2446555 GY0966 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:66 Torsdagen den 3 mars 2010/11 66 2011-03-03 00:00:00 (forts. från 10 §) Klimatpolitik m.m. (forts. MJU12) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 25F94212-0380-4C25-81B9-6F1FAFEF9C23 111 ANITA BRODÉN (FP) FP Fru talman! Vi har i den här kammaren diskuterat klimatfrågan åtskilliga gånger. Det är en överlevnadsfråga som kräver globala överenskommelser, nationella insatser och ett helhetsgrepp där vi behöver se miljöfrågan, energifrågan och klimatfrågan i ett sammanhang. Folkpartiet har under ett stort antal år tagit upp kampen för naturen och den biologiska mångfalden. Det är därför oerhört glädjande att alliansregeringen kunde bidra till det stora genombrottet vid mötet i Nagoya, Japan. Det är ett genombrott som bland annat innebär ett ökat skydd för mark och vatten och för de fattigaste ländernas tillgång till genetiska resurser. Här är oppositionen ganska tyst. Under förra mandatperioden slöt alliansregeringen en energiöverenskommelse, som Lars Hjälmered har nämnt. Den är uppbyggd på fyra ben: kärnkraft, förnybar energi, vattenkraft och energieffektivitet. Med stor enighet om de största forskningsinsatserna någonsin, stimulansåtgärder för grön teknik, kommer en mångfald av förnybar energi att bli verkliga alternativ. Den allra väsentligaste utgångspunkten, fru talman, i klimatarbetet är åtgärder som hindrar en medeltemperaturökning på 2 grader, i enlighet med IPCC. Det har varit den svenska utgångspunkten. Detta fastslogs i Cancún, men dessutom fastslogs att om forskningen så säger är man beredd att tillsammans skärpa kravet till 1,5 grader. Det var en tydlig framgång i Cancún, och det var också en tydlig framgång för det svenska ordförandeskapet i den arbetsgrupp som lade fram förslagen. Det är inte något myrsteg, som Socialdemokraterna säger. Det är här var ett gigantiskt steg framåt. Vad gäller utsläppsmålet har Sverige beslutat att till 2050 inte ha några nettoutsläpp alls. Till 2020 finns ett etappmål att minska växthusgasutsläppen med 40 procent jämfört med 1990. Det gäller för verksamheter som inte omfattas av EU:s handelssystem, till exempel inrikes transporter, jordbruk och avfall. Det innebär totalt en minskning på 20 miljoner ton växthusgaser. Av den minskningen sker en tredjedel i andra länder. Det är något som också har varit uppe i eftermiddag. Fru talman! Vi har hört en del om Riksrevisionens olika rapporter. Jag tänkte kommentera något om det. Riksrevisionen har granskat - vi har läst om det i dag - skattebefrielse på biodrivmedel. Där har man pekat på att det är ett trubbigt och dyrt styrmedel. Det är viktigt att vi analyserar granskningen och tar till oss av kritiken i regeringens fortsatta satsning på forskning och utveckling och i det pågående arbetet med att på rätt sätt prioritera det mest effektiva alternativet samt i arbetet med att ta fram en skarpare miljöbilsdefinition. Granskningen stärker dessutom, fru talman, uppfattningen att den socialdemokratiskt ledda regeringens ensidiga satsning på etanol inte var rätt inriktning. Det är något som jag vill minnas att också Vänsterpartiet tillsammans med Alliansen protesterade mot. En central del i Kyotoprotokollet och som var avgörande för att flera länder skulle ratificera protokollet var möjligheten till handel med utsläppsrätter och att använda flexibla mekanismer. CDM, Clean Development Mechanism, satsning på ren utveckling i andra länder, är exempelvis, precis som vi har hört här, solelsprojekt, biogasprojekt, vind- och deponigasprojekt eller vattenrening med hjälp av solenergi. CDM är dock, ska vi villigt erkänna, ett system som har barnsjukdomar. Men att spola ut barnet med badvattnet vore vanvettigt. I stället måste det utvecklas för att möjliggöra ny grön teknik för insatser där varje enskild krona nyttjas på ett effektivt sätt. Därför driver vi på reformarbetet. Det är viktigt att en väl fungerande FN-kontroll säkerställer att insatserna inte hade kommit till stånd om inte CDM-projektet hade startats. Enligt regelverket är detta också ett krav - additionalitetskravet. Men vi ska vara så pass ärliga att vi kan medge att det inte alltid är så enkelt, för ibland bygger det på hypotetiska utsläppsminskningar. Därför är reformarbetet så oerhört viktigt. Fru talman! Jag har med intresse tagit del av Riksrevisionens rapport Klimatinsatser utomlands där statens köp av utsläppskrediter från andra länder mellan 2002 och 2010 granskas. Det är alltså olika regeringars tidsintervall. Revisionen pekar på en otydlighet kring utsläppsmål fram till 2020 men också på att inköp av krediter inte genomförs tillräckligt effektivt och transparent. Detta måste vi givetvis ta på största allvar. Riksrevisionen pekar också på den förbättring som nu skett från Energimyndighetens sida och de konkreta rekommendationerna om ökad transparens och hur man exempelvis undviker korruptionsrisker och landrisker i val av projekt. Man skriver bland annat följande: "CDM är trots många osäkerheter ett etablerat och utbrett sätt att minska utsläppen. Fram till den 15 december 2010 har 2 609 CDM-projekt registrerats av FN:s kontrollorgan, CDM-styrelsen. Projekten förväntas minska utsläppen med 1,9 miljarder ton till och med 2012. Vid det senaste klimatmötet i Cancún var alla länder förutom Bolivia överens om att CDM ska fortsätta efter 2012." Från 2009 har vårt nationella anslag för klimatinsatser i andra länder stigit från 50 till 280 miljoner kronor per år. Det pågår i dagsläget ett fyrtiotal nationella projekt där Sverige är involverade eller projekt där vi är involverade i andra länder. Investeringar i miljövänlig teknik minskar, har man beräknat, under en sjuårsperiod utsläpp med mellan 100 000 och 600 000 ton CO2-ekvivalenter växthusgasutsläpp per projekt. Med en utveckling av de flexibla mekanismerna, förbättrad uppstyrning, återrapportering, effektivitet och transparens kommer utsläppskrediterna att vara ett centralt och värdefullt styrmedel för att nå 2020-målet. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga andra yrkanden. (Applåder) 0977824845202 GY01MJU12 N 2011-03-04 06:59:39 276412 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0966/#anf111