2459069 GY0974 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:74 Torsdagen den 17 mars 2010/11 74 2011-03-17 00:00:00 (forts. från 9 §) Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (forts. SkU22) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 1506E8D1-C675-4328-B536-67BDDF27E083 104 KARIN NILSSON (C) C Fru talman! Vi debatterar ett betänkande med motioner från den allmänna motionstiden som berör beskattning av företagande och investeringar samt vissa frågor som gäller fastigheter. Det handlar om en del motioner som blev över från budgetdebatten i höstas. Dagens betänkande behandlar 88 motioner. Det är förstås en hel del som skulle kunna sägas om dessa. Till stöd för några av dessa motioner finns 11 reservationer. Alliansens förslag är att avslå samtliga motioner med argumentet att regeringen redan jobbar med vissa av motionsförslagen. Det är väl det vanligaste svaret i sammanhanget. Det finns en del förslag som inte är väldigt högt prioriterade, andra som är prioriterade men som det visar sig att man inte har ekonomiska resurser att ta hand om just nu. Den frågan är det många som har lyft upp, att det försvann si så där 300 miljoner från kontot. Jag tänker i alla fall i mitt inlägg i kammaren välja ut två ämnen ur betänkandet. Det första jag vill ta upp är tonnageskatten. Det är en sådan skattefråga som har åkt fram och tillbaka och gått som en följetong genom skatteutskottet och kammaren. Den kräver en omfattande beredning. Min företrädare i skatteutskottet, Jörgen Johansson, höll alltid ett långt anförande i kammaren i den frågan minst en gång om året. Skatteutskottet har 2004, under Socialdemokraternas regeringstid, och 2007, under Alliansens regeringstid, gjort tillkännagivanden till regeringen om att utreda förutsättningarna för att införa en tonnageskatt även i Sverige. Det har ni ju hört här. Det är en fråga som vi är överens om behöver utredas och göras färdig för beslut. Frågan om tonnageskatten har också utretts och remissbehandlats under våren 2006. Likväl hände inget mer vid det tillfället, under den förra regeringens tid. För att kunna behålla och utveckla kompetensen inom skeppsbyggnaden och sjöfarten, för att erbjuda jobb åt alla de ungdomar som söker sig till våra sjöbefälsskolor och för att kunna bidra i miljö- och sjösäkerhetsarbetet behövs en handelsflotta med svenskt befäl under svensk flagg. Men det finns hinder, som att bemanningskostnaderna är för höga trots TAP-avtalen, som ger möjlighet till tillfälliga anställningar, trots sjöfartsstöd på 1 ½ miljard och trots att praktiskt taget ingen inkomstskatt och inga arbetsgivaravgifter inbetalas för svenskt sjöfolk. Dessutom är sammanblandningen av stöd och beskattning total. Införande av tonnageskatt skulle förbättra konkurrenskraften. Men det finns ändå farhågor för att utflaggningen skulle fortsätta. Den nuvarande osäkerheten kring tonnageskatten och införandet av ett svenskt internationellt sjöfartsregister lägger hinder i vägen för den breda överenskommelse om den långsiktiga strategin som parterna efterfrågar. Dessutom sitter rederierna med en mycket stor latent skatteskuld till staten till följd av höga avskrivningar på sina fartyg. Centerpartiets Åsa Torstensson, som tidigare var infrastrukturminister, såg problemen och tillsatte en utredning som heter Konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg. Nu måste hennes efterträdare Catharina Elmsäter-Svärd ta vara på den utredningen för att se vad man kan få ut av den och därefter också samarbeta med Finansdepartementet om vilka finansiella förutsättningar som finns. Fru talman! Dessutom vill jag ta upp uttagsbeskattningen av de kooperativa vindkraftsföretagen. Det är också en fråga som min företrädare i skatteutskottet, Jörgen Johansson, jobbade med. Jörgen lade förra gången den här diskussionen kom upp fram ett förslag som gick ut på att minimera effekterna av uttagsskatten för den andelsägda vindkraften genom att ge andelsägarna rätt att göra vissa avskrivningar på sitt insatta kapital. Det var just detta centerförslag som Helena Leander tog upp i sitt anförande. Detta förslag har stötts och blötts inom Centerpartiet en längre tid men har slutligen helt sågats av Finansdepartementet. Det ansågs inte hållbart som en generell del i skattelagstiftningen för kooperativa företag. Därefter har vi inom partiet fortsatt att vända och vrida på den problematik som företrädarna för vindkraftskooperativen anser att uttagsskatten utgör. Som centerpartist vill jag på alla sätt uppmuntra ett brett engagemang i den framtida energiförsörjningen. Ett spritt ägande bidrar till nytt riskvilligt kapital och ett lokalt ägande bidrar till acceptansen av tillkomsten av vindkraftverk. Ett lokalt ägande kan förhoppningsvis också leda till att man genom det lokalt förankrade intresset för att få snurr på verksamheten ser till att effektivt utnyttja de bästa vindlägena, vilket då ökar effekten och därmed också lönsamheten av de tillförda