<anforande>
<dok_hangar_id>2417147</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0938</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:38 Måndagen den 20 december</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>2010-12-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Näringsliv</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B8EF6A95-DD3E-4930-A332-513C2145E81C</anforande_id>
<anforande_nummer>81</anforande_nummer>
<talare>INGELA NYLUND WATZ (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! En bärande tanke i vår socialdemokratiska syn på Sveriges förutsättningar att lyckas i den mycket tuffa internationella konkurrens vi lever under är att vi ska konkurrera med högt kunskapsinnehåll, aldrig någonsin med låga löner. Därför tycker jag och vi i vår partigrupp att det är oroande att regeringen förhåller sig så pass passiv när det handlar om att skapa bättre förutsättningar för svenska företag, oavsett bransch, att utvecklas och växa.
Oroande, ja förvisso, men faktiskt föga förvånande. Det finns ett grundläggande ideologiskt motstånd från de borgerliga partiernas sida att ge staten en tydligare och ambitiösare roll som samarbetspartner för näringslivet. Det finns på den statliga nivån, jag har upplevt den på den regionala nivån och med egna ögon sett den på den kommunala nivån.
För oss är det naturligt att välja en annan väg. När regeringen väljer en alltför passiv väg är vi tydliga med att vi vill att staten ska bli mer aktiv och ta ett större ansvar.
Herr talman! Den högproduktiva exportindustrin i vårt land är på sätt och vis den ryggrad som bär upp mycket av vårt gemensamma välstånd. Därför är dess behov också Sveriges behov. I juni presenterade Industrikommittén en utvärdering av den så kallade offerten som lämnades till regeringen 2004. Den innehåller en lång rad förslag på åtgärder inom forskning, utbildning och innovation. Slutsatsen är att samarbetet mellan industrin, såväl under den tidigare socialdemokratiska regeringen som under den nuvarande borgerliga regeringen, i huvudsak har varit ganska fruktbart. Men, och det är mycket viktigt, väldigt mycket återstår att göra.
Enligt min mening är det därför, herr talman, angeläget att öka statens ambitionsnivå för att uppnå en större fokusering och förbättrad samordning av insatserna riktade till industrin. Jag tror att det i själva verket är en nödvändig förutsättning för att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft.
Industrin efterlyser bland annat en starkare knytning av statens satsningar på forskning till den forskning och utveckling som bedrivs inom industrin själv. Industrikommittén efterlyser strategiska forskningsprogram i en samverkan mellan näringslivet och staten. Man menar att det borde vara en självklart naturlig del av den svenska FoU-politiken.
Mot bakgrund av detta är jag glad att kunna redovisa att vårt budgetförslag innehåller en rad insatser som väl skulle matcha de efterfrågade åtgärderna. Vårt budgetförslag innehåller satsningar på innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och en kunskapsintensiv tjänstesektor. Vi vill genom en extra utdelning på 5 miljarder från Vattenfall inrätta en riskkapitalfond för att stärka tillgången på riskkapital med fokus på små och medelstora industri- och tjänsteföretag i hela Sverige.
Det jag emellertid allra mest vill framhålla är vårt förslag att regeringen bör utveckla en modell för att stärka konkurrenskraften genom en bättre samverkan mellan staten, universiteten, högskolorna och näringslivet. De branschprogram som den dåvarande regeringen initierade 2005, men som den borgerliga regeringen kastat i papperskorgen, skulle kunna utgöra en plattform för ett sådant arbete och mycket väl möta Industrikommitténs förslag på konkreta åtgärder. För våra prioriteringar ger vi Verket för innovationssystem ett högre anslag än regeringen, motsvarande 100 miljoner kronor.
Herr talman! Det är som sagt oroande men inte alls förvånande att regeringen förhåller sig så pass passiv när det handlar om en så viktig fråga som Sveriges förmåga att konkurrera. Det handlar om själva grundvalen för det välfärdssamhälle som vi skapat och borde därför vara en högre prioriterad uppgift för regeringen, oavsett vilken regering det handlar om.
Jag är därför extra bekymrad över att näringsutskottets borgerliga ledamöter så okritiskt svalt regeringens förslag på det här området. Om regeringen inte har insikter nog och inte förmår prioritera, fokusera och strukturera statens insatser på forsknings- och innovationsområdena borde åtminstone några insiktsfulla ledamöter på den borgerliga kanten ha haft kurage nog att säga ifrån. Det är trist att så inte är fallet.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0313390540217</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU1</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-12-21 05:03:30</systemdatum>
<systemnyckel>274152</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0938/#anf81</protokoll_url_www>
</anforande>
