2446299 GY0965 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:65 Onsdagen den 2 mars 2010/11 65 2011-03-02 00:00:00 Begäran om skrivelse från regeringen inför EU:s vårtoppmöte föredragning av utskottsärende med eventuell debatt F5283CC9-0E6F-4DE3-B78B-0CA7960068D3 53 ANNA KINBERG BATRA (M) M Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservationen och jag ska återkomma till varför. I går presenterade Statistiska centralbyrån siffror för den svenska ekonomin för fjärde kvartalet förra året. Det var nya rekord som uppmättes på 7,3 procent. Även på årsbasis ser det ut som att den svenska tillväxten är stark och slår de prognoser vi hade i budgetpropositionen för förra året. Samtidigt bedömer EU-kommissionen att tillväxten i EU-området i snitt blir under 2 procent i år och i eurozonen närmare 1 ½ procent. Sverige har stabila och välskötta statsfinanser men är omgiven av ganska mycket europeisk oro. Det skulle behöva hända betydligt mer för att få fart på konkurrenskraften i Europa i en värld där Kina och Indien utmanar oss på allvar. OECD-chefen Gurria som nyligen var i Stockholm beskrev Sverige som en välskött ö i oroliga vatten. Utan att dra den metaforen för långt kan man konstatera att i detta vatten bubblar det ganska mycket. Det kommer vågor av nya förslag. Men det är fortfarande för lite substantiellt innehåll i form av bättre ekonomi i de berörda länderna. Det är viktigt att Europas länder tar sitt ansvar och får ordning och reda i sina respektive statsfinanser för att vår gemensamma ekonomi ska vara stark. Det finns det bred samsyn om i varje fall på papperet. I den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten ingår att hålla ordning på sina respektive länders ekonomier samtidigt som man river hinder mot varandra och att man inte utsätta sig eller sin omgivning för alltför stora överskott. I praktiken ser vi däremot signaler som ger större anledning till oro. Vi ser exempel på hur flera länder hellre lanserar nya regler än att följa dem som finns. Det syns till exempel på att Sverige är ett av väldigt få länder som klarar underskottskraven. Det syns på att det kommer diverse presskonferenser och utspel. Det gäller till exempel initiativet till en så kallad konkurrenskraftspakt som kom häromveckan. Nu närmar sig det så kallade vårtoppmötet den 24 och 25 mars. Det är en årlig övning där stats- och regeringscheferna diskuterar jobben och ekonomin. Inför det möts även finansministrarna. Det kommer säkert att tas ytterligare olika initiativ. Det pågår konsultationer. Det diskuteras ett möjligt toppmöte för euroländer. Men hittills har vi inte sett andra konkreta förslag än de från EU-kommissionen som vi jobbar med redan nu och förankrar i Sveriges riksdag bland annat i diskussioner med finansministern i finansutskottet. Än så länge finns det inte så mycket annat konkret och därför inte så många möjligheter att ta ställning till någonting annat konkret. Men det finns anledning att kritisera att sådana viktiga frågor kastas fram på presskonferenser med mycket kort varsel såsom skedde inför det senaste toppmötet med stats- och regeringschefer. Det har både finansministern och statsministern redogjort för bland annat här i riksdagens kammare. Det är olyckligt med toppmöten där bara hälften får vara med. Under franskt ordförandeskapet hösten 2008 togs initiativ till eurozontoppmöten. Det var vi kritiska till då och har anledning att vara eftersom EU är ett samarbete mellan 27 länder som påverkar varandra och har regler för hur sådana beslut fattas. Vi kan inte hindra andra länder träffa varandra i vilken konstellation som helst eller tyskar, fransmän och andra från att ta olika initiativ. Men för ett medelstort land som vårt är det viktigt att EU fungerar inom de regler som finns för de 27 medlemmar som är med. Det är också så vi får inflytande för väl kända och väl förankrade svenska positioner i sak. Det är viktigt att Sveriges riksdag även fortsättningsvis fattar beslut om svensk finans- och skattepolitik. Det ska knappast behöva påpekas i denna kammare. Det gäller även hur välfärds- och trygghetssystem är utformade. Det finns det nog många nationella parlamentariker lite runt om i EU som vill markera. Det är också väldigt viktigt och förtjänar att påpekas att den svenska modellen och arbetsmarknadens parters roll för lönebildningen fortfarande måste respekteras. Även här finns en bred enighet. Det gäller till exempel när finansutskottet behandlade sitt utlåtande