<anforande>
<dok_hangar_id>2457607</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0970</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:70 Torsdagen den 10 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>70</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa energipolitiska frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>FE7281D1-378E-4491-8578-55ED5A52C15E</anforande_id>
<anforande_nummer>93</anforande_nummer>
<talare>LISE NORDIN (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Vi behandlar i dag viktiga energipolitiska frågor i näringsutskottets betänkande nr 12. Av de förslag som har lagts fram önskar jag fokusera på frågorna om vindkraft, biogas och biologisk mångfald.
Vindkraft är det energislag som byggs ut snabbast i världen, i Europa och i Sverige. Samtidigt är utvecklingen i Sverige mycket långsammare än i många andra jämförbara länder. I Danmark, exempelvis, står vindkraften för 22 procent av energiförsörjningen. I Sverige står den för enbart 2 procent. Det finns inga ursäkter för att Sverige ligger så långt efter i vindkraftsutbyggnaden. Sverige bedöms tvärtom vara ett av de länder som har de bästa geografiska villkoren i hela Europa. Det är fortfarande långt kvar från dagens 3 terawattimmar vindkraft till målet om 30 terawattimmar år 2020.
Att Vattenfall har valt att bygga sin största havsbaserade vindkraftsanläggning utanför Storbritanniens kust är ett stort underbetyg för den svenska vindkraftspolitiken. Vattenfalls förklaring är just att Storbritannien har mycket bättre villkor för havsbaserad vindkraft än vad Sverige har. Det aktuella bygget blir världens största vindkraftsanläggning med 1 000 turbiner. Den kommer att producera el som motsvarar 200 000 hushålls årsförbrukning. Det är mycket beklagligt att Sverige missar stora investeringar som dessa.
Att världens största vindkraftspark byggs till havs säger också någonting om att den havsbaserade vindkraften spelar en mycket viktig roll om vi ska nå upp till vårt mål om vindkraft. Att bygga vindkraft till havs är i dag något dyrare, men potentialen är så mycket större. För att nå målen om vindkraft är det nödvändigt att havsbaserad vindkraft ges någon form av ekonomiskt stöd såsom föreslås i reservation 1.
Fru talman! En trolig förklaring till att vindkraften inte byggs ut snabbare än vad den gör i Sverige är det så kallade kommunala vetot. År 2009 ändrades regelverket för prövning av uppförande av vindkraftverk. Kommuner gavs då rätt till veto som innebär att tillstånd att bygga vindkraft endast får ges om kommunen aktivt har tillstyrkt det. Denna nya regel har lett till att många kommuner inte ens tar upp frågorna till bedömning.
I december 2010 presenterade Energimyndigheten en studie som visar att prövningen av vindkraftstillstånd har försvårats. Många branschföreträdare vittnar om att rättsäkerheten vid kommunernas prövning har blivit tveksam och att processen för tillstånd har blivit ineffektiv. Energimyndighetens slutsats, precis som Miljöpartiets, är att det är nödvändigt med en förändring av regelverket - ett avskaffande av det kommunala vetot.
Miljöpartiet värnar demokrati och ökad delaktighet i energiomställningen, men det kommunala vetot har inte inneburit något av detta. Att kommuner inte alls tar upp frågor om tillstånd att få bygga vindkraft leder inte på något sätt till ökad dialog eller inflytande för medborgarna. Viktigare för att få en demokratisk förankring i energiomställningen är att ge möjlighet till ökad dialog och inflytande och att göra människor delaktiga i omställningen. Det är därför viktigt att regeringen avskaffar den straffskatt som man har infört på kooperativt ägd vindkraft. Det måste bli lättare att få sälja sin egenproducerade el ute på nätet, och Sverige bör införa ett fast pris på förnybar el som gör att enskilda elproducenter ges mer rimliga förutsättningar att investera i förnybart.
Ett annat hinder för svensk vindkraftsutbyggnad är att försvaret har tillåtits begränsa utbyggnaden. Totalt sett är det en yta på 10 procent av hela Sveriges som försvaret vill undanta från vindkraftsutbyggnad. Tyvärr är detta också ofta områden där vindlägena är som allra bäst. Enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi är det uppemot 1 000 vindkraftverk och investeringar motsvarande 25 miljarder kronor som är hotade av försvarets beslut.
