverkas av en tonnageskatt. Vidare måste ställning tas till hur den befintliga, dolda skatteskulden till följd av höga avskrivningar ska kunna återföras till beskattning vid en övergång till tonnagebeskattning. Skatteutskottet anser att det är angeläget att den fortsatta beredningen av frågan om tonnageskatt kan slutföras skyndsamt. Det finns en problematik som man kan påminna om. De rödgröna är ganska pigga på att i olika tillkännagivanden säga att regeringen ska utreda än det ena, än det andra. Då kanske regeringen hade behövt de 300 miljoner som de har ryckt undan. Det kommer naturligtvis att försvåra att färdigställa detta skyndsamt. Men jag hoppas att den problematik som finns kommer att lösas skyndsamt. Slutligen, fru talman, ska jag beröra lite om uttagsbeskattningen. När man lyssnar på Miljöpartiet kan man få intrycket att det är en ny skatt, men så är det inte. Uttagsbeskattning i kooperativ har funnits sedan 1920-talet, och sedan har det gjorts vissa förändringar. Det som har kommit i dagen är att dessa kooperativ kanske inte har varit riktigt tydliga med att ta reda på vilka regler som gäller. Från Alliansens sida och även från Moderaternas sida är det helt klart att uttagsbeskattningen ska finnas kvar. Vad man däremot kan diskutera är vilket elpris man ska betala uttagsskatt för. Det är förstås kooperativet och inte den enskilde som betalar denna skatt. Skatteverket har ganska klart sagt att man finner stöd i lagar och förarbeten för att det är den lägsta nivån man ska jämföra med när man genomför uttagsbeskattningen, så att man kanske inte ska leta på det högsta elpris som finns. Från utskottets sida är vi tydliga med att vi kommer att följa frågan. Det kan också hända att det behövs lite rättspraxis innan man kan se om lagstiftningen är till fyllest eller inte. I dessa tider, fru talman, är det viktigt att vi får energi på olika sätt. Jag kanske inte ska gå närmare in på den delen. Med dessa ord yrkar jag än en gång bifall till skatteutskottets förslag i betänkande 22. 0193378456716 GY01SkU22 N 2011-03-18 05:05:08 277409 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0974/#anf94