om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken. Där var sex partier överens om vikten av bland annat stabila finanspolitiska ramverk på både nationell nivå och EU-nivå. Nu diskuteras på basis av kommissionens förslag omfattande förstärkningar av den ekonomiska styrningen i EU- och euroområdet. Det kan vara relevant att göra sådana efter den kris vi har gått igenom. Detta sker också genom de rättsakter som är delar i dessa paket. Det diskuteras också enligt de metoder vi har brett i Sveriges riksdag och förankras djupt och till och med över blockgränserna. Det är svårt att se hur ett möjligt nytt initiativ från en presskonferens går ihop med det viktiga arbete som nu bedrivs inom EU på bred front på basis av kommissionens förslag. Jag kan gärna påpeka att vi nu befinner oss i ganska händelserika veckor inte bara ekonomiskt utan även politiskt och ekonomisk-politiskt. Finansministerrådet den 14 och 15 mars har alltid en viktig roll inför vårtoppmötet men kommer att ha en särskilt viktig roll nu. Då kan det också ha varit ett särskilt möte med eurozonens länder vad vi än tycker om den saken. Mot den bakgrunden har vi beslutat att kalla finansministern till utskottet den 17 mars för överläggningar om den ekonomiska politiken inför vårtoppmötet. Herr talman! Så här långt är vi överens om de flesta steg i den kris vi nu upplevt, i varje fall väldigt brett. I Sverige har det under de år som vi varit medlemmar i EU och även under de senaste årens extrema omständigheter rått bred politisk samsyn i kammaren, i finansutskottet och i riksdagens EU-nämnd om hur den kritiska ekonomisk-politiska situationen måste hanteras. Det är bra och viktigt. Jag är mycket mån om att behålla den breda förankringen även framöver. Det gäller inte minst för att vår gemensamma syn som vi delar i sak ska få maximalt genomslag inom EU-systemet. I de flesta av de beslut som har fattats i de steg som har tagits har majoriteten bestått av sex partier, det vill säga över blockgränserna, inklusive både Socialdemokraterna och Miljöpartiet. När det till exempel förra året testades förslag om att låta kommissionen förhandspröva nationella budgetar reagerade många nationella parlament och däribland det svenska. Det var riksdagens finansutskott som sade ifrån mycket skarpt enligt Lissabonfördragets regler för subsidiaritetsprövning. Det gav eko både i andra länder och i kommissionen och ska så göra. Sådant är väldigt viktigt. Jag märkte som ordförande för riksdagens EU-nämnd förra mandatperioden också i kontakt med andra länder hur det svenska systemet för förankring av regeringens EU-politik tillhör de skarpare i medlemskretsen. Flera andra parlament, till exempel tyska Bundestag, har tittat på det svenska systemet och försökt efterlikna detta. En bred och djup förankring av regeringens EU-arbete är av största vikt. Så har även varit fallet om till exempel Lissabonfördraget, själva stabilitets- och tillväxtpakten och för den delen även den svenska budgetlagen, som ju är förutsättningen för att vi ska vara överens om stramheten med mera. I dessa dagar sammanställs partigruppernas svar på den så kallade EUMOT-utredningen. Även detta visar att samsynen är bred över blockgränserna om hur vi tillämpar både regeringsform och riksdagsordning för god förankring av EU-arbetet. Vi brukar kunna ha olika uppfattning om till exempel regeringsfrågan men vara brett överens om spelreglerna. Det är viktigt. Det är mot denna bakgrund som det är olyckligt att socialdemokrater, vänsterpartister, sverigedemokrater och tyvärr även miljöpartister har valt att skriva fram den majoritetstext som ligger på riksdagens bord i dag. Att bifalla den skulle nämligen innebära en nyordning och ett avsteg från de principer som vi brukar vara överens om och följa och som finns i riksdagsordning och regeringsform. Normalt åtnjuter de brett stöd. Att ta fram en skrivelse om ett förslag som inte finns och som har kommit som ett utspel från en presskonferens skulle dessutom riskera att uppfattas som att Sveriges riksdag och regering bekräftar detta inspel och ger det officiell status. Det vore olyckligt, och det skulle riskera att skapa oreda och att påverka EU i en riktning som vi är överens om att EU inte ska gå i. Därför hoppas jag, och yrkar på, att kammaren i eftermiddag röstar nej till förslaget betänkandet och i stället bifaller reservationen. 012053331219 GY01FiU45 N 2011-03-03 05:01:42 276154 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0965/#anf53