<anforande>
<dok_hangar_id>2446299</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0965</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:65 Onsdagen den 2 mars</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>65</dok_nummer>
<dok_datum>2011-03-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>63074A10-9C73-428F-8E94-FFD25418943B</anforande_id>
<anforande_nummer>110</anforande_nummer>
<talare>JÖRGEN ANDERSSON (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Låt mig först säga att samhällets fundament byggs av väl fungerande institutioner. Lag och ordning, tydliga regler och transparens är nyckelord för ett vitalt samhälle. Inte minst gäller detta de ekonomiska systemen. Det är viktigt att det finns ett stort mått av ansvarstagande från alla parter på marknaden. Det måste också gälla den finansiella marknaden.
De senaste åren har vi haft olika anledningar att fundera över en del obalanser och missförhållanden på finansmarknaden. Just därför har flera utredningar påbörjats. En rad förändringar har skett, och fler är att vänta.
Med detta sagt vill jag övergå till finansutskottets betänkande FiU31 som handlar om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. I betänkandet har 15 motioner behandlats. Dessa rör bland annat olika aspekter på betalningsanmärkningar, konkurrens på bankmarknaden samt bankernas och försäkringsbolagens policy och verksamhet.
Fru talman! Låt mig kommentera några av de reservationer som föreligger och varför utskottet har avslagit dessa yrkanden.
Företag som har blivit föremål för så kallade bluffakturor är givetvis ett problem. Självfallet är det här ett gissel som ofta drabbar företag med redan små marginaler mest. Det är de som dagligen kämpar och ligger i för att få sitt lilla företag att gå runt. Det är de som inte har tid eller ork att driva långa rättsprocesser. Det är dessa företag som får ta den hårdaste smällen, många gånger helt i onödan.
Bortsett från den lagändring från 2008 där möjligheten nu finns att rätta till felaktigheter som har uppstått hos Kronofogdemyndigheten ska ingen behöva hamna i detta läge över huvud taget, särskilt inte om man aldrig har ingått något avtal. Det finns helt enkelt inte stöd för blufföretagen att driva en sådan fordran.
Det är också relevant i sammanhanget att nämna de förändringar som har skett i kreditupplysningslagen när det gäller utlämning av uppgifter via Internet. Även här ser vi till att förebygga och underlätta för företagaren att kontrollera fakturor som man inte känner igen.
När det gäller de lokala bankerna och egenkapitalbevis vill jag understryka vikten av mångfald och konkurrens generellt sett. Det gäller naturligtvis också inom banksektorn.
Utskottet ser den viktiga funktion sparbankerna fyller på marknaden och är positivt till att fler banker startas. När det gäller egenkapitalbevis pågår en utredning som förväntas vara klar i närtid.
Jag vill inte föregå denna och vill därför avvakta att kommentera just den delen.
När det gäller vilken betydelse en betalningsanmärkning har för premiesättning hos försäkringsbolagen kan konstateras att olika principer och kriterier tillämpas hos olika försäkringsbolag. Deras förfaringssätt har både Konsumentombudsmannen och Finansinspektionen bedömt vara förenligt med gällande lagstiftning. Jag vill påpeka att nuvarande lagstiftning syftar till att åstadkomma en sund konkurrens och att det finns ett relativt stort utbud av försäkringsbolag på marknaden. I grund och botten måste vi lita på människors förmåga att välja en lösning som passar den enskilde bäst.
När det gäller ensidig uppsägning av krediter kan konstateras att Finansinspektionen inte funnit några brister på det aktuella området i sin rapport med namnet 
Konsumentskyddet på finansmarknaden
.
Fru talman! Detta är i korthet motiveringar utskottet gör, och jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, men låt mig göra några egna personliga reflexioner i ämnet.
Det som återkommer i många av dessa frågor är betydelsen av en större mångfald och en bättre konkurrens. En annan sak som är tydlig är den beröringsskräck som finns när det gäller betalningsanmärkningar och ekonomiska problem.
En betalningsanmärkning innebär ofta en så stor katastrof, vad den än kan tänkas bero på, att tillvaron totalt kan rämna för den som drabbas. I vissa fall kan det vara helt utan egen förskyllan, att man till exempel blir utsatt för ren bedrägeriverksamhet. En betalningsanmärkning drabbar alla lika vad orsaken än må vara. Jag vill betona vikten av att alltid se till återbetalningsförmågan och möjligheten att fullfölja ingångna avtal. Ibland överskuggas detta av tidigare eventuella tillkortakommanden.
Den tillsyn och transparens systemet ska tillhandahålla för en säkrare och mer gynnsam ekonomisk aktivitet får inte riskera att i stället hämma ekonomisk utveckling. Lösningen är dock inte att försöka dölja eller finna särlösningar. Lösningen måste i stället vara en större mångfald och mer konkurrens, och i det stycket är jag övertygad om att exempelvis de lokala sparbankerna fyller en viktig funktion. Det är i den lilla världen vi finner de stora och verklighetsförankrade lösningarna.
Större öppenhet och god konkurrens gynnar oss alla.
</anforandetext>
<intressent_id>0859721748313</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01FiU31</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-03-03 05:01:42</systemdatum>
<systemnyckel>276211</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0965/#anf110</protokoll_url_www>
</anforande>
