<anforande>
<dok_hangar_id>2458935</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0973</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:73 Onsdagen den 16 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>73</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 9 §) Kultur och fritid för barn och unga (forts. KrU6)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>BE84AD9D-6C31-4231-8AA9-0ECD4093419D</anforande_id>
<anforande_nummer>147</anforande_nummer>
<talare>MATTIAS KARLSSON (SD) replik</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill börja med att berömma Andreas Carlson. Du är en väldigt skicklig retoriker, en duktig talare. Jag är avundsjuk på dig. Du kan föra dig lätt och ledigt i talarstolen. Jag önskar att jag också kunde göra det.
Det är mycket vackra ord som vi får höra från dig. Men det blir inte så värst mycket substans kvar när ni inte har modet att stå för era egna förslag. Vi har hört det förr. Förra gången vi hade en debatt här i kammaren ägnade du hela ditt anförande åt att prata om vikten av att reformera tv-avgiften. Sedan röstade du mot alla motioner där det föreslogs att man skulle reformera tv-avgiften. Här ägnar du halva anförandet åt att prata om hur bra det är med Astrid Lindgrens Näs och hela den verksamheten. Sedan röstar du mot motionen där man föreslår medel till det. Sedan ägnar du resten av ditt anförande åt att prata om den stora tunga frågan om självmord bland unga, men du kommer ändå att rösta mot motionen från ditt eget parti, som handlar om att i alla fall ta ett litet steg för att göra någonting konkret.
Jag undrar hur det kan komma sig att det är så stor diskrepans mellan ord och handling.
När man ska koppla på den här frågan om självmord och psykisk ohälsa, som flera har varit inne på, verkar det finnas en medvetenhet om den här problematiken bland de borgerliga partierna. Då undrar jag varför man inte satsar mer resurser på till exempel skolhälsovården. Det är många som har sagt att just bristen på kuratorer, skolpsykologer och sådant är en stor del av problematiken. Många fler skulle behöva hjälp, och skolhälsovården skulle kunna fylla en viktig funktion i att tidigt fånga upp ungdomar som mår dåligt.
</anforandetext>
<intressent_id>0831636664429</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01KrU6</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2011-03-17 05:13:11</systemdatum>
<systemnyckel>277216</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0973/#anf147</protokoll_url_www>
</anforande>
