2458935 GY0973 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:73 Onsdagen den 16 mars 2010/11 73 2011-03-16 00:00:00 Livsmedelskontroll föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 3DD51B97-9638-44A4-992A-7F29A938BF5B 217 IRENE OSKARSSON (KD) KD Herr talman! I dag behandlar vi ett betänkande som berör många viktiga frågor som rör våra livsmedel. Det är väl så att pratar vi inte väder pratar vi mat när vi möts. Jag hörde i veckan en mycket matkunnig man på Antikrundan stå i det som han anser vara Sveriges hjärta, nämligen Kokböckernas museum. Carl Jan Granqvist talar om måltiden som en installation som vi gör i vår egen kropp. Den mannen har ett uttryckssätt som man önskar att man kunde få något av ibland. Frågan blir då: Vad får, bör och ska den installationen innehålla, och hur ska vi säkra att inget som inte bör vara där finns där? Ett svar är en tydlig och väl fungerande livsmedelskontroll och livsmedelssäkerhet. Det har arbetats med länge. Jag tror att vi just nu håller på att tappa en kompetens på området som handlar om att träna våra egna sinnen. Lukten och smaken, det var där det började för att vi skulle kunna avgöra vad som var tjänligt eller inte. Sedan har vi förfinat de möjligheterna. Kontrollen har blivit mer rigorös. Vi har kunnat göra substansanalyser. Men det börjar på något sätt med vår egen kunskap. Flera har varit inne på det tidigare. Kontrollen måste ha ett tydligt syfte. Ibland kan det förefalla som att vi skapar kontroll utan att ha detta för ögonen. Lagstiftning och kontroll är till för att säkra och inte för att skapa problem. Det är viktigt att vi har kontrollanter som har god utbildning så att de kan göra adekvata riskbedömningar. Det är vad vi ska jobba utefter i dag. Herr talman! Det finns ett behov av att framgent också satsa resurser på utbildning och kompetens. Det har Alliansregeringen sett. Livsmedelsverket har satt igång ett arbete för att kompetensutveckla de personer som jobbar med kontrollfrågorna i våra kommuner. Satsningar inom Landsbygdsprogrammet har också bidragit till den småskaliga livsmedelsförädlingen. Inte minst har Eldrimmer här gjort ett arbete för att ge ytterligare kompetens och kunskap. Det är lite beklämmande att höra oppositionen raljera över Sverige - det nya matlandet. Om man tror att saker bara mäts i kronor och ören och inte i någonting annat har man missat det största budskapet i detta. Det handlar om att vi ska få en kompetensökning och använda befintliga resurser på ett betydligt bättre sätt. Talar man med länsstyrelser, Jordbruksverket och andra säger de att detta är en av de mest effektiva satsningar som de har sett under Landsbygdsprogrammets historia i Sverige. De satsningar som regeringen har gjort vad gäller småskalig slakt är också en god utveckling. Det som Livsmedelsverket nu gör genom det uppdrag man har att se hur jägarna ska få ta om hand och kontrollera vildsvin för att lättare kunna förpassa dem till marknaden på ett bra och säkert sätt är också ett led i rätt riktning för att få en effektiv, ändamålsenlig och mindre krånglig kontroll och mindre krångliga regelverk. Herr talman! Det viktigaste livsmedlet vi har är vårt vatten. Det har vi det här året blivit varse både i vårt eget land och just nu i Japan. Vikten av att vi skyddar vatten och ser till att det har en bra kvalitet är A och O. Livsmedelsverket har, som Anita Brodén förtjänstfullt redogjorde för tidigare, startat olika projekt i detta. Bland annat har man skapat ett nätverk med alla myndigheter som ansvarar för olika delar av vattenfrågan. Vatten berör många myndigheters arbete. Jag tror vi har ett fortsatt arbete att göra att se till att det blir bättre samverkan mellan våra myndigheter i den här frågan. Även de av oss som har egna vattentäkter har en skyldighet att kontrollera och ge dem adekvata skydd. Flera har i debatten berört frågan om ursprungsmärkning. Jag upprepar återigen vad jag tror att jag har sagt snart tio gånger, till och med under innevarande mandatperiod: Frivillig märkning är att föredra och är eftersträvansvärt. En obligatorisk ursprungsmärkning kräver nya kontrollsystem, och någon ska betala. Frivilligheten blir snarare ett led i marknadsföringen för produkten och därmed en vinst för både producent och konsument. Herr talman! Det är mycket som har berörts här av alla. Inte heller jag kan låta bli att beröra transfettsfrågan. Jag ska göra ett längre citat från Livsmedelsverket: "Under de senaste åren har mängden industriellt framställt transfett sjunkit kraftigt. 'Naturligt' transfett från kor och lamm finns i till exempel smör, grädde, ost och fett kött. - - - Liksom mättat fett höjer transfettet halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet - - - Det ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdom.- - - Sedan mitten av 90-talet har mängden transfett i svenska livsmedel sjunkit betydligt och det är numera ovanligt med höga halter i livsmedel. Uppmärksamheten i media har säkert bidragit till de ytterligare sänkningar som har gjorts de senaste åren. Resultatet har blivit att svenskarnas konsumtion av transfett nu ligger på ungefär samma nivå som till exempel danskarnas." Herr talman! Utifrån detta ser jag en lagstiftning som att slå in den dörr som redan är öppen. Det är som näringen och inte minst, som Jens Holm var inne på, företag som jobbar inom snabbmatskedjor har konstaterat. Här gör man någonting innan vi ens har hunnit börja debattera frågan. Detta är nu ett par år sedan, och arbetet fortgår. Jag förstår inte riktigt varför man nu slår på den trumman i stället för att arbeta med det som Livsmedelsverket fortsätter med att beskriva, nämligen faran med att vi äter för mycket fett och inte har en hälsosam livsstil. Kanske sena debatter i kammaren också bidrar till mindre hälsosamma rörelsemönster bland ledamöterna. Men det är något som vi var och en har ansvar för att ta tag i på olika sätt. Här finns mycket som vore mer väsentligt att vi lägger kraft på. Jag kan inte låta bli att kommentera det jag förstod att Kew Nordqvist talade om när jag tyvärr var tvungen att lämna kammaren för någon minut. Det märkningssystem som nu finns för GMO är tydligt. Att däremot märka det som har ätit GMO där det inte finns GMO i produkten som blir följden, det vill säga köttet eller mjölken, skulle leda till ett ohejdat behov av också andra märkningar, om vi nu ska börja tala om andra och tredje led. Jag skulle kunna kontra med en helt annan märkning som log åt på tåget häromdagen. Det stod både ekologiskt och Krav på produkten i fråga. Jag vet inte om jag tycker att det jag lägger på mackan är det mest miljövänliga sättet att hantera de frågorna på. Herr talman! Med detta ställer jag mig bakom betänkandet. (Applåder) 0743081365718 GY01MJU14 N 2011-03-17 05:13:11 277286 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0973/#anf217