<anforande>
<dok_hangar_id>2417147</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0938</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:38 Måndagen den 20 december</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>2010-12-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Näringsliv</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D2493BE9-BA56-4A97-A333-3DCC352BE009</anforande_id>
<anforande_nummer>64</anforande_nummer>
<talare>Tredje vice talman LISELOTT HAGBERG (FP)</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Globaliseringen är ett faktum. För att vårt land ska kunna hävda sig i konkurrensen krävs medvetna satsningar. Regeringens vision är att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta, driva och utveckla företag i - detta för att vi ska kunna stå oss i den ökande globala konkurrensen.
Globaliseringsrådet, som tillsattes av regeringen i början av förra mandatperioden, pekade i sin slutrapport på ett antal faktorer som kommer att vara av avgörande betydelse för Sveriges framtida tillväxt. Regeringens strategi vad gäller tillväxt ligger väl i linje med de insatser som föreslogs av Globaliseringsrådet. Sverige kan med rätt insatser bli en vinnare.
I OECD:s rapport 
Going for Growth 2010
 pekas på vikten av åtgärder för att stimulera ekonomierna. I rapporten kommenteras att Sverige är ett av de länder som infört en rad av de åtgärder som förordas av OECD. Det är något som vi alla kan glädjas åt.
Det finns många olika faktorer som styr utvecklingen inom det område som vi debatterar. Det handlar om människors utbildning, möjligheten till anställning, företagande, forskning, infrastruktur av olika slag, skatter, regler, konkurrens, kapital etcetera.
Vad Sverige behöver är ett dynamiskt och innovativt företagsklimat, ett klimat som gör att företagare och entreprenörer ser vårt land som ett attraktivt och kunskapsintensivt land som kan hävda sig i en föränderlig värld.
Herr talman! Sveriges välstånd har byggts och kommer att byggas av kreativa människor inom näringslivets olika grenar. För att det ska utvecklas på lång sikt måste nya företag och företagare och nya entreprenörer hela tiden komma till. 
Själva begreppet entreprenör är vidare än begreppet företagare. En entreprenör avser någon som ser nya affärsmöjligheter, nya kombinationer och nya marknader. För att detta ska ske krävs bland annat ett samhällsklimat som uppmuntrar entreprenörskap. Därför är det glädjande att något så viktigt som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i och med den nya skollagen kommer att löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet.
Under de kommande åren kommer förhoppningsvis ännu fler än i dag att starta företag. Även om antalet människor som gör detta val ökar är det långt ifrån tillräckligt. Under perioden 1994-2003 varierade inte antalet nystartade företag mycket. Det låg ungefär på 35 000 per år exklusive jord- och skogsbruk, fiske och fastighetstjänster. Under senare år har dock antalet nystartade företag ökat för att 2009 uppgå till drygt 56 000. Inkluderar man jord- och skogsbruk, fiske och fastighetstjänster uppgick antalet nystartade företag till knappt 60 000. Det är bra, men det räcker inte.
Vi i Folkpartiet liberalerna menar att det i framtiden måste vara lika naturligt att starta företag som att ta anställning. 
Det måste även finnas möjligheter för befintliga företag att växa. Ofta påtalas bristen av riskvilligt kapital hos olika typer av företag. Enligt Folkpartiets och regeringens uppfattning är inte lösningen på problemet att dränera det statliga bolaget Vattenfall på kapital, vilket den rödgröna oppositionen föreslår. Det finns bättre sätt.
För att utveckla de statliga kapitalförsörjningsinsatserna avser regeringen bland annat att kartlägga och analysera utbudet av lån och riskkapital. Ett råd kommer att inrättas som stöd för myndigheten Tillväxtanalys. Uppdraget är att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan, särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapital.
Regeringen har även för avsikt att tillsätta en utredning om samtliga statliga riskkapitalaktörers uppdrag, investeringsinriktning och kapitalstruktur i syfte att finna en mer effektiv resurstilldelning och aktörsstruktur.
Det är förstås angeläget att de statliga insatserna vad gäller finansiering och rådgivning fungerar som ett komplement till privat verksamhet av detta slag. Offentligt finansierad verksamhet ska inte och får inte konkurrera ut fungerande privat sådan.
Inom det växande näringslivet behövs ytterligare åtgärder för att uppmuntra och främja innovation. Sverige är traditionellt sett ett innovativt land. För bara ett par veckor sedan fanns det möjlighet att i riksdagen ta del av en utställning där några innovatörer visade upp resultatet av sitt arbete.
Regeringen föreslår en nationell innovationsstrategi bland annat för en ökad tjänsteinnovation, för inkubatorer och ungas innovationer. Insatserna för att öka nyttiggörandet av resultaten från offentligt finansierad forskning inom akademi och vid forskningsinstitut ska därför fortsätta. 
Herr talman! En bransch som visat en tydlig tillväxtkurva, lågkonjunkturen till trots, är turistbranschen. Här har liksom inom annat tjänstebaserat företagande en tydlig uppgång kunnat noterats. Regeringen fortsätter sin satsning på turismen och har för avsikt att, som ett led i att bland annat främja turismen och sysselsättningen, föreslå en sänkning av restaurangmomsen. I möten med turistföretagen på turistmässan i Göteborg i våras efterlystes detta samt ökade möjligheter till lärlingar och lärlingsutbildningar vilket ligger i linje med regeringens satsningar på lärlingar och lärlingsinriktade utbildningar.
Herr talman! Det finns mycket mer att säga inom detta område som i många delar sammanfaller med andra budgetområden. Jag nöjer mig dock med detta och vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets ställningstagande och avslag på reservationen.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0367418588113</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU1</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-12-21 05:03:30</systemdatum>
<systemnyckel>274135</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0938/#anf64</protokoll_url_www>
</anforande>
