<anforande>
<dok_hangar_id>2441874</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0952</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:52 Onsdagen den 2 februari</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>52</dok_nummer>
<dok_datum>2011-02-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Straffrättsliga frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F82D1834-CEF0-4B0B-99B4-AFED943B4BD2</anforande_id>
<anforande_nummer>52</anforande_nummer>
<talare>CAROLINE SZYBER (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! För mig som sitter i justitieutskottet är det intressant att se vilka motioner som väcks under den allmänna motionstiden som berör mitt politikområde. Det blir nu under våren ett antal debatter, där vi delar upp de här motionerna och debatterar dem ämnesvis. I dag debatterar vi, som sagt, straffrättsliga frågor. Det är drygt 100 motionsyrkanden. Dessa rör bland annat brott, straffmätning och påföljder.
Det är flera viktiga motioner som har väckts, men är det något som är viktigt i politiken så är det att inte slå in öppna dörrar eller föregå utredningar och politiska processer.
Mina allianskolleger har lyft fram ny lagstiftning, nya åtgärder som vi har vidtagit samt utredningar som vi har tillsatt.
Jag tänkte ändå belysa några av de här motionerna särskilt. När det gäller brott mot utsatta grupper och ökad rättstrygghet för homo- och bisexuella samt transpersoner vill jag lyfta fram den kristdemokratiska motionen där det också yrkas på en utvidgad hatbrottslagstiftning. Det är en viktig fråga som har berörts av flera andra tidigare i dag.
I den diskrimineringslag som trädde i kraft den 1 januari 2009 är en av de nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck, där alla transpersoner utom transsexuella ingår. Diskriminering av transsexuella behandlas lagtekniskt under diskrimineringsgrunden "kön". Kristdemokraterna var pådrivande bakom införandet av denna nya diskrimineringsgrund då vi anser att transpersoner många gånger är utsatta för fördomar och andra människors okunskap på ett sätt som föranleder trakasserier och annat missgynnande.
Som framgår av betänkandet har utskottet redan för ett år sedan uttalat förståelse för synpunkterna men uttalat att lagstiftningen torde vara tillämplig på situationer där en person eller en grupp kränks på grund av exempelvis transsexualism. Jag ser det som viktigt att alla får ett skydd, och jag kommer att följa den här frågan framgent. Skulle det framkomma att en domstol inte gör denna tolkning, det vill säga inte inkluderar även transpersoner, kommer jag att se till att vi återkommer i frågan och verkar för en förändring.
Jag vill även belysa motionen om en civilkuragelag, en skyldighet att bistå den som är i nöd. I svensk rätt finns ingen allmän skyldighet att avvärja eller hindra brott. Det finns inte heller någon plikt att anmäla ett brott som redan har begåtts eller någon allmän skyldighet att bistå personer som befinner sig i allvarlig fara. Denna lagstiftning finns i flera andra länder, exempelvis Finland, Schweiz, Tyskland, Frankrike, Norge och Belgien.
Vi skulle vilja se ett samhälle där fler vågar ta ansvar och där alla bryr sig om varandra. Samhället måste visa att det inte är godtagbart med likgiltighet eller passivitet inför en människa i nöd. Kristdemokraterna har länge arbetat för ett införande av en utvidgad skyldighet att ingripa vid brott och vill införa en civilkuragelag. Som framgår av betänkandet pågår en utredning. Den ser vi fram emot. 
Förra veckan återrapporterade jag från en konferens om människohandel som jag var på i Paris tidigare i höstas, organiserad av PACE, Europarådets parlamentariska församling.
För att bekämpa människohandel är det av stor vikt att vi även bekämpar prostitution. Mycket tyder på att den svenska sexköpslagen från 1999 har gjort Sverige mindre attraktivt för människohandel. Men eftersom sexhandel helt eller delvis är lagligt i flera länder i Europa finns det en marknad för dem som vill sälja kvinnor. Den svenska sexköpslagen borde därför exporteras till flera EU-länder.
På konferensen blev jag förvånad när en parlamentariker från Tyskland i pausen frågade mig vad jag menade med att man inte skulle vilja sälja sin kropp frivilligt. Jag sade då: Tror du på riktigt att en 14-årig flicka frivilligt vill sälja sin kropp? Hon svarade: Ja, vissa vill förena nytta och nöje. Jag blev väldigt upprörd och sade: Skulle du tillåta din 14-åriga dotter att sälja sig själv? Hon svarade kort och gott: Men hon kommer inte från Ryssland.
Detta visar hur allvarigt det är med den syn som finns bland parlamentariker ute i Europa. Jag tror tyvärr inte att hon är ensam om att ha denna syn.
Människohandel är vår tids slaveri. Därför blir jag arg på det som sägs ute i Europa men även på att denna syn finns hos svenska parlamentariker som har väckt ett antal motioner om att de vill avskaffa sexköpslagen.
Jag är glad att människohandel var en prioriterad fråga under ordförandeskapet och att Svenska institutet har genomfört en rad olika aktiviteter för att sprida information om synen på prostitution och människohandel. Det omdebatterade svenska ställningstagandet i frågan har väckt ett enormt intresse. För första gången brottsbeläggs köparna men inte de prostituerade.
Jag träffade för några år sedan politiker från vårt systerparti och berättade om den svenska sexköpslagen, och jag är glad att Norge och flera andra länder har inspirerats av den svenska sexköpslagen och infört liknande lagar de senaste åren.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
</anforandetext>
<intressent_id>0666958447826</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01JuU8</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-02-02 18:24:24</systemdatum>
<systemnyckel>275253</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0952/#anf52</protokoll_url_www>
</anforande>