Försvarsmaktens beslut att begränsa vindkraften tycks i stor grad baseras på något helt annat än verkliga problem med vindsnurrorna. Dessutom blir vindkraft en alltmer vanlig företeelse i hela världen, och det kan tyckas att ett modernt flygvapen måste kunna hantera dessa vindkraftverk. Alternativet är att JAS-planen är helt verkningslösa att använda i länder som har vindkraftverk. Den position det svenska försvaret har intagit verkar inte ha någon motsvarighet alls i andra länder. Det är inte rimligt att försvaret tillåts ha en position som utgör ett så allvarligt hot mot våra mål om förnybar energi.
Fru talman! Miljöpartiet tycker att det är viktigt att energipolitiken leder till miljönytta. Vattenkraften har varit och är mycket betydelsefull för Sveriges förnybara energiproduktion. Men att bygga ny småskalig vattenkraft ger ett mycket litet eltillskott jämfört med den stora negativa inverkan man ser på den biologiska mångfalden. Orörda eller marginellt påverkade vattendrag är ovärderliga livsmiljöer för ett stort antal arter. Ett ingripande i fler orörda vattendrag riskerar att kraftigt påverka många fiskarter. Det gäller särskilt sådana fiskar som vandrar, som lax och öring. Fördämningarna gör det i allmänhet omöjligt för dem att vandra upp i älvarna. De fisktrappor som ibland anläggs kan inte alls jämföras med de naturliga vandringsvägarna. De få fiskar som lyckas vandra upp och leka riskerar att krossas på sin återvandring genom turbinerna.
Elcertifikaten för småskalig vattenkraft har inneburit att orörda älvsträckor har fortsatt att exploateras. Regeringen bör ta ställning för att en utbyggnad av vattenkraft inte får ske på bekostnad av biologisk mångfald, för då får vi ingen miljövinst alls.
Biogasen förutspås bli en viktig energiform i framtiden. Biogasen spelar en mycket viktig roll för att minska miljöpåverkan från transportsektorn. Riksdagen har fattat ett beslut om att fordonsflottan ska vara oberoende av fossila drivmedel år 2030. Det är ett mycket ambitiöst mål. I dag kommer omkring 95 procent av energin till transportsektorn från olja. Det blir därmed uppenbart att vi har en mycket lång väg att gå om vi ska nå målet om en fossiloberoende flotta.
Utvecklingen avgörs i hög grad av de politiska villkor som ges. Det syns inte minst på att de regioner i landet som har uttalat en tydlig biogasstrategi också är de regioner som leder utvecklingen i dag. Det behövs ett helhetsgrepp, och det är dags att riksdagen tydligt markerar att man har ambitioner för biogasutvecklingen. Det behövs ansvar för hela kedjan från produktion till uppgradering, distribution och fordon. Detta händer inte av sig självt.
Region Skåne och Västra Götalandsregionen har gemensamt lagt fram ett förslag till riksdagen om ett nationellt mål för biogasutvecklingen på 20 terawattimmar till 2020. Det är ett mycket bra inspel som kan fungera som underlag för ett regeringsförslag och ett riksdagsbeslut.
Det finns i dag en ökande klyfta mellan antalet gasbilar i landet och antalet gaspumpar. Det blir allt svårare för taxichaufförer i Stockholm att hitta en biogaspump. Det sägs att det tar alltmer av deras arbetstid att söka efter biogas. Om denna klyfta fortsätter att växa riskerar vi en utveckling där människor tappar förtroendet för biogasutvecklingen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lagt fram ett enigt förslag om att det behövs en nationell biogasstrategi. En sådan strategi måste innehålla både mål och konkreta åtgärder. Några av de konkreta förslag som vi presenterar är statliga lånegarantier och medfinansiering genom Vinnova till utvecklingsprojekt och demomodeller samt att kommunerna ges fortsatt goda planeringsmöjligheter för att ta hand om avfall som kan göras till biogas.
Fru talman! Miljöpartiet har i detta betänkande presenterat ett flertal förslag inom energipolitiken som syftar till att göra den mer miljöanpassad och framtidsinriktad.
Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets reservationer men för att vinna tid yrkar jag bifall till reservation 1 och 3.
</anforandetext>
<intressent_id>0828198456420</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-03-11 05:03:50</systemdatum>
<systemnyckel>276752</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0970/#anf93</protokoll_url_www>
</anforande>
