2447677 GY0969 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:69 Onsdagen den 9 mars 2010/11 69 2011-03-09 00:00:00 Offentlig upphandling föredragning av utskottsärende med eventuell debatt CA05504A-F8B8-42DB-ABB3-BE8497A550EC 11 ANN-CHARLOTTE HAMMAR JOHNSSON (M) M Fru talman! När vi behandlar detta betänkande och motioner inom området offentlig upphandling pågår en massa aktiviteter på våra myndigheter och i kommuner, landsting och regioner. Tiotusentals upphandlande myndigheter och enheter runt om i Sverige köper varor och tjänster till ett värde som uppskattas till mellan 450 och 535 miljarder kronor per år. Det är, precis som Marie Nordén har talat om för oss, mycket pengar som ska omsättas till goda investeringar i produkter och tjänster för att våra invånare ska få så bra utdelning som möjligt på de skattekronor som kommit in. Bland de motioner som skrivits och sammanställts i detta betänkande finns det krav på svenska produkter och svenska tjänster. Enligt upphandlingens grunder är detta inte tillåtet. Det gäller därför att veta vad man gör när man gör en offentlig upphandling. Det finns fem principer i all offentlig upphandling. Det är följande: Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst på grund av nationalitet. Det finns fler exempel. Sedan har vi principen om likabehandling som innebär att alla leverantörer ska behandlas lika och ges lika förutsättningar. Alla måste exempelvis få samma information vid samma tillfälle. Den tredje principen gäller ömsesidigt erkännande som innebär att intyg och certifikat som ska utfärdas av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i alla andra EU- och EES-länder. Den fjärde principen är proportionalitetsprincipen som innebär att kraven på leverantören och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. Den femte principen gäller transparens och innebär att den upphandlande myndigheten har en skyldighet att skapa öppenhet genom att lämna information om upphandlingen och hur den kommer att genomföras. I grunden är detta mycket bra för vårt land, även om vi kan känna att vi vill stödja den egna verksamheten, kanske speciellt i kristider. Det är en långsiktig förlust för ett land att driva protektionism. Vi i Sverige har en affärsidé som går ut på att vi är ett litet och bra land för god kvalitet som ska exportera våra produkter och tjänster. Det som behöver ske är att de som upphandlar blir duktiga på att precisera vad de vill köpa - användning, funktion och kvalitet. I mina möten och på seminarier om offentlig upphandling och i diskussion med såväl upphandlare som anbudsgivare återkommer ständigt kunskap och förståelse för att kunna göra en bra affär. Alla säger att vi behöver ha duktiga upphandlare, och då är det där som vi ska lägga krutet. Det pågår för tillfället en stor utredning som regeringen har tillsatt och som ska göra en stor inventering i hela Sverige i samtal med upphandlare runt om i vårt avlånga land. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lämnat särskilda yttranden med anledning av detta. De skriver att de har åsikter i frågorna men att de väljer att avvakta denna utredning. Det gläder mig att vi delar denna syn. Det vore olyckligt att förekomma den utredning som nu pågår med skall-krav i stället för bör-krav som nyligen införts och som knappt har börjat verka. Så sent som i det slutbetänkande, SOU 2006:28, som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hänvisar till rekommenderar man införande av bör-krav. Sedan dess har en del vatten runnit under broarna och positioner har flyttats fram inte bara när det gäller bör-krav utan när det gäller hela samhället. Utredningen som ska vara klar sommaren 2012 ska då ha samlat in ett stort underlag om hur offentlig upphandling tillämpas ute i våra kommuner och lansting och vad de ser för hinder och möjligheter. Jag tror att vi kommer att få veta att ambitionen är hög men att det krävs kunskapsspridning inom organisationer om hur affärer låter sig göras och de möjligheter som finns. Då ställs det också stora krav på de befattningar som ska utföra offentlig upphandling. Hur mycket som redan görs och vilka eventuella åtgärder som kommer att behöva göras återstår att se. Fru talman! Det kan lätt glömmas bort att mycket i dag är tillåtet. Många gånger är det i underlagen som det görs fel när man ska upphandla varor och tjänster. Anbudsställaren vill uppnå en viss kvalitet men i stället ställs krav som begränsar, vilket gör att en god tanke leder till en dom i stället. Här finns det mer att göra. Som jag tidigare nämnt ska alla krav som ställs i en upphandling vara möjliga att kontrollera. Det går i dag att ställa såväl miljökrav som andra krav, men det blir fel då upphandlare använder sig av ett utvärderingskriterium som de varken tänkt på eller haft möjlighet att kontrollera. Därför är det oerhört viktigt att inte bara ställa krav utan att ställa rätt krav. Ett krav som den upphandlande myndigheten inte avser eller kan kontrollera kommer att strida mot likabehandlingsprincipen eftersom det inte är förenligt med öppenhet och ett objektivt upphandlingsförfarande. Vilka villkor som får ställas måste avgöras i varje enskilt fall beroende på vad avsikten med upphandlingen är. Det som självklart också är viktigt är att man gör en ordentlig uppföljning i fråga om det som man köper. Det har framförts krav på kollektivavtal och goda villkor för företag, och det är bra. Men jag ser också en annan utveckling som jag inte önskar, och det är att man försämrar för småföretagandet. I dag är det kvinnliga företagandet 10 procent större än 2006. Det är fortfarande en lång bit kvar. Endast 25 procent av landets företagare är kvinnor, och vi vill se många fler. Dessa företagare och många med dem är potentiella säljare till den politiskt styrda organisationen som lyder under offentlig upphandling. När jag då läser motioner som pekar just i riktning mot att det ska vara lättare för småföretagare att medverka vid upphandling förvånas jag över krav på kollektivavtal. I förlängningen stoppar ni därmed alla småföretag, enskilda och familjeföretag från att medverka till att sälja produkter och tjänster till kommuner, myndigheter och regioner. Jag är inte heller beredd att överpröva domar. Kunskap om att ställa rätt frågor vid upphandling och att följa upp de affärer som görs kvalitetsmässigt är för mig ett långt mycket bättre sätt att påverka. I detta betänkande behandlas 34 motioner med den behjärtansvärda ambitionen att uppnå ännu högre mål på olika områden med hjälp av offentlig upphandling. Det gäller dock att inte glömma bort att avsikten och syftet med offentlig upphandling är att säkerställa att upphandlande myndigheter på bästa sätt använder de offentliga medel som finansierar upphandlingar genom att dra nytta av konkurrensen på olika områden. Här har Sverige och svenska företag stora potentialer. Därför är det oerhört viktigt att vi på alla sätt bidrar till att göra den bästa offentliga upphandlingen som finns att göra i stället för att begränsa densamma. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga motioner. 0810201628512 GY01FiU29 N 2011-03-09 21:44:06 276534 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0969/#anf11