<anforande>
<dok_hangar_id>2459069</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0974</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:74 Torsdagen den 17 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>74</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 12 §) Allmänna motioner om inkomstskatter (forts. SkU23)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4439752F-8000-4A63-A3C1-FB03536C2D74</anforande_id>
<anforande_nummer>153</anforande_nummer>
<talare>LARS GUSTAFSSON (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Kristdemokraterna har vissa grundläggande principer. En är den så kallade ofullkomlighetstanken. Det innebär att vi har kommit till insikten att alla människor är ofullkomliga, och det fördelas inte partivis. Det är bara det att alla inte har insett detta.
Det vi diskuterar här är inkomst. Det är vad debatten handlar om. Det trodde i varje fall jag. Inkomst är en grundförutsättning för en inkomstskatt. Utan inkomst finns det ingen inkomstskatt, om man nu inte vill beslagta människors egendom ändå.
Inkomstskatten är ofta den enskilt största utgiften för en inkomsttagare samtidigt som den påverkar försörjningsmöjligheter och konsumtionsutrymme. Därför är hög skatt på inkomst inte i sig önskvärd. Vid den överenskommelse som träffades i början på 1990-talet kom man också fram till den rimliga slutsatsen att ingen ska betala mer än hälften av sin förvärvsinkomst i skatt. Det är ganska enkelt att inse det rimliga i att dela lika men det orimliga i att få mindre än hälften kvar av sin förvärvsinkomst. Långsiktigt bör vi sträva att återgå till denna princip.
Alliansregeringen har infört ett förvärvsavdrag för att skapa större ekonomiskt utrymme för förvärvsarbetande med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Detta har inneburit ett ökat arbetsdeltagande och ökade skatteintäkter till kommunsektorn och även staten för den delen. Det har också varit en tillgång under den ekonomiska krisen. Vi ser nu en exceptionellt stark ekonomisk återhämtning och ökad sysselsättning som överträffar de allra flesta länders. Detta är inte enbart tur eller slump utan resultatet av en lyckad ekonomisk politik.
Det är också viktigt att notera att vid flera tillfällen trots krisen har kommunsektorn kommit i balans. Häromåret kunde staten tillskjuta mängder av miljarder för att se till att kommunsektorn kunde fungera trots den ekonomsiska världskrisen.
Fru talman! Kristdemokraterna har i regeringsarbetet varit drivande för att förbättra ekonomin för pensionärerna med fokus på de lägre inkomstnivåerna. Sammantaget har historiska skattesänkningar genomförts under dessa tre år på sammanlagt 13 miljarder kronor. Det har aldrig hänt förr. Tillsammans med den starka ekonomiska återhämtningen kommer pensionerna markant att förbättras framöver även om vi långsiktigt måste se över hur vi ska finansiera pensionssystemet. Kristdemokraterna kommer även fortsättningsvis att arbeta för bättre förutsättningar för pensionärernas ekonomiska situation och andra områden som är kopplade till äldre, vilka vi redan har gjort stora insatser på.
Fru talman! Det förra betänkandet om företagande är direkt kopplat till inkomstbeskattningen. Där måste båda hänga ihop. Ett exempel är ROT- och RUT-avdragen som både möjliggör för fler företag och fler arbetstillfällen. Detta blev mycket tydligt när alliansföreträdare i skatteutskottet i måndags besökte Homemaid, ett hemstädsföretag i Halmstad. Den mycket positiva utvecklingen för företaget och anställningar konfirmerar Alliansens goda insatser för fler jobb och minskat utanförskap. Företaget uppvisar ett stort antal nya anställningar av personer som länge varit arbetslösa och en stor andel av dessa med invandrarbakgrund. Resultatet är både fler jobb och förbättrad integration.
En nyligen presenterad studie visar att allt fler använder sig av möjligheten till RUT-avdrag och däribland många äldre. Med denna bakgrund är det svårt att förstå att inte alla partier i denna kammare ser positivt på denna utveckling och möjlighet till både jobb och service.
Fru talman! En lång rad länder, samtliga övriga EU-länder, har möjliggjort någon form av avdragsrätt för gåvor. Kristdemokraterna har länge arbetat för att detta också ska införas i Sverige. Vi ser det som ett principgenombrott att Sverige snart kommer att införa avdragsrätt för gåvor till hjälporganisationer. Vi ser detta som ett första steg mot att fler ideella organisationer och föreningar ska kunna omfattas. På sikt bör möjligheter införas för företag och juridiska personer att ge avdragsgilla gåvor till ideella organisationer. Men självklart måste detta finnas under ett fungerande regelverk.
Det finns många andra frågor att ta upp i denna sena afton. Men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0534056896314</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01SkU23</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-03-18 05:05:08</systemdatum>
<systemnyckel>277468</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0974/#anf153</protokoll_url_www>
</anforande>
