<anforande>
<dok_hangar_id>2458935</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0973</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:73 Onsdagen den 16 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>73</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Hyresrätt m.m</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>CEC5EAF9-FFDD-4D0F-AE34-35623D07D562</anforande_id>
<anforande_nummer>154</anforande_nummer>
<talare>AMINEH KAKABAVEH (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I dag diskuterar vi civilutskottets betänkande CU13 som baseras på ett antal motioner bland annat från oss i Vänsterpartiet från den allmänna motionstiden. Jag står bakom alla motioner och reservationer, men för tids vinnande lyfter jag fram reservationerna 4, 8 och 9.
Herr talman! För oss i Vänsterpartiet är bostaden en grundläggande välfärd i människors vardag. Alla människor, oavsett plånbokens storlek, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader och i en trygg boendemiljö. Bostadspolitiken är därför en grundläggande del i den generella välfärdspolitiken och central för samhällsbyggandet. Vi anser att den också är vital för en långsiktigt hållbar utveckling. Möjligheten till en god bostad är en viktig del i människors liv, barns uppväxt och så vidare. Bostadsmarknadens funktionssätt är också viktigt för en fungerande och dynamisk arbetsmarknad liksom möjligheten till studier och utbildning.
Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom att öka bostadsbyggandet. Vi vill därför utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig teknik.
Herr talman! Vi tycker att de allmännyttiga bostadsbolagen är ett av de viktigaste verktygen för att klara bostadsförsörjningen. Vi vill värna om och utveckla allmännyttan för att bättre möta samhällets och de enskilda boendes och bostadssökandes krav. Alla billiga hyresrätter behövs. De ska inte dras undan hyresmarknaden genom ombildningar till bostadsrätter.
Herr talman! Sverige står inför stora och viktiga utmaningar. Tyvärr är bostadsmarknaden i storstäderna på väg att bli en marknad för de rika. Ungdomar, vanliga löntagare och äldre utan eget kapital har mindre och mindre chans att få en egen lägenhet i centrumområden. De kommande åren kommer stora ungdomskullar att efterfråga eget boende, och de får allt svårare att komma in på bostadsmarknaden eftersom hyresrätterna blir allt färre i takt med att många kommuner säljer ut sina allmännyttiga bostäder. Samtidigt byggs alltför få hyresrätter. Hundratusentals ungdomar söker eget boende tillsammans med många som i dag är utan eget boende.
Mot bakgrund av detta vill vi slå ett slag för den kooperativa hyresrätten, som kombinerar bostadsrättens möjligheter till inflytande med ett lågt ekonomiskt risktagande. Den kooperativa hyresrätten utvecklar den vanliga hyresrätten samtidigt som den ger nya möjligheter i nyproduktionen och bidrar till ökad boendedemokrati. En kooperativ hyresrätt ger människor möjlighet att stärka sitt eget engagemang och ansvarstagande, också i förhållande till att besluta över hyresnivå och hur fastighetsförvaltningen ska gå till.
Herr talman! Det finns flera fördelar med kooperativa hyresrätter utifrån olika perspektiv, inte minst ur spekulations- och bostadsbubbleaspekterna, då kooperativa hyresrätter är spekulationsfria och är viktiga särskilt i storstäder och tillväxtorter där priserna på bostadsrätter är så höga att människor utan kapitalinsatser är uteslutna.
Det är ofta hyresrätter med rimliga hyresnivåer som efterfrågas. Förutom nyproduktion behövs det befintliga beståndet. Regeringen är ensidigt inriktad på boende med kapitalinsats och på att öka den, och främst boende i andra hand.
Vi vänder oss starkt emot regeringens politik att höja trösklarna till eget boende för många utan förmögenhet. En del utförsäljningar sägs syfta till att finansiera nyproduktion av nya hyresrätter. De få hyresrätter som byggs med sådan finansiering är normalt med mycket högre hyra än de sålda. Hyresgäster som efterfrågar hyresrätter med lägre hyresnivåer som sålts ut har ofta inte råd att hyra de nyproducerade bostäderna eftersom de har så hög hyra.
