2441874 GY0952 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:52 Onsdagen den 2 februari 2010/11 52 2011-02-02 00:00:00 Straffrättsliga frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 9E25D56A-3569-4BC3-B7FC-68C333DB5204 33 PATRICK RESLOW (M) M Herr talman! En grundläggande förutsättning för varje demokratisk stat är ett välfungerande och effektivt rättsväsen. När människans frihet hotas av brottslighet och otrygghet är det viktigt att rättsväsendet agerar med kraft och ger gott stöd åt dem som drabbats. Förutsättningarna för detta har också tydligt förbättrats under alliansregeringen. Rättsväsendet har förstärkts genom kraftiga satsningar till såväl polis som åklagare och kriminalvård. Allt fler brott utreds och klaras upp. Polisen har blivit mer synlig på gator och torg och människor upplever större trygghet i dag än för fyra år sedan. Under innevarande mandatperiod är fler reformer på området att vänta. Ambitionsnivån ska höjas och rättstryggheten stärkas ytterligare. Utgångspunkten för Alliansens rättspolitik är att brott aldrig ska löna sig. Detta förutsätter inte bara väl fungerande brottsförebyggande åtgärder, såsom samverkan mellan olika myndigheter och med ideella föreningar samt bekämpandet av arbetslöshet och utanförskap i form av upprätthållandet av arbetslinjen utan också tydliga och bestämda reaktioner på kriminella gärningar. I takt med att våldet blir grövre måste också samhället reagera i form av skärpta straff. Det får aldrig råda någon tvekan om att kriminella gärningar medför konsekvenser. Herr talman! I det nu aktuella betänkandet behandlar vi ett antal motioner från den allmänna motionstiden hösten 2010. Utskottet har tagit ställning till drygt 100 motionsyrkanden om straffrättsliga frågor av varierande innehåll, såsom narkotikabrott, sexualbrott, mängdbrott, trafikbrott, straffmätning och påföljder. Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden avslås, inte för att det inte skulle vara viktiga och intressanta frågor som lyfts fram, utan främst för att gällande regelverk redan är ändamålsenligt eller att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete på de berörda områdena. Det finns inga möjligheter att i detalj redogöra för samtliga ställningstaganden i detta anförande, men jag skulle ändå vilja säga några ord om några av de områden som lyfts fram i motionerna. Låt mig börja med frågan om påföljder. Under våren 2010 beslutade riksdagen om skärpta straff för grova våldsbrott. Det var ett led i alliansregeringens tydliga reformering av det svenska påföljdssystemet. Det var också ett sätt att hantera brottslighet som tenderar att bli allt grövre. Samhällets syn på denna typ av brottslighet måste enligt Alliansregeringen återspeglas i påföljderna. Beslutet innebar rent konkret att straffen för grova våldsbrott skärptes generellt samt att straffen för återfall i brottslighet höjdes. Det infördes också en ny brottsrubricering - synnerligen grov misshandel - med påföljden fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vidare skärptes minimistraffen för grov utpressning och grovt vållande till annans död från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter gavs ett ökat genomslag vid straffvärdesbedömningen av brott i allmänhet. En sådan försvårande omständighet är brottslighet i organiserad form eller systematisk eller särskilt planerad brottslighet. Ett annat exempel på brott som kan läggas till grund för den skärpta straffvärdesbedömningen är olaga hot. Just olaga hot är ett av de brott som om det förekommit vid upprepade tillfällen mot en och samma person kan utgöra det nya brottet olaga förföljelse med fängelse i högst fyra år som påföljd. Alliansregeringen har också vidtagit åtgärder för att se över påföljdssystemet i stort. Sedan juni 2009 pågår en utredning med uppdrag att göra en översyn av påföljdssystemet för såväl vuxna som unga lagöverträdare. Utredaren ska bland annat analysera och vid behov föreslå ändringar av bestämmelserna vad avser innehåll, betydelse vid straffmätningen och påföljdsvalet samt för meddelande av påföljdseftergift. I uppdraget ingår också att utreda den flerfaldiga brottsligheten och vid behov lämna förslag på mer effektiva åtgärder. Utredaren ska också ta ställning till vilken betydelse upprepad brottslighet ska tillräknas vid påföljdsvalet samt analysera frågan om påföljd för flerfaldig brottslighet. Några motionärer har i fråga om unga lagöverträdare pekat på att bötesstraffet för ungdomar inte fyller någon funktion, då bötesbeloppet kan betalas av föräldrar eller andra och således motverka sitt syfte. Likaså kan bötesstraff för ungdomar enligt motionärerna leda till skulder som motverkar det individualpreventiva syftet. Dessa frågor är föremål för analys i Påföljdsutredningen, som också har att utreda bötesstraffet för ungdomar samt i övrigt se över påföljderna för unga lagöverträdare. I detta uppdrag ligger till exempel en översyn av påföljden ungdomstjänst. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2012. I detta sammanhang finns också skäl att framföra att alliansregeringen anser att få uppgifter är mer angelägna än att förebygga brott och minimera återfall bland unga lagöverträdare. Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2011 att man med tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten i dag kan motverka morgondagens problem. Ju tidigare samhället reagerar när unga är på väg i en negativ riktning, desto större är möjligheterna att bryta denna utveckling. Dessa möjligheter måste samhället ta till vara. Problem i skolan, missbruk av alkohol eller narkotika är ofta orsaker till att unga begår brott. Just därför är det viktigt med ett nära och bra samarbete mellan föräldrar, polisen, skolan, socialtjänsten och andra lokala aktörer. Ett annat led i detta arbete är till exempel åtgärder som dels kan förhindra rekrytering till kriminella grupperingar, dels kan underlätta avhopp från sådana grupperingar. Alliansregeringen har alltså redan genomfört en rad reformer i syfte att skärpa straffen för grova brott och att förstärka det brottsförebyggande arbetet, särskilt i syfte att bekämpa ungdomsbrottsligheten. Dessutom pågår en omfattande översyn av påföljdssystemet. Det finns därför ingen anledning att föregripa detta arbete, och av den anledningen föreslås att motionerna på detta område avslås. Herr talman! Ett antal motioner behandlar frågan om skärpta straff för sexualbrott, såsom våldtäkt och våldtäkt mot barn. Det har vi hört om tidigare här i talarstolen. En del motionärer efterlyser att våldtäktsbrottet ska få samma konstruktion som misshandelsbrottet, det vill säga att det införs en ny brottsrubricering benämnd synnerligen grov våldtäkt samt att denna medför skärpt påföljd. I detta sammanhang finns anledning att understryka att våldtäkt och grov våldtäkt utgör mycket allvarliga våldsbrott. Straffet för grov våldtäkt har också höjts i samband med den ovan nämnda straffskärpningen för grova våldsbrott. Därmed uppfyller gällande rätt redan de önskemål som motionärerna för fram. Det finns därför ingen anledning att införa en ny brottsrubricering utan gällande straffskala kan användas i det syftet. I Sexualbrottsutredningens betänkande, som överlämnades till regeringen i oktober 2010, föreslås ytterligare åtgärder, inte minst berörs tillämpningsområdet för brottet våldtäkt mot barn. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Likaså ska tillämpningen av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte följas upp i enlighet med proposition 2008/09:149. Därmed är de delarna också uppfyllda. Herr talman! I avsnittet trafikbrott behandlas motionsförslag om straffskärpningar för rattfylleri, lagstiftning mot eftersupning, gemensamma promillegränser i hela EU samt beslagtagande av fordon som använts vid olovlig körning. Vad gäller straffskärpningar för rattfylleri har straffbestämmelserna i brottsbalken förtydligats så att återfall i brott ska leda till straffskärpningar. Vidare har regeringen föreslagit lagstiftning som innebär krav på alkolås under de närmaste åren för den som dömts för rattfylleri. Regeringen arbetar också för att promillegränserna ska sänkas inom hela EU. Likaså har Justitiedepartementet för avsikt att utreda möjligheterna att förverka fordon. Herr talman! Det finns också anledning att understryka vikten av att fortsätta kampen mot människohandel, narkotikabrott och annan organiserad brottslighet. Kampen mot den organiserade brottsligheten ska föras på bred front, i hela landet, och för polisens del involvera såväl lokala som nationella resurser. Samverkan, uthållighet och flexibilitet är några av de ledord som måste styra det fortsatta arbetet. Det är också viktigt att öka det internationella samarbetet kring dessa frågor. I detta avseende är EU en synnerligen viktig arena. Den grova organiserade brottsligheten är många gånger gränsöverskridande och en nära samverkan med andra länder är en förutsättning för en effektiv brottsbekämpning. Den verksamhet som den särskilda aktionsgruppen mot människohandel bedriver inom ramen för Östersjösamarbetet ska här särskilt lyftas fram. Herr talman! Avslutningsvis skulle jag vilja kommentera de motioner som berör barn- och tvångsäktenskap, inte minst för att jag själv känner starkt engagemang i de frågorna. Vare sig tvångs- eller barnäktenskap är förenligt med den svenska rättsordningen. Trots detta inträffar det att unga människor i Sverige - i de flesta fall unga kvinnor - tvingas ingå äktenskap mot sin vilja. I maj 2010 gavs en särskild utredare i uppdrag att närmare undersöka ett stärkande av skyddet mot barn- och tvångsäktenskap. Syftet med denna utredning är dels att kartlägga omfattningen av tvångs- och barnäktenskap i Sverige, dels att utreda vilka det är som drabbas och vad som ligger till grund för den uppkomna situationen. Vidare åligger det utredaren att göra en samlad översyn av relevant straffrättslig, civilrättslig och internationell privaträttslig lagstiftning samt att återkomma med förslag på nödvändiga författningsändringar. Av direktiven framgår att utredaren ska göra en fördjupad analys av förutsättningarna att införa straffbestämmelser gentemot barn- och tvångsäktenskap. I det senare fallet ska - oavsett utredarens slutsatser - ett förslag till en straffbestämmelse dessutom utformas. Det är med andra ord en omfattande utredning som pågår, och uppdraget ska redovisas i maj 2012. Det finns därför ingen anledning att i nuläget föregripa denna utredning. Herr talman! I anledning av det nu anförda yrkar jag bifall till utskottets förslag. (Applåder) I detta anförande instämde Krister Hammarbergh och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda M). 0545733815610 GY01JuU8 N 2011-02-02 18:24:24 275234 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0952/#anf33