<anforande>
<dok_hangar_id>2442944</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0960</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:60 Onsdagen den 16 februari</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>60</dok_nummer>
<dok_datum>2011-02-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>På väg mot en inre marknadsakt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>386081D2-E6B4-4FBD-AFDC-28D910663155</anforande_id>
<anforande_nummer>120</anforande_nummer>
<talare>ERIK A ERIKSSON (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill ta till orda angående utskottets behandling av det här meddelandet från EU. Låt mig först säga till kammarens ledamöter och till övriga åhörare att jag tycker att det är bra att här finns någon slags självinsikt i att tingens ordning inte alltid är perfekt. Jag tycker att vi ska ta emot detta och se det som ett bra och nyttigt arbete för oss för att komma vidare.
Det är inte så att det är alldeles enkelt för företagare i dag att befinna sig på den inre marknaden eller på någon marknad alls. I Sverige har Centerpartiet och alliansregeringen jobbat intensivt för att förenkla för småföretagare och se till att det blir lättare att starta företag och lättare för kvinnor att starta och driva företag. Det ska bli lättare för människor att se en utveckling i att kanske gå från en anställning till att bli företagare. Jag kan rent generellt bara bejaka den ansats som finns i det här arbetet.
Sedan kan vi fundera över vad som ska finnas med och inte finnas med. Det har flera talare berört. Det finns många områden som vi skulle behöva reformera inom EU. Jordbruksområdet har nämnts. Fiskeriområdet har också nämnts. Men det är ju parallella arbeten som sker inom respektive delar i kommissionen. Det gäller ju, som tidigare talare har nämnt, att Sverige är aktivt. Just i det här arbetet ligger inte de delarna med. Det kanske man kan beklaga, men samtidigt tror jag att det är bra att vi inte bryter den tidsplan som finns för till exempel jordbrukspolitiken, CAP 2013, utan den får ha sin särskilda ordning.
Att vi arbetar för en hållbar tillväxt tycker jag är helt centralt. Då kan man säga att det är väldigt tydligt att klimatarbetet också finns på ett parallellt spår. Det är inte så att det har lagts ned därför att det inte omskrivs med varje bokstav eller återges totalt, utan det arbetet finns ändå parallellt. Där har Sverige tagit en tydlig tätposition och driver på förändringsarbetet.
När vi då ser att Sverige har en stor fördel, med bland annat en stor andel hållbar odling av biomassa som ger oss ett starkt försprång, ger inte det oss rätten att tala om för andra exakt hur det ska vara i andra länder. Men vi har alltså möjlighet att gå in i det arbetet med ett litet försprång.
Jag ska inte bli långrandig, fru talman, jag är inte särskilt lång totalt sett. Låt mig bara trycka på exportberoendet. Sverige är ett mycket exportberoende land. Vi skulle stå oss väldigt slätt om vi inte hade former för att kunna fortsätta exportera de varor och kommande tjänster som faktiskt ökar inom tjänstesektorn. Därför är det viktigt att vara rädd om de instrument som finns. Jag kommer själv från ett mycket exportberoende län. Vi har flera sådana i Sverige som skulle vara nästan ingenting utan exporten och handeln. Därför är det viktigt att det här arbetet fortsätter.
Jag tror inte att det arbete som vi har på vårt bord i dag avgör framtiden totalt sett. Det är ständiga förändringar, ständiga diskussioner som måste föras varje dag i samtliga EU-länders parlament men också tillsammans med näringar och andra aktörer. Därför vill jag bara nämna att det har förekommit ett remissarbete som har varit viktigt. Det tycker jag är andan av ett öppet samhälle som Sverige har, där vi är vana vid öppenhet, och ett öppet arbete där vi har valt att ha en remissrunda. För oss är det helt naturligt, i andra länder kanske det är någonting alldeles nytt. Hållbar tillväxt är ju till för att vi ska kunna få arbetstillfällen även i framtiden och ha råd med ett välstånd som vi har vant oss vid. Det är här som arbetstillfällena kommer in.
De fyra friheterna måste försvaras. Protektionism skapar inte tillit. Ordet tillit finns med som ett värdeord. Protektionismen är ett allvarligt hot mot att få tillit för samarbete.
Låt mig ta ett exempel vad gäller pendling över landgränser. Vi har sett att ett grannland som inte är med i EU samarbetar med EU genom viktiga avtal. Där kan vi märka att det blir ett hinder mot en av de fyra friheterna.
Det är utomordentligt viktigt att vi slår fast att de fyra friheterna är grundläggande tillsammans med portalparagrafen om att motverka diskriminering. Det glöms lätt bort. Vi hade inte för så länge sedan uppe i riksdagens kammare, fru talman, ett annat betänkande som rörde ett diskrimineringsbrott. När vi kommer dithän ska vi veta att det är ett av de allvarligaste brotten vi kan begå gentemot gemenskapen i Europeiska unionen.
Vilka rättigheter finns? För den enskilde medborgaren finns ganska många rättigheter inom EU. Jag vill nämna proportionalitetsprincipen. Varje medborgare har rätt att få prövat om det han eller hon har blivit utsatt för står i proportion till vad som kan betraktas som rättvis behandling. Jag önskar att fler företagare kunde känna att möjligheten finns om de inte kan bedriva sin verksamhet.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i näringsutskottets utlåtande och lägga det till handlingarna.
</anforandetext>
<intressent_id>0391973624515</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU10</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-02-17 11:11:49</systemdatum>
<systemnyckel>275803</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0960/#anf120</protokoll_url_www>
</anforande>