Vi i Vänsterpartiet vänder oss därför starkt mot ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter. Vi vänder oss också mot regeringens förslag om att befintliga bostadsfastigheter ska kunna ombildas till ägarlägenheter. Vi tycker att ett regelverk måste införas för att stärka hyresgästers position vid ombildningar. En begränsning av antalet omröstningar inom en avgränsad tidsperiod och förstärkningar behöver göras för att öka förtroendet för att allt går rätt till under processens gång vid ombildningar.
Vi föreslår att en opartisk funktion såsom notarius publicus ska delta på föreningsstämmorna för att öka rättssäkerheten. Syftet med detta förslag är att hyresgästerna inte gång på gång ska behöva ställas inför förfrågningar om ombildningar.
Det har uppdagats fler gånger i medierna att hyresgäster under ombildningsprocesser känner en stark misstro mot hur frågan har bedrivits. Omfattande fusk och oegentligheter har förekommit. Konsulter anlitas gratis för att sedan erhålla 25 000 kronor vid försäljning eller omvandling av varje lägenhet. Många liknande övertramp har begåtts. Vi tycker att en starkare lagstiftning är nödvändig för att skydda och stärka hyresgästerna.
 Herr talman! Vi i Vänsterpartiet värnar om allmännyttans roll och framtid. En stark allmännytta är avgörande i en social bostadspolitik och för att klara bostadsförsörjningen. De allmännyttiga bostadsbolagen ska vara livskraftiga och ekonomiskt starka föregångare och leda utvecklingen mot framtidens boende. I egenskap av demokratiskt ägda företag ska de verka för allmännyttiga mål. Möjligheterna till en regional allmännytta bör prövas.
Hyressättningen på bostadsmarknaden ska styras av ett bruksvärdessystem som garanteras genom kollektivt förhandlade hyror. Hyresgästernas inflytande över hyressättningen behöver stärkas. Därför bör skyddsregler vid ny- och ombyggnad införas för att ge hyresgästerna ett avgörande inflytande. 
Bruksvärdeshyror vid andrahandsuthyrning ska garanteras. Hyresgästernas inflytande över det egna boendet och närmiljön behöver stärkas. Därför behövs ökade möjligheter till hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll och boinflytandeavtal på områdesnivå.
För att komma till rätta med rådande brister i hyressättningen i allmännyttan har vi föreslagit i ett antal tidigare motioner en parlamentarisk utredning med uppgift att se över villkoren för de allmännyttiga bostadsföretagen och hyressättningsreglerna.
Herr talman! Vi vill stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo. Bostadspolitiken är därför också viktig för att aktivt bekämpa segregation. Sverige behöver fler bostadsområden med blandade boende- och upplåtelseformer.
Det är angeläget att kommunerna genom en aktiv bostadspolitik bidrar till ett varierat utbud på de lokala bostadsmarknaderna. På så vis förbättras möjligheterna för den enskilde att bo i en bra bostad, vilket är ett viktigt välfärdspolitiskt mål, samtidigt som utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad främjas.
Herr talman! En grupp av hyresgäster som behöver ett starkare besittningsskydd för att undvika vräkningar och hemlöshet är kvinnor som misshandlas i hemmet. Denna typ av misshandel sker ofta i situationer där lägenheten utsätts för skadegörelse. Detta leder till uppsägning, och hänsyn tas inte till den misshandlade kvinnan och inte heller till barnens behov till en trygg hemmiljö eftersom mamman tvingas att flytta ut. Vi menar att besittningsskyddet för dessa brottsoffer bör stärkas. Att en annan person än lägenhetsinnehavaren slagit sönder lägenheten i samband med att denna blivit misshandlad ska inte vara grund för att hyresrätten förverkas eller upphör. Jag anser att frågan måste bli föremål för en översyn och att regeringen bör komma med förslag till lagändringar i frågan.
</anforandetext>
<intressent_id>0545353563812</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01CU13</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-03-17 05:13:11</systemdatum>
<systemnyckel>277223</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0973/#anf154</protokoll_url_www>
</anforande>
