<anforande>
<dok_hangar_id>2458935</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0973</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:73 Onsdagen den 16 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>73</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Livsmedelskontroll</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>15090C1D-AFCC-4814-8E01-708F2DCCEE59</anforande_id>
<anforande_nummer>220</anforande_nummer>
<talare>JENS HOLM (V) replik</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag tänker på hur regeringen ganska framgångsrikt har hanterat det ganska farliga ämnet Bisfenol A, Där driver man ett nationellt förbud. Man driver det för att man vill ha ett EU-förbud i förlängningen. Varför inte driva ett nationellt förbud mot azofärgämnena och sedan driva det mot EU för barnens skull?
Du har säkert också erfarenhet av barn med överkänslighet, astma och allergier. De är livrädda för att få i sig azofärger. Om de köper plockgodis i en affär måste de läsa jättenoga. På många ställen är det inte märkt, även om lagen säger att det ska märkas. Det är ett faktum.
Till skydd för barnen borde vi ha det här förbudet. Det är tråkigt att vi inte kan släppa de partipolitiska låsningarna, som det ofta blir i svensk politik, och bara säga att det är klart att vi för barnens skull driver ett nationellt förbud mot azofärgämnen, och sedan kämpar för det också på EU-nivå.
</anforandetext>
<intressent_id>0216534495014</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01MJU14</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2011-03-17 05:13:11</systemdatum>
<systemnyckel>277289</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0973/#anf220</protokoll_url_www>
</anforande>
