<anforande>
<dok_hangar_id>2446299</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0965</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:65 Onsdagen den 2 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>65</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Globalisering och internationellt ekonomiskt samarbete</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5E5DA054-8A52-40B0-9D75-81BD5F6DC2FF</anforande_id>
<anforande_nummer>189</anforande_nummer>
<talare>TOMMY WAIDELICH (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Detta betänkande handlar om globalisering. Det är ett betänkande där många av de motioner som har väckts under den allmänna motionstiden behandlas. 
Vi socialdemokrater har också motionerat i flera delar. Det rör globaliseringen som möjlighet, handelspolitiken men även insatser för att bekämpa fattigdom och annat. 
Man kan säga att globaliseringen har fört mycket positivt med sig. Det ser jag inte bara som svensk och som en person från ett exportberoende land. Globaliseringen har också i ett globalt perspektiv skapat ett ökat välstånd och bidragit till att fattigdomen har minskat för flera hundra miljoner människor. Med globaliseringen har också kraven på demokrati, mänskliga rättigheter och social trygghet ökat runt om i världen. Det ser vi inte minst nu i Nordafrika när den unga Internetgenerationen kräver samma rättigheter som anses självklara i andra delar av världen. 
På så sätt har globaliseringen inte bara bidragit till ökad handel och ökat välstånd utan även till demokrati.
Samtidigt finns det också en oro för globaliseringen och dess effekter. Det handlar inte minst om omställningen från den gamla till den nya ekonomin och om den konkurrens som finns mellan rika och fattiga länder men också mellan låglöneländer där man spelar ut låglöneländerna mot varandra. Då är det viktigt att inte bara utforma handelspolitiken på ett riktigt och rättvist sätt så att den ökade frihandeln, som är mycket positiv, inte leder till social dumpning och till att man spelar ut länder mot varandra, utan man behöver också se till att företagen tar ett större ansvar för bra och rättvisa arbetsvillkor. Inom ramen för FN, OECD, ILO, Världsbanken och andra organisationer finns det möjligheter att driva fram regler om företags ansvar för arbetsvillkor och en bättre miljö.
Det handlar också om det som vi socialdemokrater brukar prata om, nämligen den klassiska välfärdspolitiken på hemmaplan. Det handlar om att bygga broar från det gamla till det nya. Den dagen du är arbetslös ska du veta att det finns en generös a-kassa så att du slipper lämna hus och hem. Det ska finnas insatser så att du kan utbilda dig för det nya och ta den här kursen som krävs för att ta det nya jobbet. Att bygga broar från det gamla till det nya är också en del av att möta globaliseringen. Det är sådant som man kan göra på nationell nivå.
På det globala planet finns det möjligheter att jobba med regler inom de här olika internationella organisationerna. De kan också användas för att möta många av de andra svårigheter som vi har sett som en del av globaliseringen under den senaste tiden. Jag tänker inte minst på den senaste finanskrisen. Det har funnits exempel på excesser, bristande regelverk och girighet som har drivit fram ett extremt risktagande som vi nu betalar notan för inte bara i form av arbetslöshet runt om i världen utan också i form av den så kallade skuldkrisen. Mycket av det som har hänt inom den finansiella sektorn har nu lyfts över på skattebetalarna. Vi ser att den här skuldkrisen dyker upp i flera olika länder, inte minst här i Europa.
Vi tror att det finns mer att göra. Det har gjorts en del i finanskrisens efterdyningar för att reformera de internationella finansiella institutionerna. Vi tror att det kan göras mer. Vi tror att demokrati och mänskliga rättigheter i högre grad bör vara förknippade med organisationernas utlåning. Det är en del i att möta den övergripande utmaningen med globalisering, handel och rättvisa villkor. Vi tror också att en annan del av reformarbetet när det gäller de här institutionerna, nämligen den del där man möter finansiell oro och ytterligare kriser som kan dyka upp i framtiden, är just att få en ökad koppling mellan IMF, Världsbanken och FN-systemet. Vi tror att FN bör kunna fatta beslut som även de finansiella organisationerna måste rätta sig efter. En idé som vi tycker är värd att lyfta fram för diskussion är att omvandla det ekonomiska och sociala rådet till ett handlingskraftigt råd för mänsklig utveckling.
Detta är några av de saker vi för fram i våra reservationer. På det hela taget tror vi på globaliseringen och frihandeln, men det måste ske med sjysta villkor. Det måste ske på ett sådant sätt att vi inte spelar ut länder mot varandra och så att vi inte spelar ut löntagare i olika länder mot varandra. Det krävs reformer för att möta ytterligare risker för finansiella kriser. De reformerna kan genomföras på en global nivå där inte minst de internationella finansiella institutionerna är viktiga spelare.
Med de orden yrkar jag bifall till reservation nr 2.
</anforandetext>
<intressent_id>0135730306412</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01UU13</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-03-03 05:01:42</systemdatum>
<systemnyckel>276290</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0965/#anf189</protokoll_url_www>
</anforande>