elcertifikat som vindkraften får del av. Där jag bor har vi inte de bästa vindlägena så jag kommer inte själv att kunna sitta vid mitt köksfönster hemma och se hur elen produceras, men jag är ändå inte främmande för att vilja satsa en slant på att vara med och tillverka egen energi. Jag tror att många med mig känner så och att de dessutom hoppas på att det ska löna sig rent ekonomiskt. Regeringen har ännu inte infört uttagsbeskattning på den kooperativa vindkraftsproduktionen. I vart fall verkar det inte så när man ser marknadsföringen. Än så länge finns det en vinst i att vara andelsägare, vilket har varit och fortfarande är ett säljargument för vindkraftsföretagen som vill sälja sina andelar. Jag kan läsa på deras hemsida att de säljer elen för 20 öre per kilowattimme till den som tecknar andelar, vilket de jämför med priset på den öppna elmarknaden. Med de priser vi har på elen nu blir det förstås en förtjänst på ett antal tusenlappar varje år för det enskilda hushållet som köper sådana andelar. Men den vinsten anser Finansdepartementet bör beskattas utifrån det regelverk som i dag gäller för andra kooperativa företag. Sedan de andelsägda vindkraftsföretagen dök upp som en främmande fågel på marknaden har de varit helt skattebefriade, vilket naturligtvis kan ifrågasättas eftersom de är vinstdrivande producerande bolag. Kooperativa företag har sedan 1928 beskattats med uttagsskatt, vilket innebär att bolaget endast enkelbeskattas jämfört med andra bolagsformer som dubbelbeskattas. Det är en skattemodell som är extra gynnsam för de kooperativa andelsägarna i övriga kooperativa branscher och som inte får äventyras genom att det dyker upp nya företag med en annan produktion. Det som andelsägarna i vindkraftslobbyn nu vill att vi politiker tar hänsyn till är att elpriset i praktiken faktiskt inte stannar vid 20 öre per kilowattimme. Slår man ut kostnaden för investeringen som andelsägaren gör då denne köper sin andel blir den betydligt högre. Då blir det ytterligare 27 öre per kilowattimme, det vill säga 47 öre. Skatteverket har valt att betrakta Nordpols priser som marknadspris och använt dessa som utgångspunkt för att räkna fram den beskattningsbara vinsten hos kooperativen. Eftersom det inte är den enskilda andelsägaren som betalar uttagsskatten utan faktiskt det kooperativa företaget så är det det kooperativa företagets elpris på 20 öre som man jämför med Nordpols mycket varierande priser. Det ger dels en oförutsägbarhet om hur hög skatten kommer att bli, eftersom priserna på Nordpol varierar kraftigt under året, dels blir det en stor mellanskillnad mellan de 20 örena och Nordpols pris som Skatteverket betraktar som skattskyldig vinst. Fru talman! Vid förra årets behandling av denna fråga uttalade utskottet följande: Utskottet utgår från att Skatteverket kommer att informera om vilka principer som verket avser att tillämpa för att räkna fram det marknadspris som ska ligga till grund för uttagsbeskattningen och i vilken omfattning jämkning kan ske med hänsyn till den komplexa prisbilden på el. Nu har utskottet fått svar från Skatteverket att det är Nordpols pris som gäller som marknadspris. I vilken omfattning jämkning kan ske med hänsyn till den komplexa prisbilden på el känner jag däremot att vi kanske inte har fått något tydligt svar på. Men att ett kooperativt företag som får tillgång till elcertifikat till sin investering, och kan dra ingående moms på samma investering, sedan skulle vara helt skattebefriad för sin produktion och den vinst som den genererar till sina ägare strider nog mot de flestas uppfattning här i kammaren. Fru talman! Jag har i dagsläget svårt att hitta en lösning som kan gynna de kooperativa vindkraftsföretagen mer i skattehänseende än det system som finns i dag när det gäller uttagsskatten. Det som företagen själva bör fundera över är om de ska omfördela sina kostnader för produktionen för att därigenom, inom bolaget, komma närmare den egentligen kostnaden för sin el, det vill säga att en större del av investeringen ligger till grund för elpriset och att andelen kunden betalar utgör en mindre del än i dag. Fru talman! Min ambition har varit, och är fortfarande, att finna en framkomlig väg i beskattningen av den andelsägda vindkraften som gör det ekonomiskt intressant för privatpersoner att spendera sina besparingar eller rent av låna till sina vindkraftsandelar. Men hittills har jag inte funnit någon öppning för en skräddarsydd beskattning enbart avsedd för vindkraftskooperativens marknadsmodell utan att det strider mot vare sig svensk skattelagstiftning eller EU:s statsstödsregler. För egen del är jag tillräckligt övertygad om miljövärdet av vindkraft för att vilja göra en investering även utan några större vinstkrav. Jag hoppas att jag inte tillhör undantagen. Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer. 0807438844115 GY01SkU22 N 2011-03-18 05:05:08 277419 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0974/#anf104