<anforande>
<dok_hangar_id>2446555</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0966</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:66 Torsdagen den 3 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>66</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Naturresursfrågor och vattenrätt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>84B94C86-C3B2-4D18-87F3-ABBCFA0C38B8</anforande_id>
<anforande_nummer>137</anforande_nummer>
<talare>EVA BENGTSON SKOGSBERG (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag är övertygad om att alla här i kammaren - även om det inte är så många kvar - vill värna och vakta vår svenska natur, vare sig det handlar om att motverka skadeverkningar för fiske, att skydda våra stränder eller att verka för att ändra lagar och regler för vattendomar. Värnandet av naturen är något som angår oss alla och berör oss alla.
Vi behandlar nu betänkandet 
Naturresursfrågor och vattenrätt
. Den första delen i detta motionsbetänkande handlar om åtgärder till förmån för fiske.
Det är problem med fiskens vandring i de reglerade vattendragen. Kan fisken skadas är den som bedriver vattenverksamhet skyldig att vidta och underhålla behövliga anordningar för fiskens framkomst och fiskets bestånd. Detta sker inte vid våra äldre vattenkraftverk då de bedrivs enligt tillstånd från en föråldrad lagstiftning, vilket leder till att riksdagens mål om fiskvägar vid kraftverken inte kan komma till stånd.
Våren 2006 gav riksdagen ett tillkännagivande till dåvarande regering. Då gällde det att utreda förutsättningarna för att ändra regelverket så att regleringsföretagen kunde åläggas att anlägga laxtrappor eller liknande i alla reglerade vattendrag. Detta ledde till att regeringen gav Miljöprocessutredningen ett tilläggsdirektiv med uppdrag att utreda behovet.
Det har nu gått fem år, och en återkoppling till riksdagen om vilka åtgärder som vidtagits för att underlätta fiskens vandring och vad som planeras för framtiden är önskvärd. Ja, det är angeläget med en återkoppling i ärendet snarast. Det är även viktigt att understryka att den redovisningen bör gälla vandringsfisk generellt och inte endast laxen, som i tidigare tillkännagivande.
EG-lagstiftningen har också betydelse i sammanhanget, och enligt rådets förordning ska nationella planer tas fram med åtgärder för fiske och vandringsvägar.
Andra delen av betänkandet berör åtgärder mot stranderosionen, som blir ett allt större problem. Som vi hörde här tidigare är det inte bara kring kusterna utan även vid sjöar och dalälvar. Statens geotekniska institut har ett samordningsansvar för stranderosion i Sverige, och i detta ansvar ligger bland annat att utveckla kunskapen inom området och att samordna olika aktörers intresse. Resultatet av arbetet ska göras allmänt tillgängligt för bland annat myndigheter och kommuner.
Motionerna avstyrks av utskottet i väntan på resultat av pågående arbete. Hos Statens geotekniska institut pågår också olika forskningsprojekt. Med den nya plan- och bygglagen har kommunerna möjlighet att i detaljplaner ställa krav på skyddsåtgärder för att motverka bland annat översvämning och erosion.
Då det gäller jordbruksmark finns inte stöd i Miljöprocessutredningen för att denna ska omfattas av riksintresse. Det innebär dock inte att det saknas skydd eller att det inte behöver förstärkas. Tvärtom - enligt nya plan- och bygglagen får jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Kommuner och länsstyrelse har i dag ett uppdrag att i översiktsplaner se till att jordbruksmark skyddas mot exploatering. Även om det önskades från statligt håll är det ändå kommuner och landsting som är närmast den berörda marken och borde se till att människorna i närområdet tryggas. Nu när det talas så mycket om närodlade produkter är detta extra viktigt. Vi behöver bli bättre på att följa upp och se till att bedömningarna som görs på kommunal och regional nivå ligger i linje med detta.
Slutligen har utskottet även avstyrkt en motion om att ge Järvafältet status som nationalstadspark. I Sverige finns i dag endast ett exempel på en park av denna typ. Behovet av grönområden finns förvisso, men det förtydligas i den nya plan- och bygglagen. Även här anser utskottet att kommuner och länsstyrelse i dag har möjlighet att ta initiativ till att skydda dessa gröna områden som ligger i eller i närheten av storstäder.
Herr talman! Jag avslutar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
</anforandetext>
<intressent_id>0472335069513</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01CU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-03-04 06:59:39</systemdatum>
<systemnyckel>276438</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0966/#anf137</protokoll_url_www>
</anforande>
