<anforande>
<dok_hangar_id>2447677</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0969</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:69 Onsdagen den 9 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>69</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Offentlig upphandling</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>30379C55-CC77-47D7-94B3-B4C97AB515E4</anforande_id>
<anforande_nummer>16</anforande_nummer>
<talare>JONAS ERIKSSON (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Fru talman! I finansutskottets betänkande 29 behandlas 39 motionsyrkanden om offentlig upphandling - motioner från nästan samtliga partier i riksdagen. Det är uppenbart att frågor om offentlig upphandling berör och engagerar många.
Riksdagsledamöter i Miljöpartiet de gröna har väckt flera motioner om hur vi med offentlig upphandling som verktyg vill stärka en positiv miljöutveckling, utveckling av giftfria produkter och teknikutveckling samt verka för en minskad energi- och oljeförbrukning.
Den offentliga sektorn är en viktig aktör för att ställa om produktions- och konsumtionsmönster. Det var till exempel den offentliga upphandlingen som på 1980- och 1990-talen bröt mark för den stora minskningen av klorblekta produkter.
Vidare vill Miljöpartiet att offentlig upphandling i större utsträckning ska kunna användas för att stödja utvecklingen av social ekonomi och socialt företagande. Det offentliga har ansvar för olika gruppers sysselsättning. Genom offentlig upphandling skulle kommuner i högre grad kunna verka för att ge människor meningsfull sysselsättning.
Vi anser att den offentliga upphandlingen kan och bör användas mer aktivt - detta för att uppnå samhälleliga mål. Till viss del är det möjligt redan i dag, men lagstiftningen om offentlig upphandling är dock försiktigt formulerad och har få skall-krav, vilket skapar otydlighet och osäkerhet. 
Lagstiftningen ligger också efter på en del områden utifrån vad som faktiskt är möjligt inom EU-samarbetet. Ett sådant exempel är direktivet om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon som redan förra året skulle ha varit infört i svensk lag. Det finns således behov av att se över lagstiftningen. 
I september förra året fick en särskild utredare i uppdrag att 
utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv
utreda om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön och ta sociala och etiska hänsyn.
Vi välkomnar utredningen och tycker att den är bra. Med stort intresse väntar vi på utredningens slutbetänkande. I avvaktan på detta avstår vi från att reservera oss mot utskottets ställningstaganden.
</anforandetext>
<intressent_id>0157062733618</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01FiU29</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-03-09 21:44:06</systemdatum>
<systemnyckel>276539</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0969/#anf16</protokoll_url_www>
</anforande>
