<anforande>
<dok_hangar_id>2457607</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0970</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:70 Torsdagen den 10 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>70</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 10 §) Vissa energipolitiska frågor (forts. NU12)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>82847BEC-391A-4C0D-9DED-CF77C774E36D</anforande_id>
<anforande_nummer>132</anforande_nummer>
<talare>OLA JOHANSSON (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Biogas har en potential att utvecklas. Det var redan klockan tre i dag som Ann-Kristine Johansson konstaterade detta, och det gläder mig speciellt att hon är kvar ännu denna sena timme. Det kommer att bli en viktig komponent i den framtida energiförsörjningen, framför allt inom transportsektorn.
En av fördelarna med biogas utöver den uppenbara klimatnyttan är att det går att framställa högvärdigt bränsle från restprodukter och avfall. Det sluter kretsloppet. Att sluta cirkeln, att bruka utan att förbruka - det är inte längre någon våt dröm hos en radikal ungdomsförbundare, utan som 50-årig centerpartist får jag nu vara med i en tid då visioner blir till handling.
Mycket händer av sig självt genom lokala initiativ från kommunpolitiker, lantbruksföretag och energibolag. Kommuner har gått före och ställt höga miljökrav när de har handlat upp transporter och kollektivtrafik. De fordonstillverkare som tidigt tog fram gasbilar för fossilgas har sett till att det i dag finns en teknik som går att utveckla vidare. Alliansen har lyckats ganska bra med att skapa en miljövänligare fordonsflotta. Det måste faktiskt erkännas. Utöver det finns det stöd till forskning och stöd till investeringar. Landsbygdsstödet finns. Det finns också beskattningsfördelar kring biogasen.
Nu har regeringen gett Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en biogasstrategi som jag hoppas ska utgöra avstampet för att kunna nå ännu längre i min visions riktning. Biogasstrategin anger att det finns en potential på 16 terawattimmar, och då handlar det bara om den rötade delen. Utöver det kommer förgasad biomassa, alltså skogsprodukter, som kan leverera så mycket som 40 terawattimmar bioenergi.
Herr talman! Biogasstrategin är framtagen nu. Den ligger här på mitt bord och är på 185 sidor. Efter remissomgången i vår ska den leda fram till ett, som jag tror och hoppas, offensivt ställningstagande för biogasen som en del av det tredje benet, som Cecilie Tenfjord-Toftby talade om här tidigare. Det är ett tredje ben i vår energiproduktion som på ett mer miljövänligt sätt kan ta hand om avfall och restprodukter och som kan vara ett sätt att skapa bättre utkomstmöjligheter för hårt pressade lantbruksföretag. De gröna näringarna blir en del av lösningen på klimatkrisen.
Eftersom jag själv hade en motion som avslogs här i kammaren strax före jul vill jag här slå ett slag för några saker som finns med i biogasstrategin.
Ett av förslagen är att vi ska ha ett metanreduceringsstöd på 20 öre per producerad kilowattimme energi från stallgödseln. Jag vet av egen erfarenhet att det här är någonting som behövs för att många av de biogasprojekt som redan har kommit långt i planeringen ska känna sig fria att gå vidare med sin investering.
Ett annat förslag är att miljöersättningen för vallodling även ska kunna omfatta sådan vall som används för energiproduktion, alltså att man ska kunna få ett miljöersättningsstöd även för vall som används för energiproduktion.
Man säger att olika aktörer behöver samverka och att det behövs ett regelverk som gör det möjligt att ansluta sig till befintlig infrastruktur för gas. Det är också angeläget att säkerställa att det finns effektiva rutiner för miljöprövning och tillståndsprocesser.
Herr talman! De motioner som har väckts har jag ingenting emot. De understryker och bekräftar snarare de ambitioner som vi nu lever upp till. Biogasstrategin, som är omfattande, på 185 sidor, innehåller ett fyrtiotal konkreta förslag. Den ska ut på remiss till ett hundratal instanser, och den är tillbaka igen om en månad. Mycket av det som föreslås här finns med i strategin.
Jag känner mig trygg med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservation nr 4.
</anforandetext>
<intressent_id>0934639939611</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-03-11 05:03:50</systemdatum>
<systemnyckel>276791</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0970/#anf132</protokoll_url_www>
</anforande>
